Arlandabanan

svensk järnvägsförbindelse till Arlanda flygplats

Arlandabanan är en järnvägsförbindelse till Arlanda flygplats norr om Stockholm. Den är dubbelspårig och utgår från Ostkustbanan söder om Rosersberg. Den går till och passerar Arlanda, för att norr om Märsta återigen angöra Ostkustbanan. Banan har enbart persontrafik.

Arlandabanan
Arlanda Express X3.JPG
Arlanda Express trafikerar Arlandabanan.
Allmänt
PlatsSverige
SträckaMyrbacken–Skavstaby
Anslutande linjerOstkustbanan
Organisation
Invigd1999
ÄgareArlandabanan Infrastructure AB (statligt bolag)
Infrastruktur­förvaltareA-train AB
TrafikoperatörArlanda Express
SJ
Vy Tåg
SL
Tekniska fakta
Längd19 kilometer
Antal spårDubbelspår
Spårvidd1 435 millimeter (normalspår)
Största lutning20 
ATCATC-2
FjärrblockeringJa, System H
Högsta hastighet200 km/h
Elektrifierad1999-
Linjekarta
 v  r 
Continuation backward
Ostkustbanan mot Uppsala
Non-passenger station/depot on track
Myrbacken
Unknown BSicon "STRc2" Unknown BSicon "ABZg3"
Ostkustbanan mot Märsta
Unknown BSicon "CONT1"
Unknown BSicon "tSTRa" + Unknown BSicon "STRc4"
 Arlandatunneln 5 101 m
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tKBHFa"
Arlanda norraFlyg Terminal 5
Unknown BSicon "tBHF" Unknown BSicon "tSTR"
Arlanda CFlyg Sky City
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tBHF"
Arlanda södraFlyg Terminal 2, 3, 4
Unknown BSicon "tABZg+l" Unknown BSicon "tSTRr"
  Arlanda Expresstunneln 2 679 m
Unknown BSicon "tDST"
Arlanda nedre
Unknown BSicon "tSTRe"
Non-passenger station/depot on track
BlackvretenA-Train verkstad
Enter and exit tunnel
 Rosersbergstunneln 389 m (spårport)
Unknown BSicon "CONT2"
Straight track + Unknown BSicon "STRc3"
Unknown BSicon "STRc1" Unknown BSicon "ABZg+4"
Ostkustbanan mot Märsta
Non-passenger station/depot on track
Skavstaby
Continuation forward
Ostkustbanan mot Stockholm
Arlandabanan Infrastructure AB
Org.nr556481-2385
TypStatligt aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerJan Olson
Styrelseordförande
Ulf Lundin
VD
Historik
Grundat1999[1]
Ekonomi
Omsättning 58,265 miljoner SEK
Rörelseresultat 14,133 miljoner SEK
Vinst efter skatt 15,774 miljoner SEK
Tillgångar 1,792 miljarder SEK
Eget kapital 46,904 miljoner SEK
Struktur
ÄgareSvenska staten – 100%
ModerbolagRegeringskansliet
Övrigt
FotnoterStatistik från 2021 års bokslut.[2]

Beskrivning

redigera

Arlandabanan är cirka 19 kilometer lång och går i en tunnel under flygplatsen. Tunneln är cirka 5 kilometer lång och var därmed Sveriges längsta järnvägstunnel (undantaget Stockholms tunnelbana, som inte räknas som järnväg) fram till färdigställandet av NamntalltunnelnBotniabanan. Arlandabanan ägs av svenska staten och förvaltas av ett statligt helägt bolag, Arlandabanan Infrastructure AB. För underhåll och drift ansvarar A-train AB och inte som normalt i Sverige Trafikverket. Det finns tre stationer för resandeutbyte, samtliga underjordiska: två för Arlanda Express, kallade Arlanda Södra (för terminal 2-4) och Arlanda Norra (för Terminal 5), samt en tredje för tåg som passerar genom Arlanda, kallad Arlanda C. Den ligger under Sky City mellan terminal 4 och 5. Två ytterligare stationer finns på banan, men de är inte öppna för av- eller påstigning för resenärer. Arlanda nedre är en förgreningsstation mellan spåren mot Arlanda C och spåren mot Arlanda S. Den andra stationen är Blackvreten, där A-trains verkstad ligger. A-train kör även Arlanda Express och låter ingen annan köra med vändning på Arlanda. Andra tågoperatörer kan passera Arlanda, med eventuellt stopp på Arlanda C, mot avgift till A-train.

Arlandabanan är unikt bland nyare svenska järnvägsbyggen på det sättet att det är företagsekonomiskt lönsamt. Snabbare tåg kan vara företagsekonomiskt lönsamma, men inte banbyggen, utöver detta projekt. Det är de höga priserna och den höga medelhastigheten som ger lönsamhet. Varje tågfordon kan köra in flera tusen kronor per sittplats och dag.

Det finns ingen godstrafik på Arlandabanan. Det planerades tåg med flygbränsle, men bland annat säkerhetsproblem att köra farlig last i tunneln stoppade det. Man har istället byggt en rörledning från en terminal söder om Märsta vid Ostkustbanan, dit tåg går från Gävle hamn sedan cirka 2006. Innan dess gick bränslet med lastbil från Värtahamnen i Stockholm, via den i innerstadsmiljö belägna Valhallavägen.

Arlandabanan har enbart persontrafik. Förutom A-train till Stockholm C finns det regionaltåg till orter som Uppsala, Gävle, Linköping och Eskilstuna. Fjärrtågen till och från orter norr om Stockholm (exempelvis Borlänge, Falun, Sundsvall och Luleå) stannar också. Arlandabanan trafikeras av eller har trafikerats av följande bolag:

Historia

redigera

Efter ett anbudsförfarande fick i augusti 1994[4] ett konsortium bestående av NCC, Siab och Vattenfall AB i uppdrag att bygga banan, byggarbetena satte igång 1995 och banan öppnades för trafik 1999.

Inverkan på resemarknaden

redigera

Möjligheten att nå Arlanda med tåg har konkurrerat ut flera flyglinjer till orter på måttligt avstånd från Stockholm, såsom Borlänge, Norrköping, Linköping, Gävle, Hudiksvall, Söderhamn och Örebro. De flesta som tidigare reste med dessa flyg skulle vanligen till Arlanda för byte till andra flyg. Dessa kan nu ta tåget till Arlanda. De som skulle till Stockholm tog oftast ändå tåg eller bil med tanke på biljettpris och turtäthet.

På tyngre inrikes flyglinjer på medellånga sträckor där många resenärer ska till/från just Stockholm, och även många åker tåg, såsom Göteborg, Malmö och Sundsvall, visar statistiken en viss ökning av antal inrikes flygresenärer till och från Göteborg och Malmö efter öppning av Arlandabanan. Mellan Arlanda och Sundsvall har flygresandet däremot minskat.[5]

Antal resenärer 2019 var cirka 3,5 miljoner på Arlanda Express och cirka 2,3 miljoner med övriga trafikbolag.[6]

Källor

redigera
  1. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Arlandabanan Infrastructure AB – Bokslut & nyckeltal”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5564812385/bokslut. Läst 27 juli 2023. 
  3. ^ Lennart Lindström (19 oktober 2012). ”SL-pendeln i gång till jul”. UNT.SE. http://www.unt.se/uppsala/sl-pendeln-i-gang-till-jul-1914213.aspx. Läst 9 december 2012. 
  4. ^ ”Arlandabanan Infrastructure AB (Arlandabanan)”. regeringen.se. http://www.regeringen.se/myndigheter-med-flera/arlandabanan-infrastructure-ab-arlandabanan/. Läst 15 juni 2016. 
  5. ^ Enligt flygplatsstatistik (Transportstyrelsen) var antal inrikes passagerare för Landvetter år 1998 1095788 och år 2006 1395851 och år 2016 1467499. Medan Malmö hade år 1998 981557 och år 2006 1186247 och år 2016 1242991. Och Sundsvall år 1998 451964 och år 2006 326008 och år 2016 256811.
  6. ^ ”Om Arlandabanan”. Arlandabanan Infrastructure. https://arlandabananinfrastructure.se/anlaggningen/om-arlandabanan/. Läst 24 april 2021. 

Externa länkar

redigera