Gunnar Brandell
Gunnar Brandell, född 1 oktober 1916 i Södertälje, död 8 mars 1994 i Uppsala, var en svensk litteraturhistoriker och journalist.
Gunnar Brandell | |
Född | 1 oktober 1916 Södertälje |
---|---|
Död | 8 mars 1994 (77 år) Uppsala |
Yrke | Litteraturhistoriker, författare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Biografi
redigeraBrandell växte upp i Uppsala, där han avlade studentexamen 1933 vid Uppsala högre allmänna läroverk och filosofisk ämbetsexamen 1936 vid Uppsala universitet. Han blev filosofie licentiat 1944 vid Stockholms högskola. Han var docent i litteraturhistoria vid Stockholms högskola/universitet 1950–1962, och promoverades till filosofie doktor 1951 vid Stockholms högskola.[1]
Brandell var lärare vid Gästriklands folkhögskola 1936‒1946. Han var litteraturkritiker i Bonniers litterära magasin (BLM) (1938–1940) och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) (1940–1948). Under åren 1946–1948 var han utrikeskorrespondent i Paris för GHT. Han var chef för Svenska Dagbladets kulturavdelning under åren 1951–1962. År 1963 utnämndes han till professor i litteraturhistoria med poetik vid Uppsala universitet, en befattning som han innehade fram till pensioneringen år 1981.[1]
Brandell var ledamot av Kungl. Vitterhetsakademin, Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala och Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala. Han var ordförande i Strindbergssällskapet 1965–1975.[1]
Gunnar Brandell var son till Georg Brandell (1873–1958) och Alfrida, född Franck (1889–1969). Han var från 1937 gift med Kerstin Brandell, född Jönson (1909–2003).[1]
Gunnar Brandell är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[2]
Verksamhet
redigeraBrandells författarskap har framför allt ägnats August Strindberg med bl.a. doktorsavhandlingen Strindbergs infernokris och biografin Strindberg – ett författarliv i fyra delar. Intresset för psykologiska och existentiella frågor har avsatt spår i form av essäsamlingar om nihilismen och om Sigmund Freud, liksom översättningar av existentialisten Albert Camus. Han författade även litteraturhistoriska översiktsverk, bl.a. Svensk litteratur 1870–1970.
Bibliografi (urval)
redigera
|
|
Översättningar
redigera- 1945 – Johan Huizinga: Den lekande människan (Homo ludens) (Natur & Kultur)
- 1947 – Albert Camus: Myten om Sisyfos (Le mythe de Sisyphe) (översatt tillsammans med Bengt John, Bonniers)
- 1953 – Albert Camus: Människans revolt (L'homme révolté) (Bonniers)
Priser och utmärkelser
redigeraKällor
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d] Brandell, E Gunnar i Vem är det 1993
- ^ Gunnar Brandell på svenskagravar.se
Externa länkar
redigera- Gunnar Brandell i Libris
- Gunnar Brandell på Digitalt Museum
- Gunnar Brandell: "Den mångsidige Alfred Nobel - Alfred Nobel och den litterära internationalismen" i John Rosén (red. 1995): Alfred Nobel, hans far och hans bröder Libris 2199564