Överintendentsämbetet var ett svenskt statligt ämbetsverk som var verksamt inom administrationen av statens byggnader. Det hade sina rötter i stormaktstidens förvaltningsreformer, blev ett självständigt verk 1810 samt omorganiserades slutligen 1917 till Kungliga Byggnadsstyrelsen.

Överintendentämbetets sigills avtryck i vax. Kännetecknen för ämbetet är kolonnbasen, vinkelhaken, linjalen, passaren och lodet.

Statens byggnadsväsen anförtroddes 1697 åt en särskild överintendent och den förste innehavaren av detta ämbete var Nicodemus Tessin d.y..[1] År 1772 blev Överintendentsämbetet ett kontor inom slottsbyggnadsstaterna och från 1810 ett självständigt ämbetsverk. Det bestod av en överintendent som chef, intendenter samt 1:e och 2:e arkitekter. De sistnämnda hade fram till 1864 titeln "konduktör".

Större delen av de arkitekter som ritade kyrkor under 1800-talet och en bit in på 1900-talet var knutna till överintendentämbetet. Det var vanligt att arkitekter arbetade för ämbetet i början av sin karriär.[2]

Överintendenter[3]Redigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Kungl. Överintendentsämbetet (1697 – 1917)”. Riksarkivet. http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=originaltraktater&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=True&page=1&postid=ArkisRef+SE%2FRA%2F43&tab=post&FacettState=undefined%3Ac. Läst 19 december 2014. 
  2. ^ Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. sid. 43-44. Libris 11485399. ISBN 9197431680 
  3. ^ Statens Fastighetsverk[död länk]

LitteraturRedigera

  • Mellander, Cathrine (2008). Arkitektoniska visioner under statligt förmynderskap: en studie av Överintendentsämbetets verksamhet och organisation 1818-1917. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 135. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris 11201893. ISBN 978-91-7108-528-3