Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Kungariket Sardinien

historisk stat i Italien (1324–1861)
Den här artikeln handlar om kungariket. För ön, se Sardinien.

Kungariket Sardinien eller Piemonte-Sardinien var en stat i Europa från det tidiga 1300-talet till mitten av 1800-talet. Kungariket var föregångaren till dagens Italien. Det var en liten stat med svaga institutioner när hertigen av Savojen år 1720 förenade sina öar och skapade Kungariket Sardinen, ofta kallat Piemonte-Sardinien. Kungariket var en viktig stormakt i Krimkriget (1853-1856). Huvudstaden skiftade en del, men blev till sist Turin.

Kungariket Sardinien
Regno di Sardegna (Italienska)
Regnum Sardiniae et Corsicae (Latin)
↓ 1324–1861 ↓
Flagga Vapen
Nationalsång: "S'hymnu sardu nationale"
Kungariket Sardinien efter 1847.
Kungariket Sardinien efter 1847.
Huvudstad Cagliari
(1324–1720, 1798–1814)
Turin
(1720–1798, 1814–1861)
Språk Italienska, Franska, Sardiska, Liguriska, Korsikanska
Religion Romersk katolicism
Statsskick Absolut monarki
(1324–1849)
Konstitutionell monarki
(1849–1861)
Bildades 1324


Upphörde 17 mars 1861
 – upphörde genom Italiens enande
Areal 73 810 km² (1859)
Folkmängd 7 289 000 (1859)
Valuta Piemontesisk scudo (till 1816)
Fransk franc (1800–14)
Sardinsk lira (1816–61)
Föregående		 Efterföljande
Judikatet Arborea
Republiken Pisa
Sassari
Hertigdömet Savojen
Republiken Genua
Kungariket Italien (Napoleontiden)
Republiken Alba
Piemontesiska republiken
Subalpinska republiken
Kungariket Italien
Andra franska kejsardömet
Idag del av Frankrike Frankrike
Italien Italien
Monaco Monaco

HistoriaRedigera

 
Kungariket Sardinien var en del av det Aragoniska riket på 1400-talet.

Riket bestod av öarna Korsika och Sardinien, från början ägda av påven, som gav bort dem som förläning till Jakob II av Aragonien år 1297. Från och med 1324 hade Jakob och hans efterföljare erövrat Sardinien, och upprättat en de facto rättslig myndighet. 1420 köptes det sista konkurrerande anspråket på ön ut. Efter föreningen av kronorna Aragonien och Kastilien, blev Sardinien en del av det växande Spanska imperiet. År 1720 överläts Huset Habsburgs och Bourbons anspråk på den spanska tronen till Viktor Amadeus II av Savojen. Kungariket Sardinien kom successivt att identifieras med Huset Savojen, vilket inkluderade förutom Hertigdömet Savojen och Hertigdömet Aosta som var dynamiska ägodelar sedan 1000-talet, även Furstendömet Piemonte och Grevskapet Nice. Medan den traditionella huvudstaden var Cagliari på Sardinien, och även sätet för vicekungen, var piemontestaden Turin de facto huvudstad.

När fastlandets stater blev ockuperade och så småningom annekterade av Napoleons Frankrike som Republiken Alba, Piemontesiska republiken, Subalpinska republiken, Republiken Italien och Kungariket Italien. Då gjorde kungen av Sardinien för första gången sin hemvist på ön Sardinien. Efter Wienkongressen (1814-1815) som omstrukturerade Europa efter Napoleons nederlag, återvände kungen till fastlandet dessutom förstärkt med Ligurien, som var taget från Republiken Genua. År 1847-1848 enades de Savojarda staterna tillsammans i ett rättssystem, men huvudstaden var fortfarande i Turin, och beviljade en konstitution, Statuto Albertino. Den följande annekteringen av Lombardiet (1859), Centralitaliens förenade provinser och Bägge Sicilierna (1860), Venetien (1866) och Kyrkostaten (1870). Den 17 mars 1861, för att bättre återspegla den nya utsträckningen bytte Kungariket Sardinien namn till Kungariket Italien, och huvudstaden flyttades till Florens och så småningom till Rom.

Regenter av SardinienRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kingdom of Sardinia, 18 januari 2016.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från italienskspråkiga Wikipedia, Regno di Sardegna, 12 februari 2016.

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kungariket_Sardinien&oldid=43669879"