Adolf Eugène von Rosen

svensk greve och järnvägsbyggare

Adolf Eugène von Rosen, född 31 december 1797 i Malmö, död 17 september 1886 i Stockholm, var en svensk greve, järnvägsbyggare och överste (1855) som kallas "de svenska järnvägarnas fader".

Adolf Eugène von Rosen
Född31 december 1797[1]
Sankt Petri församling[1], Sverige
Död17 september 1886[1] (88 år)
Skeppsholms församling[1], Sverige
BegravdGalärvarvskyrkogården[2][3]
kartor
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningPolitiker, järnvägsbyggare, militär
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
MakaEuphrosyne Rizo-Rangabé
(g. 1835–)[1]
BarnGeorg von Rosen (f. 1843)[5]
Redigera Wikidata
Adolf Eugèn von Rosens gravvård på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

Biografi redigera

Han blev student i Uppsala universitet 1812 och därefter kadett, och deltog i norska fälttåget 1814 som arklimästare vid amiralitetet. Från 1816 till 1817 var han varvsadjutant vid örlogsflottan i Karlskrona och gick 1820 i brittisk tjänst. När han kom tillbaka till Sverige 1822 blev han löjtnant, efter ett par år premiärlöjtnant. Han var också adjutant hos riksståthållaren i Norge.

Sedan han haft anställning vid Göta kanalbyggnad och som disponent för Motala Mekaniska Verkstad, omskapade han Nyköpings mässingsbruk till en mekanisk verkstad och förestod denna till 1833.

Under en tid idkade han med egen brigg kofferdifart på spanska och sydamerikanska hamnar. De erfarenheter han gjorde där förde honom in i den beryktade "skeppshandeln". Det var von Rosen som gav uppslaget till denna affärstransaktion, och det var också han som utrustade de fartyg som regeringen beslöt avyttra till Colombia och Mexiko.[6]

Han hade många uppdrag och verksamheter internationellt, bland annat i Spanien, Sydamerika, Storbritannien, Österrike, och Grekland. I det sistnämnda landet fann han en hustru i diplomaten, poeten och arkeologen Alexandros Rizos Rangavis syster. I London samarbetade han med John Ericssonpropellerns fullkomnande. I Frankrike byggde von Rosen den första fregatten med propeller och med maskineriet lagt under vattenlinjen.

Efter hemkomsten till Sverige 1845 ägnade han sig åt järnvägarna. Under sin vistelse i Storbritannien hade von Rosen studerat järnvägsfrågan – engelsmännen var föregångsfolket på detta område. Hans dröm var att göra Sverige till en stormakt på det fredliga arbetets fält genom att utrusta det med ett nät av järnvägar. I tal och skrift arbetade han på att vinna anhängare för sin stora plan.[6] Han möttes dock av ett segt motstånd. På riddarhuset förenade sig två så motsatta krafter som Anckarsvärd och Hartmansdorff mot honom och hans järnvägsplaner.[7]

Ett av hans projekt var Köping-Hults Järnväg, Sveriges första allmänna, normalspåriga järnväg med lokomotivdrift. Mellan 1855 och 1856 var han ledamot av järnvägskommittén. 1856 fick han livstidspension på 3000 kronor för sina förtjänster på järnvägsbyggnationens område. Hans byst avtäcktes den 20 juni 1898 på järnvägsplanen utanför norra stationen i Örebro (nuvarande Örebro centralstation).

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns en knäbild utförd av sonen och konstnären Georg von Rosen 1868.

von Rosen ligger begraven på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[8]

Utmärkelser redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Adolf E Rosen, von, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ von Rosen, Adolf Eugène, Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Grefve Adolf Eugène von Rosen, läst: 19 mars 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, von Rosen, Adolf Eugéne, läs onlineläs online, läst: 9 april 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Grimberg, Carl. ”510 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0512.html. Läst 16 april 2023. 
  7. ^ Grimberg, Carl. ”512 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0514.html. Läst 16 april 2023. 
  8. ^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 109
  9. ^ [a b c] Sverker OredssonAdolf E Rosen, von i Svenskt biografiskt lexikon (1998-2000) läst 23 maj 2015

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera