Öppna huvudmenyn

Åkeshov

en stadsdel i Bromma i västra Stockholm
För slottet, se Åkeshovs slott. För andra betydelser, se Åkeshov (olika betydelser).

Åkeshov är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Åkeslund, Nockebyhov, Norra Ängby och Riksby.

Åkeshov
Åkeshov slott som stadsdelen är uppkallad efter, 2008
Åkeshov slott som stadsdelen är uppkallad efter, 2008
KommunStockholm
KommunområdeVästerort
StadsdelsområdeBromma
DistriktBromma distrikt
Bildad1926
Antal invånare831 (2017)
PostortBromma
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

HistoriaRedigera

Under 1600-talet var Åkeshov ett storgods i Stockholmstrakten. Där började 1640 riksmarskalken, friherre Åke Axelsson Natt och Dag bygga ett slott som namngavs efter honom och kom att kallas Åkeshovs slott.[1]

Ändmoränen i ÅkeshovRedigera

Norr om Nya Elementar-skolan finns en större ändmorän, en moränsträng från istiden av stora dimensioner. Här finns stenblock och flyttblock av verkligt stora format, som isen har fört hit från norrlandsbygder. Moränryggarna är ofta ett antal hundra meter långa och cirka 5 meter höga och ofta blockiga i ytan. Blockmoränen eller De Geer-moränen bakom Nya Elementar är 600 meter lång och 60 meter bred och med en höjd av 15 meter. Den har troligen formats i sprickor som gick parallellt med iskanten under vattenytan. De Geer-moräner är vinkelräta mot isens rörelseriktning. Området är naturskyddat.[2]

Nockeby gravfältRedigera

 
Statarstugan vid Åkeshov byggdes troligen 1725, men brann ned i början på 2000-talet. Stugan hade loft och utvändig lofttrappa.
 
Åkeshovs småstugeområde under uppbyggnad, 1929.

Vid korsningen av Stolpevägen, nära gränsen mellan Åkeshov och Norra Ängby finns ett gravfält i parkmarken norr om villorna utmed Beckombergavägen ovanför Runsavägen. Gravfältet består av ett flertal högar. Man antar att detta är det fornhistoriska bygravfältet, som tillhörde Nockeby, som var en gård som sträckte sig från Riksby till Mälarens strand. Säteriet Åkeshov växte fram under 1600-talet och Nockeby har fått sitt namn efter byn Nokkaby.[2]

Gården Nockebys historia är inte känd, men att döma av ytinnehållet var det en stormansgård inom Torvesunds slottslän, som tillkom under Gustav Vasas tid. När Åke Axelsson Natt och Dag i mitten av 1600-talet köpte gården och bebyggde den med ett slott, kallade han den Åkeshov. Men i jordeboken för Sollentuna härad finner man fortfarande namnet Nockeby, vid sidan av Åkeshov, ännu i början av 1800-talet.[2] Nockeby gravfält var ett gårdsgravfält från järnåldern (RAÄ 41). Enligt arkeologen Nils Ringstedt bör bebyggelsen till Nockeby ha legat på höjden vid korsningen Stolpevägen-Rökstensvägen, men inga spår har påträffats än. Gravfältet är delvis undersökt. En möjlig hålväg löper genom området. Gravfältet är från yngre järnålder, som troligen är från vikingatid med 30 järnåldersgravar, varav 5 är så kallade gravhögar och 25 är stensättningar. Genom gravfältet går den så kallade Ryssmuren cirka 1100 meter söderut genom Nockebyhov och vidare väster om Åkeshovs slott.[3][4]

Åkeshovs statarstugorRedigera

Flera statarstugor hörde till Åkeshov. Mellan Åkeshovs slott och Judarskogens naturreservat fanns det väster om stigen en statarstuga. Den stugan var en parstuga för två familjer och gick under namnet Lusasken. Idag kan man svagt se rester av stugan under gräset på den högra sidan av stigen, men närmare slottet.[5]

I området fanns det ytterligare en statarstuga på östra sidan om stigen, men närmare slottet. Statarstugan byggdes troligen 1725, men den brann i början av 2000-talet. Stugan hade loft och en utvändig lofttrappa. I husförhörslängden från Åkeshov från 1843 nämns stattorparen Jon Jonsson med hustrun Brita Svensdotter och sönerna Johannes och Gustaf.[5]

BebyggelseRedigera

Stadsdelen bildades 1926 och bygget av Åkeshovs småstugeområde inleddes år 1929. Samma år blev avloppstunneln för området färdig.[6] År 1934 uppgick den i Nockebyhov, men 1940 blev den på nytt en egen stadsdel. På berget öster om Åkeshovs slott finns inom stadsdelen en grupp bostadshus byggda i samband med Riksbys tillkomst 1938-1943. År 1940 byggdes de sista villorna och följande år en del småstugor. Det finns 12 namngivna gator.[7]

Inom Åkeshovs stadsdel finns ett större reningsverk, Åkeshovsanläggningen av Bromma reningsverk. Stockholms stads första reningsverk i Åkeshov togs i bruk 1934. Till området hör gamla Åkeshovs slott med den stora parken och delar av Judarskogens naturreservat.

Åkeshov har en Tunnelbanestation och en simhall. Bredvid simhallen ligger grundskolan Nya Elementar som flyttade till Åkeshov från Hötorget i slutet på 1940-talet.[8] I Åkeshov ligger även "Hundstallet" som är en ideell förening som tar emot hundar och hittar nya hem åt dem.[9]

BilderRedigera

Äldre byggnader i områdetRedigera

Vid Åkeshovs slott finns två flyglar och ett orangeri samt ytterligare några hus. Tidigare fanns här en ladugård och en svingård, som senare användes som fårstallar. Flera statarbostäder har funnits nära slottet. I parken låg tidigare, såsom nämnts ovan under Historik, en tvåvånings före detta statarbostad med en utvändig lofttrappa. Den byggnaden brann för några år sedan, det huset var troligen byggt 1725.

Orangeriet, som fortfarande finns kvar, vid Åkeshovs slott byggdes på 1730-talet och ritades av arkitekt Carl Hårleman. Orangeriet ligger omkring 100 meter från slottet, fasaderna är typiska för Hårlemans stil.

Vid Åkeshovs slott fanns väster om slottet Åkeshovs stall, ladugårdar och skjul nära Åkeshovs tunnelbanestation. Den praktfulla slottsladugården brann år 1989 ner och senare revs byggnaderna. Sedan Kulturhuvudstadsåret 1998 är detta platsen för Åkeshovs arboretum. Området, som har cirka 60 olika trädslag planterade, ligger cirka 100 meter väster om slottet nära Åkeshovs tunnelbanestation och Judarskogens naturreservat med ett hundstall på södra sidan.

Om man, precis som förr, följer allén från Åkeshovs slott söderut mot Drottningholmsvägen och storstaden, passerar man på nära håll smedstugan, från 1800-talets andra hälft, och kvarnstugan från slutet av 1700-talet. Här låg vattenkvarnen vid den bäck som var Judarns avlopp i riktning mot det område som nu är Brommaplan och vidare mot Lillsjön. Kvarnen vid det lilla vattenfallet var i drift till 1894.[10]

BilderRedigera

DemografiRedigera

År 2017 hade stadsdelen cirka 800 invånare, varav cirka 29,5 procent med utländsk bakgrund.[11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Åkeshov - kort beskrivning av områdets historia - Stockholmskällan”. stockholmskallan.stockholm.se. http://stockholmskallan.stockholm.se/post/29919. Läst 18 januari 2017. 
  2. ^ [a b c] Edvard Bolin, Bromma, En kulturhistorisk vägvisare, Bromma hembygdsförening, 1979, sidan 50.
  3. ^ Nils Ringstedt, Bromma före historien, Bromma hembygdsförening, 2008, sidan 176. ISBN 978-91-85671-24-3
  4. ^ Stockholmskällan, Gravfältet och Ryssmuren.
  5. ^ [a b] Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, Historik, lägen och lämningar, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010, sidorna 110-111. ISBN 978-91-85671-70-0
  6. ^ ”Arbetet påbörjat för husbygge i kvarteret Kaffekannan 1 i Åkeshovs småstugeområde - Stockholmskällan”. www.stockholmskallan.se. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=1146. Läst 18 november 2016. 
  7. ^ ”Personer i Åkeshov” (på sv-SE). hitta.se. https://www.hitta.se/personer/Stockholms+l%C3%A4n/Stockholm/Bromma/%C3%85keshov/gator. Läst 18 november 2016. 
  8. ^ ”Historia | Nya Elementar” (på sv). nyaelementar.stockholm.se. http://nyaelementar.stockholm.se/historia. Läst 18 januari 2017. 
  9. ^ Vår verksamhet - Hundstallet” (på sv-SE). Hundstallet. https://hundstallet.se/var-verksamhet/. Läst 24 januari 2017. 
  10. ^ Edvard Bolin, Bromma, en kulturhistorisk vägvisare, Bromma hembygdsförening, 1979, sidan 54.
  11. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018.