Judarskogens naturreservat

naturreservat i Stockholms län

Judarskogens naturreservat är ett kommunalt naturreservat och ett Natura 2000-område i Bromma, västra Stockholm. Det är beläget i Bromma socken i Stockholms kommun i Uppland (Stockholms län). Området vid Judarskogen avsattes i början av 1900-talet som naturpark. Judarskogen blev friluftsreservat 1932 och sedan 1995 är det naturreservat. Reservatet har sitt namn efter sjön Judarn, som ligger mitt i området.

Judarskogens naturreservat
Naturreservat
Judarskogens naturreservat 2013e.jpg
Gångstig i reservatet
LandSverige
KommunStockholms kommun[1]
Area94,87 hektar[1]
- därav vatten6,49 hektar[1]
Inrättat29 november 1995[2]
Läge
Judarskogens naturreservat
Red pog.svg
Judarskogens naturreservat
Utsträckning
Områdets utsträckning.
Koordinat59°20′14″N 17°54′51″E / 59.33722222°N 17.91416667°Ö / 59.33722222; 17.91416667
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori
IUCN-kategori Ia: Strikt naturreservat[2]
NVR-id2000019[1] (karta)
WDPA-id152070 (karta)
FörvaltareStockholms kommun[1]
Redigera Wikidata

BeskrivningRedigera

Judarskogen omges av Norra Ängby på norra sidan, Södra Ängby på västra sidan, Åkeshovs slott i nordost samt Nockebyhov i sydost. I väster gränsar Judarskogen mot Ängbybadet vid Mälaren. Mitt i Judarskogen ligger sjön Judarn. Namnet Judarn kommer av ordet ljuda, låta.[3] Sjön omges av skogsmark och öppna gräsmarker. I reservatet finns gott om stigar och parkvägar − bland annat finns en naturstig med informationsskyltar. Stockholms stad har även iordningställt rastplatser med eldstäder på flera platser, främst vid Judarn.

SyfteRedigera

Syftet med reservatet är att skydda De Geer-moränerna, utveckla och bevara den biologiska mångfalden samt att säkerställa att området kan användas för friluftsliv.[4] Vidare är målet för naturreservatet att vårda skogsmark, gräsmark och vattendrag så att de biologiska värdena bevaras och utvecklas. Målet för skötseln är även att områdets attraktion för naturundervisning och rörligt friluftsliv bevaras och stärks.[5]

Iordningställandet av friluftsreservatetRedigera

Judarskogen genomkorsas av en mängd stigar som iordningställdes på 1930-talet som ett AK-arbete (Statens arbetslöshetskommission), då området blev friluftsrservat 1932. Man iordningställde stigar och grusvägar som går genom tät skog och når fram till sjön, och stigar som går ut på ängarna och upp mellan stenblock och hällar och ned i vegetationsrika dalar. I nordvästra delen av reservatet, nära Ängbyplan, finns de öppna ängsmarkerna. Området har ett stort antal av dessa skogsstigar och grusvägar.[6]

Judarskogens naturstigRedigera

Huvudartikel: Judarskogens naturstig

Runt sjön Judarn leder en cirka två kilometer lång naturstig som kantas av åtta informativa skyltar med fokus på hur senaste istiden formade landskapet runt sjön. Naturstigen iordningställdes år 1996 av dåvarande Stockholms Gatu- och Fastighetskontor. Lämplig startpunkt är parkeringen vid Ängbybadet eller vid Åkeshovs slott. Vid sjön finns flera iordningställda rast- och grillplatser. Stigens svårighetsgrad uppges som ”lätt” dock ej lämplig för rullstolsburna personer. Markeringsfärgen är blå.[7]

Vegetationen och Natura 2000Redigera

Vid inventeringar under åren 1940-1990 registrerades mer än 400 arter växter. Skogsvegetationen domineras av granskog och tallskog och hällmarkstallskog med inslag av lövträd, Men här finns även blandskog och fuktlövskog, som växer kring sjön och ett par mindre ädellövsbestånd. Skogsområdet bryts upp av några större och mindre gräsmarker. Barrskogen och hällmarkstallskogen har lövinslag av rönn, björk och ek. Tallskogen växer på morän och har stark inblandning av lövträd. Fuktlövskogen kring sjön Judarn utgörs av al och björk och ibland tätt av sälg. Vid gräsmarker öster om Åkeshovs allé finns ett bestånd av ädellövskog på en gammal gärdesbacke. Blandskogen består av tall, gran och ek.[8]

Norr om Judarn har en damm för vattensalamandrar och andra groddjur iordningställts. Enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området ska man skapa en gynnsam miljö för den större vattensalamandern. Även om alsumpskogen i området anses ha för dålig kontinuitet i dagsläget för att vara skyddsvärd så är planen att utveckla området så att den i framtiden uppfyller kriterierna för skyddsvärd naturtyp enligt Natura 2000.[9]

Torpet LugnetRedigera

Huvudartikel: Torpet Lugnet

I naturreservatets utkant väster om sjön nära Ängbybadet ligger torpet Lugnet som ägs av Stockholms stad och disponeras av lajvföreningen Lilla Gillet. Torpet Lugnet har en knuttimrad stuga med kakelugn från 1760-talet och några hitflyttade hus. Lugnet utgörs av fyra byggnader, huvudbyggnad, lillstuga, uthus och utedass. Redan på 1930-talet höll Bromma flickscoutkår till här. Utanför uthuset finns även en rastplats med eldstad. På 1950- och 1960-talet användes "Lilla och stora Lugnet" av Nockeby Scoutkår. Torpet Lugnet ligger i områdets västra del och här finns även två större byggnader som ägs och förvaltas av Stockholms kommun, Gatu- och fastighetskontoret. I den östra delen av området ligger två byggnader, Kvarnstugan och Smedstugan, som även de ägs och förvaltas av Stockholms kommun, Gatu- och fastighetskontoret, och hyrs ut till föreningar.

RyssmurenRedigera

Den så kallade Ryssmuren är en stenmur belägen i naturreservatet, öster om Judarn. Anläggningen består av en cirka 1 100 meter lång och cirka två meter hög naturstensmur som grenar upp sig i norr. Muren sträcker sig delvis genom Judarskogen. I muren finns enstaka upp till två meter stora flyttblock. Murens primära funktion är att fungera som permanent gärdesgård. Muren har nio öppningar, 1-4 meter breda. Muren byggdes troligen under 1700-talet, när Karl XII regerade. Med säkerhet byggdes muren före 1818 och det är enbart en skröna som anger att ryska krigsfångar byggt den.[10][11][12] Det Stora nordiska kriget utspelade sig i början av 1700 och därav spekuleras det, samt är en tradition, att ryska krigsfångar från kriget var de som byggde muren 1719 (vilket inte är bevisat) när ätten Stenbock ägde slottet. Ryssmuren är ett fornminne med RAÄ-nummer Bromma 19:1.[13]

Det finns två huvudsakliga teorier till varför muren finns:

  • Den byggdes för att inhägna boskap på Åkeshovs slott säteri.
  • Det är ett odlingsröse från 1800-talet. Detta visar senare forskning.

BilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs online, läst: 20 januari 2017, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs online, läst: 25 februari 2020, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  3. ^ ”Länsstyrelsen Stockholm: Judarskogen och Kyrksjölöten.”. Arkiverad från originalet den 12 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160712213234/http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/djur-och-natur/friluftsliv/utflyktsguide/utflyktsguiden-pa-webben/Pages/17-judarskogen-och-kyrksjoloten.aspx. Läst 16 juni 2016. 
  4. ^ ”Judarskogen”. Länsstyrelsen Stockholm. Arkiverad från originalet den 1 april 2016. https://web.archive.org/web/20160401225307/http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/stockholm/judarskogen/Pages/default.aspx. Läst 26 mars 2016. 
  5. ^ Naturreservatet Judarskogen, Stockholms kommun, Gatu- och fstighetskontoret.
  6. ^ Carl-Henrik och Mattias Henrikson, Alla dessa promenader i Stockholmstrakten, Ordalaget, 1992, sidan 17. ISBN 91-630-0998-6.
  7. ^ *Stockholms Gatu- och Fastighetskontor: Judarskogens naturstig med informationsskyltar
  8. ^ Naturreservatet Judarskogen.
  9. ^ ”Judarskogen SE0110172” (PDF). Länsstyrelsen i Stockholms Län. 5 februari 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2016. https://web.archive.org/web/20160413214602/http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura2000/Judarskogen.pdf. Läst 26 mars 2016. 
  10. ^ Brommaboken 2007, sidan 54, Bromma Hembygdsförening, Bromma hembygdsförenings årsskrift, Årgång 78, Redaktörer Per Lundberg och Annica Ewing.
  11. ^ ”Gravfältet i naturreservatet Kyrksjölöten och Ryssmuren”. Läst 11 november 2016.
  12. ^ Bromma, en kulturhistorisk vägvisare, utgiven av Bromma hembygdsförening, 1979. Text: Edvard Bolin.
  13. ^ RAÄ-nummer Bromma 19:1.

Externa länkarRedigera