Kardonbanan redigera

Hej. Jag läste i kväll något om Kardonbanan på nyheterna och undrade vad det är. Wikipedia brukar då vara första hjälpen och det gick till min lycka att hitta sökordet. Det ledde till ett litet avsnitt på artikeln Norrköping. Ordet var blålänkat. När jag klickade på det kom jag inte till någon fördjupningsartikel utan tillbaka till samma plats. Det är alltså en omdirigeringssida till artikeln Norrköping och ett avsnitt om kommunikationer. Nu undrar jag om inte den omdirigeringen borde tas bort? Den funkar ju som ett cirkelresonemang nu. Enda artikeln som länkar till Kardonbanan är Norrköping. Om den istället lyser röd på Norrköpingssidan kanske någon som vet snart skriver lite mer. Alla andra järnvägsartiklar är ju utförliga och innehållsrika på Wikipedia.
Jag gör inte detta själv eftersom jag mest läser Wikipedia och därför inte har något användarkonto. Förra gången jag försökte mig på att ta bort ett liknande "cirkelresonemang" så var det väldigt krångligt/omöjligt att göra det som oinloggad. Därför skriver jag här istället.
Innan du svarar att jag kan skapa ett användarkonto kan du läsa här om varför jag inte vill det: https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2019-10#Peik Mvh en flitig läsare 88.129.234.251 6 juli 2020 kl. 00.28 (CEST)[svara]

Fixat och uppdaterat med ny länk till Trafikverket.--Chandra Varena (diskussion) 6 juli 2020 kl. 02.01 (CEST)[svara]
Hej! Wikipedia kan vara lite krångligt i början när man ska lära sig wikikod och editeringsprogrammet, men vad gäller redigeringen är det ingen direkt skillnad på om du är oinloggad eller inloggad när du redigerar. Många bidragsgivare är oinloggade. Det finns andra fördelar med att logga in, som att du får en egen bevakningslista där du kan samla och bevaka alla dina favoritartiklar och diskussionssidor. I Wikipedias introduktion förklaras länkar och annat grundläggande kortfattat. Om du tycker att det verkar intressant men svårt att redigera kan du öva upp dig i Wikipedia:Sandlådan. Givetvis är du välkommen att besöka Wikipedia även om du väljer att inte redigera artiklar. Då kan du anmäla fel i en artikel på artikelns diskussionssida. Om du inte hittar dit går det även anmäla på Wikipedia:Anmäl ett fel. Bybrunnen är främst till för diskussioner som angår många. Men känn ingen skuld; jag hade inte heller koll när jag började redigera. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 juli 2020 kl. 18.52 (CEST)[svara]
Cirkelomdirigeringar är ett vanligt problem som jag anser förstör Wikipedia. Den engelska håller med mig, där är det fy skäms, men det drivs väldigt hårt av vissa här. Jag har funderat ett tag på att ta upp det för diskussion. Det här ger mig ytterligare vatten på kvarn.
Tack för en intressant länk. Jag delar mycket av den uppfattningen, men måste säga att det är ett märkligt resonemang till att inte skaffa ett konto. Du tycks ha bra saker att bidra med och nu kan jag inte Fel i Mall:Ping: Användarnamn ej angivet.a dig. --Mango från yttre rymden (diskussion) 20 juli 2020 kl. 17.34 (CEST)[svara]

Hur får man stopp på IA-bot? redigera

Just nu märker IA-bot alla länkar från hockeyarchives och Swehockey som icke fungerande och byter länkarna till arkivlänkar. Hittills har alla länkar jag kollar fungerat och därför har jag återställt dem. Det leder bara till att IA-bot ändrar igen. Se här! ur får vi stopp på detta?/Machatjkala (diskussion) 13 juli 2020 kl. 16.43 (CEST)[svara]

Jag har samma problem med zoologiska artiklar, där bland många andra Discover Life och AmphibiaWeb brukar drabbas. Jag brukar besöka mina "gamla" artiklar med jämna mellanrum, inte minst nu när humlorna tagit slut, och då är det inte så trevligt att upptäcka att en fullt fungerande länk har ersatts av en arkivkopia, inte sällan äldre än vad ursprungsartikeln var när jag först refererade den. Och så alla fullt levande länkar som rapporteras som döda. Det finns iofs ett sätt att ange fel på botens hemsida: "Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt", men det är krångligt och kräver inloggning enligt denna text: "Hi Ternarius,
In order to complete your request, IABotManagementConsole (Identification only) needs permission to access information about you, including your email address, on all projects of this site. No changes will be made with your account." Åtminstone jag känner mig inte bekväm med ett sådant krav. Sedan är det ju dessutom arbetsbelastningen: Jag har inte kommit hit till Wikipedia för det påtagligt magra nöjet att mata in fakta i en bot flera gånger per dag. / TernariusDisk 13 juli 2020 kl. 17.12 (CEST)[svara]
Mitt svar är att vi ska blockera boten och invänta att botägaren kommunicerar på samma sätt som andra botägare förväntas kommunicera, on wiki. 62 osv (diskussion) 13 juli 2020 kl. 17.16 (CEST)[svara]
Ett annat problem med IA-bot är att den ändrar länkar under "Externa länkar", vilka ofta länkar till officiella webbplatser, så istället för att komma till den, hamnar läsaren på en arkivsida, vilket inte är helt lyckat.--Historiker (diskussion) 13 juli 2020 kl. 17.21 (CEST)[svara]
Jag har inga problem med den lösning 62 osv skisserar, speciellt som problemet tycks ligga helt hos boten: Det är inte en typ av sidor som drabbas, det är flera olika. Ofta sådana, dessutom, som alltid varit uppe när jag har testat, inte sällan just efter botens framfart (Discover Life kommer mig osökt till minnes). Om felet ligger i bristande accesskontroll hos boten, något jag starkt misstänker, hjälper det inte att vi rapporterar enstaka "falskt positiva" länkar: Då måste vi få igång en diskussion om kvalitetsbristerna i boten. Men en sådan åtgärd som 62 osv föreslår kräver givetvis någon form av konsensus. / TernariusDisk 13 juli 2020 kl. 17.29 (CEST)[svara]
Det är en felande maskin vi har synpunkter på, inte en människa med ömtåliga tår. De behöver stoppas innan de gör mer skada. 62 osv (diskussion) 13 juli 2020 kl. 17.31 (CEST)[svara]
I det första fallet som fördes fram här så har faktiskt inte boten markerat länken som inte fungerande, den har helt enkelt ersatt en extern länk med en arkivlänk, det är med andra ord inte frågan om ett fall av falskt positivt. Boten har helt enkelt gjort sitt jobb här, att arkivera länkar till källor. Hade källan i fråga varit angiven med {{Webref}} hade boten behållit den ursprungliga länken och bara lagt till arkivlänken istället för att ersätta den.Magnus242 (diskussion) 13 juli 2020 kl. 17.41 (CEST)[svara]
Oavsett terminologin, har boten arkiverat en helt fungerande länk till en källa, och gett intrycket av att den gamla länken var död, vilket givetvis är en klar signal om att inte använda den mer: "Räddar 1 källor och märker 0 som döda" – vaddå räddar? Och när det gäller "Externa länkar", som Historiker tar upp, brukar de aldrig läggas upp med någon ref-mall: Där försvinner verkligen en fullt fungerande länk till en webbplats och ersätts av en gammal arkivdump. Vad hade hänt om en nyreggad användare dykt upp och börjat behandla externa länkar på samma sätt? Hur länge hade hen fått hålla på innan hen blivit blockerad? (Förmodligen med de där permanentblockeringarna som vi är så glada att dela ut...) / TernariusDisk 13 juli 2020 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Jag gillar arkiveringarna. Med "räddar" så menas väl helt enkelt att den inte försvinner när webbsidan som innheåller länken försvinner vilket ju är ett väldigt vanligt problem. Dessutom är det inte sällan källor som hamnat bakom betalvägg som blir lättare tillgängliga om de arkiverats. En källmarkering gäller väl också just den versionen webbsidan som källan användes till. Ändras, uppdateras, innehållet på webbsidan är det ju inte säkert att källhänvisninge verifierar uppgiften längre. Sen ska den naturligtvis göra rätt, det vill säga inte påstå att länken den arkiverar är död om den inte är det. Och jag tycker det är bättre att den vid arkivering behålla den "levande" länken.--LittleGun (diskussion) 13 juli 2020 kl. 18.13 (CEST)[svara]
Jag gillar också arkivlänkarna, men den ska inte länka till arkivet när originalet fortfarande lever. Jag tycker också vi blockerar boten tills ägaren kommunicerar. Gör vi inte det kommer till slut alla länkar på Wikipedia länka till internetarkivet. Botens ägare får tydligen betalt för länkarna så jag tror nog personen ifråga hör av sig med tiden. Var är rätt plats för att ta upp detta för omröstning, Bybrunnen eller KAW?/Machatjkala (diskussion) 13 juli 2020 kl. 18.26 (CEST)[svara]
Om personen får betalt tycker jag absolut att arbetet skall skötas rätt. Vad bygger detta "tydligen" på? Om personen arbetar frivilligt kan vi inte ställa krav, och eftersom InternetArchiveBot tillhandahåller en mycket viktig funktion måste vi kunna nå samförstånd – om inte någon annan vill ta över. --LPfi (diskussion) 13 juli 2020 kl. 18.33 (CEST)[svara]
kan man ta fram en bot som ogör felaktiga arkiveringar?Yger (diskussion) 13 juli 2020 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Jag instämmer med Machatjkala. Jag har ingenting emot att en arkiverad kopia anges, men det skall ske så läsarna inte bibringas uppfattningen att det är något fel på originallänken. Så är inte fallet idag – det är uppenbart, inte minst av redigeringskommentaren men även av dokumentationen på botens användarsida, att botägaren verkligen tror att originallänken är död och att hen "räddar" länken. Och behanlingen av "nakna" länkar under "Externa länkar" är direkt skadlig. / TernariusDisk 13 juli 2020 kl. 18.44 (CEST)[svara]
Jag har stött på problemet själv att den ändrar fungerande länkar till internetarchive. "Cyberpower678, in accordance with the Wikimedia Foundation's Terms of Use, discloses that he has been paid by Internet Archives for his contributions to Wikipedia. This funding is for the ongoing development of InternetArchiveBot.". Det säger väl det mesta om "problemet". DIEXEL (diskussion) 13 juli 2020 kl. 19.04 (CEST)[svara]

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────

Jag har tillfälligt stoppat roboten enligt instruktionerna på dess användarsida. Jag tycker, lite i linje med vad 62… skriver, att tröskeln ska vara ganska låg för att tillfälligt pausa en robot. Den som tycker annorlunda kan sätta igång den igen. /NH 13 juli 2020 kl. 19.06 (CEST)[svara]
NH: Tack!/Machatjkala (diskussion) 13 juli 2020 kl. 19.24 (CEST)[svara]
Att stoppa en bot som gör fel är okontroversiellt i mitt tycke. Lika lätt ska det vara att slå på den om boten fixas. Jag håller också med om att en bot-förare inte ska kunna tvinga någon att rapportera fel på en annan plattform, även om det är på Wikimedias servrar, diskussionssidan på den wikin boten körs på måste få vara den primära platsen för wikins användare att diskutera. I övrigt tycker jag att grundidén med boten, att säkra att externa länkar för framtiden på en icke-kommersiell plattform är god, och att vi bör anstränga oss för att få botens användare att köra den på våra villkor. Den fyller helt enkelt en funktion som är värd mycket för svenskspråkiga Wikipedia. Oavsett om bot-föraren får betalt för det eller ej. Men just för att denna får det, ska vi kunna ställa krav på att vi som ställer upp på vår fritid inte ska få det krångligare och att vi ska lägga mer tid. Vår tid ska vara som en investering, att vi får mindre arbete tack vare boten, inte mer. Ainali diskussionbidrag 13 juli 2020 kl. 19.29 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt)
Även jag stödjer åtgärden. Att så många kommit med kritik mot boten, under den relativt korta tid den här diskussionen varat, tycker jag visar på en konsensus (med den betydelse, närmast av "kvalificerad majoritet", som vi lägger i begreppet) för någon form av åtgärd mot boten. Vi bör kanske komma ihåg att botens bristande funktion inte är det enda problemet med den; det andra är den krångliga och potentiellt integritetskränkande felanmälan, som dessutom är helt inriktad på att ge exempel på brister i botens funktionalitet; något utrymme för att diskutera övergripande frågor finns det väldigt litet av. Det gynnar inte den sortens diskussion som vi är vana vid att kunna föra med användare som på något sätt orsakar något problem för oss. / TernariusDisk 13 juli 2020 kl. 19.32 (CEST)[svara]
Men vill vi verkligen att boten inte ska arkivera en källa bara för att länken fungerar? Vill vi inte att den ska arkivera (för att det är ju källan som lästes när den sattes dit) men att den absolut ska behålla den levande länken, så länge den är levnade också? Felet är alltså inte att den arkiverar en fungerande länk, utan att den tar bort den fungerande länken (efter arkiverungen)?--LittleGun (diskussion) 13 juli 2020 kl. 23.04 (CEST)[svara]
Vem här har sagt att boten inte skall få arkivera källorna? Jag tycker att de flesta sagt tvärtom. / TernariusDisk 13 juli 2020 kl. 23.09 (CEST)[svara]
Okej, vad bra. Jag uppfattade det som att många tyckte det är bättre med bara en levande länk som källa än en arkiverad. Jag menar precis tvärtom, den arkiverade länken är att betrakta som källan (levande länk kan ha ändrats). Levande länk fska däremot finnas kvar.--LittleGun (diskussion) 14 juli 2020 kl. 09.34 (CEST)[svara]
Vilka sidor Internet Archive arkiverar kan inte Wikipedia styra över. IA-bot här på Wikipedia tror jag inte har något att göra med vilka sidor som arkiveras, men det hade varit en bra funktion om Internet Archive arkiverade alla sidor som Wikipedia länkar till./Machatjkala (diskussion) 13 juli 2020 kl. 23.25 (CEST)[svara]
Fast det är just det man kan och boten gör: den skickar en begäran till Internet Archive om att källan Wikipedia använder borde arkiveras om ingen kopia finns, så att vi kan lägga till den. Boten är alltså Internet Archives sätt att arkivera sidor Wikipedia länkar till, och det är gissningsvis därför utvecklaren fått stöd därifrån för att utveckla den. Jag vet inte hur stödet skulle se ut, men ofta brukar det här vara någon form av stipendium, snarare än en anställning eller dylikt. Även några av Wikimedia Foundations utvecklare var med på ett hörn för några år sedan, som stöd. Det var – om jag inte fullständigt missminner mig – inte direkt så att Internet Archive såg sin chans att få massa länkar, utan att initiativet kom från Wikimediagemenskapen, som hade ett stort problem med länkröta.
Anledningen till att den felaktigt byter ut saker är att det är svårt att bedöma om en sida fortfarande är den som det en gång länkades till. Ibland svarar inte sajten just när boten försöker. Ibland skickas inte en riktigt 404, och för att komma runt det har boten olika sätt att tolka andra tecken, vilket ibland går fel.
Jag förstår problemet, men tycker personligen, ärligt talat, att den ständiga länkrötan med referenser och andra länkar som hela tiden dog utan att någonting gjordes åt det var ett mycket större problem än att en del fortfarande levande länkar arkiveras. En Internet Archive-bot med nuvarande problem är bättre än den ständiga länkröta vi hade utan att vi gjort särskilt mycket åt saken. Att fungerande sidor omdirigeras till Internet Archive är irriterande. Att våra källor helt slutar fungera är katastrofalt för vad vi gör. /Julle (disk.) 14 juli 2020 kl. 00.29 (CEST)[svara]
Den underliggande premissen för mitt resonemang är förstås att Internet Archive är pålitligare än internet i allmänhet, eftersom en central del av Internet Archives syfte är att finnas kvar och det finns gott om engagemang för detta. /Julle (disk.) 14 juli 2020 kl. 00.37 (CEST)[svara]
Det är förstås möjligt att IA-bot också styr vad som arkiveras, men det är inte det som är problemet. Problemet är att länkar som inte ska bytas ut ändå byts ut. Ta den här t.ex. Internet Archive är inte pålitligare än Internet. Det är otroligt långsamt och saknar oftast bilderna och därför ett väldigt dåligt alternativ till en live och fungerande hemsida. Det är inte för mycket begärt att vi får möjlighet att kommunicera med den som sköter IA-bot. /Machatjkala (diskussion) 14 juli 2020 kl. 09.36 (CEST)[svara]
Men, vi vill ju ha både och? Vi vill ha en arkivering av källan (ifall den levande webbsidan ändras eller försvinner) och vi vill ha den levande länken kvar när den fungerar. I det här fallet går det ju att både få äta kakan och ha den kvar. Gör IA bot något annat ska det korrigeras.--LittleGun (diskussion) 14 juli 2020 kl. 09.48 (CEST)[svara]
@Machatjkala: Exemplet du tar upp är just problemet med att Externa länkar arkiveras, vilket är fel. Den länken skall gå till klubbens webbplats, så som den ser ut just nu, inte till en gammal arkivversion. Du har helt rätt.--Historiker (diskussion) 14 juli 2020 kl. 10.41 (CEST)[svara]
Stämmer. Länkar under rubriken ”Externa länkar” ska inte hanteras som om de vore källor. Poängen med dem är ofta att de går till en levande webbplats. Detta är ett nytt beteende för roboten, och är helt enkelt fel. /NH 14 juli 2020 kl. 10.46 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) När det gäller länkar under Källor eller Referenser så har det ofta framförts önskemål om att länkar skall arkiveras rutinmässigt och så snabbt som möjligt, så att källan blir stabil i den version som verkligen användes när artikeln skrevs. Dessa arkiveringar är därför enbart av godo. Så att stoppa eller blockera boten är helt fel, flertalet arkiveringar gör nytta. Vad som är ett problem är när boten ändrar länkar under Externa länkar som alltså ofta länkar till officiella sidor. Dessa länkar vill man ju skall gå till en levande webbsida. Då brukar jag helt enkelt ändra tillbaka och har hittills inte "rättats" av boten. /Ascilto (diskussion) 14 juli 2020 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Medhåll. Vi vill ha båda länkarna, både den som arkiveras och den som går till den arkiverade versionen. Och jag tycker att boten bara ska köras om den kan göra en redigering som resulterar i en referensmall med en parameter som arkivurl (eller liknande) så att det är tydligt att den är arkiverad. Externa länkar ska den hålla sig borta från helt. Ainali diskussionbidrag 14 juli 2020 kl. 10.54 (CEST)[svara]
Gör den samma jobb på wikidata? Om inte blir det inkonsekvent, eftersom vi har wikidatareferenser.--Caztorp (diskussion) 14 juli 2020 kl. 11.29 (CEST)[svara]

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── IA-bot gör fel med källorna också. Byter massor med fungerande länkar och återställer man så byter den igen. Jag vill verkligen inte ha alla länkar till Svenska Ishockeyförbundet utbytta till Internet Archive. Det är heller inte OK att det inte går att diskutera boten med den som driver den. Visst hade den varit bra om den fungerat, men det gör den ju inte och det är ett högst rimligt krav att vi kan påverka den./Machatjkala (diskussion) 14 juli 2020 kl. 11.33 (CEST)[svara]

En levande länk är det naturliga i artiklar som kräver regelbunden uppdatering. Eller ska vi ha en fryst version från varje tidpunkt det gjorts? Caztorp (diskussion) 14 juli 2020 kl. 11.54 (CEST)[svara]
Caztorp: Japp, jag tycker det bästa för en webbaserad källa vore en fryst version från när den använts tillsammans med den levande länken. Och det är så jag trodde IA-bot gjorde med källor. Men det verkar bli fel ibland. Extern länk ska bara frysas till en arkiverad version om den är död, så där borde IA-bot bara arkivera utan att ändra på Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 14 juli 2020 kl. 12.12 (CEST)[svara]
Det sista du skriver tycker jag skulle gälla över hela linjen. Sen finge boten gärna tipsa bevakare på diskussionssidan om att det finns döda länkar, och ge en kodsnutt som bara är att kopiera och klistra in.Caztorp (diskussion) 14 juli 2020 kl. 12.20 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt)
Jag har ingenting emot att boten arkiverar sidorna, och det har jag redan sagt, men väl att den framställer det som den givna länken; systemet med arkivurl är i så fall bättre. I konsekvens därmed förstår jag inte varför den bara arkiverar länkar som den tror är trasiga ("räddade"); varför inte ha som mål att arkivera alla källor? Förr eller senare kan en sådan komma att behövas. Att helt byta ut en existerande länk är givetvis helt galet; om något kan det verkligen ge oss problem. Men framför allt upprörs jag över det extremt krångliga sätt att påtala fel, som dessutom inte ger möjlighet att diskutera generella problem med boten. En bot som inte vill ge utrymme till kritik av problem anser jag bör stängas av, helst till problemen åtgärdats, och åtminstone tills ett vettigt sätt att framföra kritik införs. Jämför en fysisk användare som vägrar diskutera problem med sina editeringar! / TernariusDisk 14 juli 2020 kl. 11.57 (CEST)[svara]
Jag föredrar den levande länken även för källor. Dels för att internet archive är så otroligt långsamt, dels för att det ändå inte kan hantera bilder och annan media. Ibland ligger data vi hänvisar till i bilderna eller i dokument. Kan också ligga på undersidor till den vi länkar till och det kan ibland vara otillåtet för botar att spara sidor vi använder som källor. Om någon kan och vill skriva en algoritm som tar hänsyn till allt detta så är det helt OK för mig att alltid använda arkivlänkar i källorna, men vi talar då om en ganska mycket mer avancerad bot än den vi har idag./Machatjkala (diskussion) 14 juli 2020 kl. 12.37 (CEST)[svara]
Oja, jag vill absolut ha den levande länken som källa! Vad jag menade, kanske litet otydligt, att jag har ingenting att invända om källreferensen kompletteras med en länk till den arkiverade versionen. Men då skall det tydligt framgå att det är en arkivkopia. Förutom att sakna bilder är IA svårläst och inget jag vill ha som enda källa. Men att den läggs till ungefär som ett reservhjul i en bil har jag inga problem med. I ett nödläge kan den faktiskt vara till nytta. Men nästan allvarligast tycker jag ändå det är, att vi har så små möjligheter att diskutera sådant här med botägaren. / TernariusDisk 14 juli 2020 kl. 13.25 (CEST)[svara]
Jag vill nog hävda att botten gör helt rätt i det fallet. Den sida hos Svenska Ishockeyförbundet som användes som källa till artikeln kan mycket väl ha ändrats sedan artikeln skrevs. Därför är en länk till en arkivsida från aktuell tidsperiod att föredra. Och om man använder {{webbref}} för källänkarna så kommer originallänken att finnas kvar. /ℇsquilo 20 juli 2020 kl. 09.47 (CEST)[svara]

Jag har tittat på IA-bots konfiguration för svwp. Det finns en parameter där man kan välja att scanna alla externa länkar eller bara externa länkar inuti referenser. Den är just nu satt till att scanna alla länkar. Jag uppfattar det som att vi vill ändra den parametern till att bara scanna referenser, eller hur?
Det verkar finnas en uppfattning att IA-bot aktivt arkiverar levande länkar till källor. Jag undrar om det verkligen sker. Enligt dokumentationen finns en parameter archive_alive – Submit live URLs not yet in the Wayback Machine for archiving into the Wayback Machine. Set to 1 to enable. Requires permission from the developers of the Wayback Machine. Jag kan inte se att den går att sätta i konfigurationen för svwp. Kan man på något vis se om en länk blivit arkiverad av IA-bot? Plumbum208 (diskussion) 14 juli 2020 kl. 16.22 (CEST)[svara]

Nej, det kan ha varit jag som missuppfattat – jag visste att funktionen fanns, så jag antog att den var aktiv för svenskspråkiga Wikipedia. /Julle (disk.) 14 juli 2020 kl. 16.41 (CEST)[svara]
Jag är också tveksam till att IA-bot arkiverar Wikipedias källor. Det kan vara ett missförstånd. Internet Archive söker efter sidor att arkivera på sina egna premisser. Vill man hjälpa dem på traven så kan man läsa om hur man gör här. Webbläsartillägget var bra, men fungerar numer dåligt för Safari i alla fall. IA-bot kan inte arkivera en sajt när länken redan är död. Finns inte sidan arkiverad så markerar den länken som död. Det händer inte lika ofta längre vilket kan tyda på att det trots allt finns något samband mellan Wikipedias länkningar och vad som arkiveras, men då tror jag det är en annan bot.
Att ändra inställningarna som du gjort löser det mest akuta problemet, men det löser inte problemet med att man byter till arkivlänkar på fungerande källor./Machatjkala (diskussion) 14 juli 2020 kl. 16.48 (CEST)[svara]
Rättelse: Det finns en parameter Submit live links to the Wayback Machine men den är satt till Nej. När jag scrollade hamnade jag i ett avsnitt med översättningar av meddelanden och såg inte att det fanns fler parametrar längre ned. Plumbum208 (diskussion) 14 juli 2020 kl. 16.56 (CEST)[svara]
Jag delar INTE @Machatjkalas (och andras) åsikt att IA-bot gör mer skada än nytta, utan instämmer med behovet att motverka länkröta och ibland att bevara just den sidversion som används som källa.
Vad gäller prestanda mot Wayback Machine så varierar det kraftigt mellan olika (svenska) internetoperatörer och accessmetoder! (IA är ofta mycket snabbare på att visa artikeltexten när originalet ligger på en reklamdrabbad svensk media-sajt.)
Men att VÅR MALL {Webbref 'prioriterar' den arkiverade versonens länk över originalet är faktiskt något som SVWP kan lösa utan inblandning av IA-bot eller andra delar av wikimedia. T.ex endast då man satt en 'prioarkiv=yes'-parameter samt då länken markerats som död. --Tvikobb (diskussion) 15 juli 2020 kl. 08.31 (CEST)[svara]

Försöker sammanfatta. Roboten är fortfarande avstängd, men nu kanske vi har kommit fram till vad vi vill ändra på.

  • Vi vill kunna rapportera ”falska positiva” utan att behöva gå utanför Wikipedia.
  • Roboten ska inte bry sig om länkar under rubriken ”Externa länkar”.
  • Vi vill att roboten ska arkivera (spara ner) på Internet archive webbsidor som länkas från Wikipedia, om de inte redan är arkiverade där. (Se inläggen från 14 juli ovan av Plumbum208.)

Dessutom vill vi att

  • arkiverade respektive ”riktiga” länkar ska presenteras på ett annat vis. Men om jag förstår rätt kan vi lösa det genom att ändra mall/mallar här på Wikipedia.

Något jag har missat eller missuppfattat? Annars kan vi om några dagar översätta till engelska och be robotoperatören kommentera här. Ingen stress. /NH 17 juli 2020 kl. 14.15 (CEST)[svara]

Jag vet inte om jag tycker att det är ett rimligt krav att vi skall kunna rapportera ostrukturerat i ren wikitext. Det är betydande extraarbete och brist på systematisering för botägaren. Däremot kanske att systemet borde vara enklare och kräva mindre information om oss. /Julle (disk.) 17 juli 2020 kl. 16.04 (CEST)[svara]
Jag håller inte med. Ett av de största problemen som jag upplever med boten (och jag tycker mig ha fått ett visst medhåll) är att rapporteringssystemet är så starkt länkordnat – generella klagomål, som de som har presenterats ovan, är mlm omöjliga att få in i det nuvarande rapporteringssystemet. Det omöjliggör all meningsfull debatt med botägaren om botens syfte och dess funktion. För övrigt tycker jag vi kan ställa rätt stora krav på en botägare som får betalt för sitt arbete. / TernariusDisk 17 juli 2020 kl. 16.57 (CEST)[svara]
Nu har jag faktiskt tagit en titt på rapporteringssystemet. Det borde jag nog ha gjort innan jag uttalade mig tidigare. Ursäkta.
Alltså: Gränssnittet för att interagera med boten ligger på Toolforge, som är specifikt utvecklat för verktyg för Wikimediarörelsen, och loggar in via OAuth, som är det system Wikimedarörelsen använder för alla sådana här verktyg. Där finns två alternativ: ett för att rapportera problem med länkar och ett för allmänna buggar, som sedan rapporteras i Phabricator. Allt det här är inom vad jag upplever som Wikimediasfären, aldrig externt. Det kanske finns en skillnad i det, att botägaren som en del av den tekniska gemenskapen ser det som wikimedianskt, så att säga, medan de flesta inte gör det? Är det avsaknaden att föra ett allmänt resonemang med botägaren som saknas? För det finns ju ett alternativ för allmän problemrapportering också.
Jag har ingen aning om hur förhållandet mellan botägaren och Internet Archive ser ut, men diskussionen här verkar anta att det finns någon form av anställning och att arbetet sker på arbetstid – lite som Wikimedia Foundations anställda, till exempel – och den slutsatsen tror jag faktiskt inte att man nödvändigtvis kan dra. Det är rätt vanligt att sådana här projekt får något stipendium av varierande storlek, som sedan skall redovisas, utan att det på något sätt meningsfullt täcker faktisk nedlagd tid. Användaren är inte listad bland Internet Archives anställda. /Julle (disk.) 17 juli 2020 kl. 18.13 (CEST)[svara]
Jag utgick ifrån citatet i DIEXELs inlägg ovan den 13 juli 2020 kl. 19.04. Menar du det är felaktigt? / TernariusDisk 17 juli 2020 kl. 18.19 (CEST)[svara]
Nej, inte alls, bara att det kan betyda väldigt många olika saker. /Julle (disk.) 17 juli 2020 kl. 18.33 (CEST)[svara]
Jag har inte påstått att Cyberpower678 skulle vara anställd av Internet Archives, bara att hen får betalt för sitt arbete. Och det är väl precis vad som står i citatet? ("Cyberpower678, in accordance with the Wikimedia Foundation's Terms of Use, discloses that he has been paid by Internet Archives for his contributions to Wikipedia. This funding is for the ongoing development of InternetArchiveBot."). Vi kanske kan låta DIEXEL avgöra? / TernariusDisk 17 juli 2020 kl. 18.46 (CEST)[svara]
Min poäng är att jag tycker att det är skillnad på vilka krav man kan ställa på någon som sitter på arbetstid, och någon som har fått ett stipendium som täcker tretton procent av den totala tiden nedlagt på projektet – vilket är ett inte helt ovanligt scenario i sådan här öppen mjukvara-utveckling – och att var det här ligger på skalan mellan dessa alternativ inte framgår. Men det är ett sidospår. /Julle (disk.) 17 juli 2020 kl. 19.36 (CEST)[svara]

Som svar på Esquilos nya inlägg högre upp i diskussionen: Då det gäller sidor som ändras, såsom en sida som redogör för senaste nytt, är en arkivsida att föredra – men det finns stabila och daterade sidor, såsom artikelsidorna på Rundradions webbplats. I det senare fallet är originalsidan oftast bättre. I bästa fall kommenteras senare ändringar: "korrigerade uppgiften om omsättning", "precisersade källa", "lade till uppgift om företagets genmäle". Sådant är ju väldigt värdefullt, helt oberoende av eventuella icke-arkiverade element. Också om ändringen inte kommenterats så kan man vid kontroll av källan konstatera att omsättningen skiljer sig från det källan sades stöda, och koll med arkivversionen visar att det faktiskt ändrats, vilket får tolkas som en korrigering som skall införas också på Wikipedia. --LPfi (diskussion) 20 juli 2020 kl. 10.08 (CEST)[svara]

Vilket betyder att det gärna får gå att välja vilkendera sidan som i första hand visas, med lämplig mallparameter. --LPfi (diskussion) 20 juli 2020 kl. 10.12 (CEST)[svara]
Jag har också kommentarer till Esquilos inlägg. Dels är det som Tenarius säger att boten ändrar länken för att den tror att sidan inte fungerar även när de fungerar. Om sidan uppdateras (vilket den inte gör när serien är färdigspelad i fallet med Svenska Ishockeyförbundet) så ska i så fall boten spara en version från samma dag om man ska vara noggrann. Annars kanske den likväl länkar till en annan sida än den som användes som källa. Detta kan nog bli svårt att genomföra. Sedan kan vi förstås länka arkviversion även till fungerade sidor, men då ska det gälla alla källor och inte bara dem som AI-bot tror inte fungerar. Dessutom bör vi i så fall ändra webbref-mallen så att arkivlänken inte får en dominerande plats längre. Orignallänken bör finnas kvar och arkivlänken läggas till vid sidan om i de fall vi har arkiverade versioner av fungerande länkar./Machatjkala (diskussion) 20 juli 2020 kl. 11.59 (CEST)[svara]
Jag utgick från att boten hade tillfälliga anslutningsproblem eller liknande, så att dödförklaringarna var ovanligt många. Idealet är som du säger att boten ber att archive.org arkiverar den aktuella versionen, och då är det ju bra att i samma veva skriva in arkivlänken i mallen. Sedan kan den huvudsakliga länken gå till den ursprungliga webbadressen eller till arkivkopian, så att endera är förval och man med en mallparameter kan ange vilkendera som skall vara det. Boten kan möjligen (antagligen inte) avgöra vilken typ av webbplats det är frågan om, annars får man lägga in preferensen själv om man vill ha annat än förvalet. Om boten uppfattar länken som död kunde den ändra preferensen, men eftersom sättet att avgöra saken verkar opålitligt kanske det är bäst att lämna åt mänskliga användare. --LPfi (diskussion) 20 juli 2020 kl. 15.18 (CEST)[svara]
 
Artikleln om Daniela Di Toro tävlade i Paralympiska spelen 2004 och ingår i temat.

Den 20 - 26 juli har Veckans Tävling temat "Paralympiska spelen".

Och inte nog med det: Denna omgång av Veckans tävling äger rum under Wiki Loves the Olympics 2020. En del artiklar härifrån kan även passa där. Gå in via denna länk och läs mer.

Mer information om Veckans tävling hittar ni på tävlingssidan.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

// Zquid (diskussion) 19 juli 2020 kl. 20.50 (CEST)[svara]

Borde vi inte kalla tävlingen Olympiska och paralympiska spelen, och slå två flugor i en smäll? (men det kanske är lite sent att ändra nu) J 1982 (diskussion) 19 juli 2020 kl. 23.51 (CEST)[svara]
Jag gissar att det handlar om att sätta fokus på något. Paralympiska spelen hamnar annars ofta i skuggan av Olympiska spelen.  --Paracel63 (diskussion) 20 juli 2020 kl. 00.04 (CEST)[svara]

Mallen Slå ihop ger trasig kategori? + faktarutor om svenska fotbollsklubbar + klocka redigera

Nyligen använde jag {{slå ihop}} och tydligen gör den mallen så att berörd artikel hamnar i kategorin "Sidor föreslagna för infogning eller sammanslagning <aktuellt år och månad>" men den aktuella länken är röd https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kategori:Sidor_f%C3%B6reslagna_f%C3%B6r_infogning_eller_sammanslagning_2020-07 Är det en fördröjning eller är något trasigt? Ingenting nämns i dokumentationen.
Ni får gärna hoppa in i diskussionen om den föreslagna sammanslagningen av Mall:Svensk herrfotbollsklubb och Mall:Svensk damfotbollsklubb. Det är bra om lite icke-sportinsnöat folk ger sin syn, särskilt när det gäller fotboll. Damversionen är kraftigt eftersatt.
För övrigt har jag i helgen noterat att Wikipedias klocka gick 20-30 sekunder för sakta, vet inte om det ännu är så :) --Mango från yttre rymden (diskussion) 20 juli 2020 kl. 17.34 (CEST)[svara]

Den kategorin måste du skapa manuellt, liksom alla åtgärdskategorier med månader i. Bruno Rosta brukar skapa alla "månadskategorier" vid månadsskiften, men denna missades denna gång. Jag fixade denna nu. --北山 Kitayama (diskussion) 20 juli 2020 kl. 17.43 (CEST)[svara]

Alexa ranking/Antalet besökare redigera

Jag har tittat på Nyheter idag, Fria tider, Avpixlat och Nya tider och det är konfunderande. Nyheter idag och fria tider har angett uppemot omkring 300.000 unika läsare per månad men en aktuell källa ger omkring 4.000/dag. Och det verkar som alxaranking i sverige inte är så lätt hitta idag. Det känns om vi bidragit till mytbildning och gett för höga värden på hur lästa dessa webbtidningar är. Jag har nu justerat men det kan vara värt en tankeställare hur vi genom att ange missvisande siffror ger fel info till våra läsare.Yger (diskussion) 22 juni 2020 kl. 10.45 (CEST)[svara]

Det är ju t o m så märkligt att våra relevanskriterier pekar ut hög Alexarankning som en kvalitet som verifierar relevans. Alexa är ett kommersiellt redskap som tagits fram med helt andra syften än att vara en indikator på hur relevant som en webbplats/publikation är i ett uppslagsverk. Alexarankningen säger därför mycket liten om en webbplats vikt och betydelse, kvalitet eller allmänintresse. Den säger bara att det antagligen finns någon form av publik/besökarskara. Janders (diskussion) 22 juni 2020 kl. 14.36 (CEST)[svara]
Finns det (numera) något annat än Alexia-rankning att gå på som är en enkel och tillförlitlig vägledning när det gäller stora/viktiga/uppmärksammade webbplatser (eller har ändå all trafik flyttat till Instagram/Twitter/Facebook)? Vad gäller webbplatser gissar jag att svwp-tumregler av detta slag i första hand har kommit till för att inte kommersiella aktörers webbplatser skulle ha alltför lätt att få en Wikipedia-artikel enbart baserat på egna påståenden om webbtrafik eller allmän viktighet. en:Wikipedia:Notability (web) nämner inte Alexia eller någon annan rankningsmetod, men i likhet med många enwp-guideines kring relevans innehåller den mindre av handfast vägledning än vad svwp-tumregler på området gör. De flesta informationskällor som används för att säkerställa relevans för "samtida fenomen" (webbplatser, företag, politiker, underhållare...) är i sig framtagna för andra syften, så det skiljer i sig inte Alexia från t.ex. omsättningsdata för företag eller notering på börslistor. Tomas e (diskussion) 23 juni 2020 kl. 18.30 (CEST)[svara]
Det är inte bara måttet i sig utan än mer obeständigheten i denna typ av mått som gör dem luriga. Med snabbheten något i denna sfär blommar upp och sedan vissnar är det problematiskt använda detta som något väsentligt. Vi har ju redan detta med dokusåpadeltagare, som vi dissar dem av detta skäl. Bloggar faller i samma kategori och även många av dessa webbtidningar. SÅ jag vill få till mer kritiks synsätt på dessa mått som vikt för relevans etc.Yger (diskussion) 23 juni 2020 kl. 18.38 (CEST)[svara]
Alexa brukar vara någorlunda stabilt för de allra mest besökta sidorna (Wikipedia har väl legat bland de tio mest besökta många år i rad). Men det är absolut inget bra kriterium för relevans, eftersom kopplingen till hur bra artiklarna blir är svag.
andejons (diskussion) 23 juni 2020 kl. 21.22 (CEST)[svara]
Nja. Wikipedia hade Alexa-ranking 5 för bara några år sedan men har rasat pga att ett antal kinesiska sajter har seglat upp. Antal dagliga läsare av Wikipedia har varit rätt stabilt.Tomastvivlaren (diskussion) 21 juli 2020 kl. 14.34 (CEST)[svara]
Det är väl ungefär så "noggrann" som statistik på Internet är, särskilt i media som vill slå sig fram och få en plats. Youtubekanaler är förmodligen ännu värre. Jag tycker vi ska ange Aleksas värde med enligt Alexa och aldrig enbart som antalet läsare. Om vi har källbelagd kritik av Alexas siffror uppdaterar vi artikeln Alexa Internet med den så har vi både givit informationen och kritiken av hur den tagits fram./Machatjkala (diskussion) 8 juli 2020 kl. 10.51 (CEST)[svara]

Flyttningskandidater bland biografierna redigera

  • Länk till fråga som ger en lista på (just nu 26) artiklar som har ett sidnamn som slutar på (ÅÅÅÅ-ÅÅÅÅ) och som alltså bör flyttas till ett sidnamn som slutar på (ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ). (OBS! Det tar 30–60 sekunder att skapa listan.)

--Larske (diskussion) 21 juli 2020 kl. 21.59 (CEST)[svara]

Jag har inget emot flytt, bara det görs en omdirigering från namnet med bindestreck. / Anhn (diskussion) 21 juli 2020 kl. 22.22 (CEST)[svara]
Jag har inte kollat på alla. Men antar att flera kan flyttas till sida utan årtal i artikelnamnet. ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 22 juli 2020 kl. 03.37 (CEST)[svara]
Artiklarna är inte så många att de behöver flyttas med bot. En genomgång bör göras, så att de fall där ett annat särskiljningsled är bättre får det namnet istället. Jag har påbörjat detta. Tostarpadius (diskussion) 22 juli 2020 kl. 16.52 (CEST)[svara]

Clock - vad ska vara i fokus redigera

Jag har genom åren putsat en del på artikeln om den svenska snabbmatskedjan Clock. Men hur jag än gör så tycker jag inte att det blir riktigt bra. Som det är idag handlar artikeln om den inkarnation av Clock som fanns 1976-1999, och den nystartade restaurangen i Härnösand nämns i det sista stycket. Det skaver lite. Visserligen gissar jag att de flesta som slår upp ordet söker information om den SARA-baserade kedjan, men Härnösandsrestaurangen är ändå vid liv just nu. Borde artikeln disponeras om? /Bark (diskussion) 23 juli 2020 kl. 08.53 (CEST)[svara]

Jag vet inte riktigt vad du menar. Den nya inkarnationen nämns redan i inledningen. Även jag menar att Clock 1976–1999 är mest känd. Sedan som så mycket annat här på wikipedia tenderar väl innehållet mestadels styras av skribenternas intresse. Men artikeln bör enligt min mening alltid vara kronologiskt ordnad i vilket fall som helst - börja från början och sluta i nutid.FBQ (diskussion) 23 juli 2020 kl. 09.06 (CEST)[svara]
Nu kan det ju finnas dispositiva skäl att bryta kronologin, men jag kan inte se något skäl att placera nya Clock före gamla Clock.FBQ (diskussion) 23 juli 2020 kl. 09.21 (CEST)[svara]
Jag utökade artikeln år 2015. Jag håller med om att det är hamburgerkedjan som är det läsarna förväntar sig att finna information om, och att nämna den nuvarande restaurangen i Härnösand räcker. Då får man en kronologi, från starten, över nedläggningen, varumärkesköpen och till den nuvarande restaurangen. Utvecklas det till en ny kedja, som blir allmänt känd, kommer situationen i ett annat läge. Då kan man betona den situationen och berätta resten i avsnittet om företagets historia.--Historiker (diskussion) 23 juli 2020 kl. 09.37 (CEST)[svara]
Om "Nya Clock" består av en restaurang skulle väl denna inte klara av relevanskriterierna på egen hand? När det gäller snabbmat så är det bara kedjor av viss storlek som uppnår relevans, och då uppnår de det egentligen via relevanskriterier för företag snarare än andra relevanskriterier för restauranger. Det påverkar rimligen hur artikeln ska utformas, d.v.s. fenomenet som inte uppnår egen relevans ska ha en underordnad plats i artikeln, men kan så klart nämnas. Tomas e (diskussion) 23 juli 2020 kl. 10.07 (CEST)[svara]

Företag i tätortsartiklar redigera

Råkade pga en redigering i bevakningslistan upptäcka att det i artikeln om Hörby finns en rubrik Företag, där allehanda företag verkar uppräknade. Jag är mycket tveksam till det, då det säkert finns en hel del frisörer, pizzerior mm som också skulle kunna stå där. Jag raderade dock inte för att andra skall få se och komma överens om hur vi skall göra. Följande anser jag:

  1. Enbart företag som är så betydelsefulla att de har en egen artikel bör nämnas (eventuellt om de är en del av en kedja som har artikel, såsom lantmännen).
  2. Hur vet vi dessa företag är i Hörby, och inte bara i Hörbys kommun?
  3. Hur ser det ut i andra tätortsartiklar och kommunartiklar när det gäller företag?
  4. Maxgräns för antalet uppräknade företag? Tänker på ex Malmö som kanske har många som har egna artiklar.

Vad anser ni? Själv har jag inte tid att få igenom alla artiklar i ämnet, men vill lyfta upp problemet. Adville (diskussion) 15 juli 2020 kl. 01.15 (CEST)[svara]

Det där beror väl på storleken på tätorten. Min tätort är EN frisörsalong, EN bensinmack och TVÅ pizzerior stor. Det finns fler företag, men att av dessa fyra nämna bara bensinmacken, som inte sysselsätter en enda människa lokalt, bara för att kedjan har egen artikel, blir skevt... Så mitt råd är att inte skapa regler som ger märkliga artiklar. 62 osv (diskussion) 15 juli 2020 kl. 07.52 (CEST)[svara]
För mindre tätorter bör även företag kunna nämnas som har varit eller är viktiga för orten, oftast industri. Ju större tätorten är, dessutom större krav på att företaget är/har varit betydelsefullt. Frisörsalonger, bensinmackar etc hör inte dit. Regelverk behövs ej, utan bara sunt förnuft om vad som är lämpligt för just den tätorten. --北山 Kitayama (diskussion) 15 juli 2020 kl. 08.00 (CEST)[svara]
Att frisersalonger och bensinstationer inte bör nämnas vid namn är solklart. Dock kan det vara av intresse att veta om sådan service finns eller har funnits på mindre orter. Tostarpadius (diskussion) 15 juli 2020 kl. 08.16 (CEST)[svara]
Det vore lite märkligt att inte nämna stora, kända industrier, t.ex. Bofors i Karlskoga eller Scania i Södertälje. I princip bör det dock vara möjligt om man vänder sig till källor som beskriver stadens ekonomiska historia, istället för att försöka själv lura ut principer för vilka företag som förtjänar att nämnas.
andejons (diskussion) 15 juli 2020 kl. 09.44 (CEST)[svara]
Jag är inte helt emot att man nämner även mindre företag för att visa att det faktiskt existerar företagsamhet på orten. Risken är dock att namn på företagen så småningom blir inaktuella; Majas blommor eller Nisses verkstad och mack tenderar ju att byta namn i och med att ägarna byts. Lantgård (diskussion) 15 juli 2020 kl. 18.57 (CEST)[svara]
När det gäller mmindre orter tycker jag det är värdefullt att det nämns vilka verksamheter som finns på orten, men utan att företagsnamn nämns, dessa är sällan relevanta och har mest reklamsyfte. T.ex: i orten X finns lanthandel, bensinstation och förskola. Det räcker. /Ascilto (diskussion) 15 juli 2020 kl. 19.10 (CEST)[svara]
Om service försvinner kan det också vara intressant att veta, gärna med årtalet angivet. Tostarpadius (diskussion) 15 juli 2020 kl. 21.35 (CEST)[svara]
Dominerande arbetsgivare bör nämnas, rimligtvis vid namn, även om de är mindre och kanske saknar egna artiklar, som Kitayama skriver. Har byn sexhundra invånare totalt och bruket sysselsätter femtio är det relevant – centralt – för förståelsen av orten. /Julle (disk.) 16 juli 2020 kl. 02.44 (CEST)[svara]
Hur mycket "reklam" blir det av att bara nämna ett företag vid namn? Om nu det i sig är så fruktansvärt illa, kanske vi ska begränsa oss till att säga att "Kamprad grundat ett internationellt möbelföretag." 62 osv (diskussion) 16 juli 2020 kl. 08.15 (CEST)[svara]
Det råder lite företagsskräck här på Wikipedia. Förmodligen för att vi blivit spammade så många gånger. Jag kan inte se att det i grunden är fel att nämna företag av betydelse för en ort och ibland skulle jag dessutom vilja lätta lite på relevanskraven för artiklar om företag som jag tycker är lite högre än för andra områden. Det är vår uppgift att se till att artiklarna inte utformas som reklam utan som information och det gäller ju även media och andra organisationer som också är uppmärksamhetskrävande. Det tråkiga med att begränsa omnämnanden av näringslivet är ju att kan gå under radarn. Finns det granskande källor om näringslivet tycker jag det är ganska viktigt att vi har artiklar om det. Nå det var en liten avvikelse från ämnet, men att nämna större och för orten betydande företag vid namn i ortsartiklar är en bra sak för våra läsare – d.v.s. information inte reklam./Machatjkala (diskussion) 16 juli 2020 kl. 13.25 (CEST)[svara]

Bara en förtydligan: Jag har inget emot att man nämner för samhället betydande företag. Tvärtom. Jag har heller inget emot att det nämns flera (utan begränsning), om de är betydelsefulla för samhället. Om ni dock tittar på exemplet i förstainlägget så vet jag inte om "modepunkten", "Elljis" och "Bil-Månsson i Hörby" är "betydande för samhället"... dock är det av intresse att veta att det finns klädesaffärer (även om inte "Emelies Butik" och "My Ztyle" nämns, som finns, men inte i artikeln) och verkstäder där. Adville (diskussion) 16 juli 2020 kl. 13.50 (CEST)[svara]

Det är precis detta jag också menar. Tostarpadius (diskussion) 16 juli 2020 kl. 21.44 (CEST)[svara]
Jag håller med Adville om frågeställningen. Jag hittade ett som inte ligger i själva tätorten, men var jag ska placera Teracom Components i kommunartikeln vet jag inte. En del företag bör vara med i tätortslistorna då de är viktiga för sin tätort, utan att ha egna artiklar. Dessutom är det intressant med vilken service som finns, för det säger något om orten. Dock vet jag inte vilka som borde vara kvar i Hörbyartikeln. Per W (diskussion) 17 juli 2020 kl. 21.43 (CEST)[svara]
Företagslistan i Hörby bör kortas ned rejält och källbeläggas emm. Det bästa vore att ersätta punktlistan med löpande text, som resonerar omkring statistik över vilka som är regionens största arbetsgivare och brancher idag. Att utöka näringslivshistorikavsnittet är viktigare än avsnittet om nuvarande näringsliv. Tomastvivlaren (diskussion) 25 juli 2020 kl. 00.34 (CEST)[svara]

Allmän kommunikationssida kunde vara behövlig? redigera

Wikimedia-verksamheterna är väl till stor del att betrakta som en form av public service-medium finansierat av allmänheten. Kunde det då inte finnas ett behov av en kommentarsida för allmänheten för Wikipedia och de andra projekten i Wikimedia-familjen? Det finns förvisso kontakt-, informations- och frågesidor, men om man tänker på våra verksamheter som publika verksamheter inom en växande värld av allehanda sociala medier, så saknas det helt en kommentars- och interkommunikationssida för allmänheten/läsarna (och ev. blivande aktiva) där man kan lämna åsikter/synpunkter, ris eller ros öppet för alla att ta del av (ungefär som Bybrunnen, men för utomstående). På det viset kan våra projekt lätt kanske uppfattas som "fästningsliknande", som vissa storföretag med ständiga enkäter om "upplevelsen av kontakten med kundservice" men aldrig om företagets verksamheter eller policies i övrigt. På det viset vet vi aldrig hur omvärlden egentligen upplever våra projekt, förutom när plötsliga kritikstormar eller oklarheter uppstår i tidningsartiklar el dyl. Kunde inte det vara värdefullt att tillföra en sådan öppning för "kunderna"/läsarna, även globalt så klart?--Bemland (diskussion) 17 juli 2020 kl. 03.41 (CEST)[svara]

Är inte Fikarummet exakt vad du frågar efter?
Jag tycker snarare det finns för många sådana sidor. För många val med för exakta definitioner gör det svårt att välja och hitta rätt. Det gäller att få våra läsare att förstå, och oss att tillåta, att kommunikaton kan man göra via alla sidor. Och blir det fel hjälper vi att flytta utan att göra för stor affär av det. Det viktiga är att frågan/kommentaren ställs.
Jag har änfå själv skapat en en sån sida "Wikidatafrågor", för att samla frågr om Wikidata på ett ställe. Jag tvekade länge, och hoppas att frågor om Wikidata på andra ställen varsamt flyttas dit vid behov.
Gå gärna in på enWP och försök skriva ett inlägg på Bybrunnen där. Jag tror enklaste sättet är via "community portal" i vänsterspalten.--LittleGun (diskussion) 17 juli 2020 kl. 06.38 (CEST)[svara]
Om du saknar något av friare kommunikation än raka frågor i Fikarummet så kan vi kanske utöka definitionen av den?
Nu står det:
En plats där nya användare kan få hjälp och introduceras till Wikipedias internkultur. Här kan man få svar på frågor och skapa en god relation med resten av gemenskapen.
Utöka till:
"En plats där nya användare kan få hjälp och introduceras till Wikipedias internkultur. Här kan man få svar på frågor, lämna allmäna åsikter eller synpunkter och ge ris eller ros. Allt för att skapa en god relation med resten av gemenskapen.
Helst skulle jag vilja få dessa kommentarer till Bybrunnen, precis som jag vill få frågorna som kommer in där till Wikipediafrågor.--LittleGun (diskussion) 17 juli 2020 kl. 06.45 (CEST)[svara]
Det sker väldigt lite kommunikation via Fikarummet. Det stora problemet med kommuniktionsvägar till Wikipediagemenskapen är inte att de saknas. Varenda sida, inklusive Bybrunnen, har en diskussionssida. Det svåra är att få dem att användas.--LittleGun (diskussion) 17 juli 2020 kl. 06.48 (CEST)[svara]
Håller med. Dock är ingen av dem, utom Anmäl ett fel, riktad till läsarna. Fikarummet riktar sig till "nya användare", vilket får tolkas som nya skribenter. Den som vill kommentera kan ju ha använt Wikipedia i tio år. På Bybrunnen förs diskussionen främst inom en gemenskap av etablerade användare – också om "utomstående" kommentarer är välkomna så syns detta på inget sätt. Artiklarnas diskussionssidor skall diskutera artiklarnas utformning, de är inte fora för allmän kritik eller kommunikation. O.s.v.
Jag är dock inte säker att vi vill ha ett forum för ris och ros och allmän kommunikation. Ett sådant forum kräver insatser av oss, som innebär mindre tid för själva uppslagsverket. Och jag är illa rädd att forumet inte alls skulle ge någon uppfattning om vad allmänheten tycker, utan användas främst av vissa grupper. Det var inte länge jag orkade följa kommentarsfält till bloggar och tidningsartiklar, diskussionens nivå var konsekvent mycket lägre än artiklarnas egen och den på forum för det specifika ämnet. Jag antar att det skulle vara samma sak här.
--LPfi (diskussion) 17 juli 2020 kl. 13.17 (CEST)[svara]
Wikimedia Foundation utvecklade för ett gäng år sedan ett verktyg för återkoppling från läsarna på innehållet (mw:Article feedback). Det experimentet stängdes ned, eftersom det visade sig att det inte var värt tiden att moderera kommentarerna och de flesta ärligt talat inte hjälpte innehållet. Jag tror att vi skall vara mycket säkra på precis vad för kommunikation vi vill ha med allmänheten och varför innan vi bygger någonting, för "allmän återkoppling" var inte jättehjälpsamt sist, utan ger mest kommentarer som är svåra att faktiskt agera på. /Julle (disk.) 17 juli 2020 kl. 14.11 (CEST)[svara]
Jag tycker ändå vi kan testa att bredda fikarummet. Vi inbjuder ju egentligen till kommunikation. Problemet är att "folk" inte hittar hit eller till andra diskussionssidor.--LittleGun (diskussion) 17 juli 2020 kl. 18.02
Jag håller med Julle om att vi skall veta vad vi vill innan vi introducerar ett forum. "Article feedback" var typiskt för WMF:s påhitt, i det att de presenterade statistik om hur väldigt bra verktyget var, med undersökningar gjorda med helt skeva mått. Mycket av vad de gör är bra, men sätten att mäta nytta och gemenskapernas åsikt om saker de gör har stora brister (jag misstänker att motsvarande feltänk är vanligt i många organisationer). Vad gäller Fikarummet så är det nu riktat till nya skribenter. Den funktionen går förlorad om vi bjuder in läsare och dessa verkligen börjar använda forumet. --LPfi (diskussion) 17 juli 2020 kl. 19.10 (CEST)[svara]
Funktionen går väl inte förlorad för att den används till både och? De som väljer att kommunicera där har ju inte hittat andra "wikipedianska" kanaler, och är därmed nybörjare. Vi vill ju att alla ska bidra, så att varje läsare blir en användare.--LittleGun (diskussion) 19 juli 2020 kl. 08.23 (CEST)[svara]
LPfi, Julle: Vi testar, bara. Förtydligar texten på fikarummet att den riktar sig till läsare som vill komma i kontakt med gemenskapen, gärna nybörjare. Den är inte jättebelastad nu, och blir det ett problem är det bara att stänga ner den. Vi vill ju få in allmänheten, det är bland annat därför vi har fler diskussionssidor än artiklar. Det finns även en facebooksida. Inget av detta har någonsin blivit nedlastat. Det är lite owikipedianskt att förbereda och gissa hur det går innan. Om det inte blir ramaskri ändrar jag introtexten till Fikarummet.--LittleGun (diskussion) 19 juli 2020 kl. 09.21 (CEST)[svara]
(Jag vill dessutom påstå att det är syftet med Fikarummet, och att "nya användare" är den "läsande allmänheten".--LittleGun (diskussion) 19 juli 2020 kl. 09.26 (CEST)[svara]
Jag skulle föreslå att inte använda fikarummet till det. Bättre att ha den särskilt för nybörjare. Annars kan de känna sig förvirrade om det pågår en massa allmänna oredigeringsrelaterade diskussioner där. Det vore också hyggligt att ta upp det på fikarummets diskussionssida, och pinga in de som anmält sig som "värdar" innan en förändring görs. Ainali diskussionbidrag 19 juli 2020 kl. 13.34 (CEST)[svara]
Ja, jag hade tänkt ta upp det där. Jag tycker det är sämre att ha många sidor som sällan används. Det blir bara svårt att veta vart man ska vända sig. Jag tycker dessutom scopet för fikarummet funkar och även namnet. Men om 25% av värdarna är emot är det inte aktuellt.--LittleGun (diskussion) 19 juli 2020 kl. 15.31 (CEST)[svara]
Tack för alla olika kloka synpunkter i frågan! Jag måste erkänna att jag faktiskt inte stött på Fikarummet tidigare (men inte letat efter det heller), men som nämnts av flera här ovan finns det en uppsjö av olika slags specialiserade frågesidor och introduktioner och långt ifrån lätt för otåliga nykomlingar/läsare att hitta fram till eller veta vad som är vad. Namnet Fikarummet säger ju – liksom Bybrunnen – förvisso inte så mycket om vad det handlar om och jag undrar just hur många som upptäckt det.
Vad jag primärt var ute efter med min frågeställning var att kunna skapa ett tydligt forumnamn med en väl synlig länk direkt högst upp på Huvudsidan i rutan för "Välkommen till Wikipedia" alternativt "Deltagande", dvs att man direkt ser det och kan gå in på ett slags interkommunikationsforum för läsare/medfinansiärer att kunna få en direkt kontakt med "ansvariga"/etablerade och kanske även (ungefär som med Bybrunnens lista med diskussionsämnen) kunna gå in och samtala under olika färdiga samtalsområden/rubriker (inte några fria trådar som på Flashback el dyl, för då kan det nog lätt dra iväg och bli något annat) och på denna sida kan även övriga länkar vidare presenteras för tydlig kommunikationsväg och för de som snabbt vill få klarhet och börja redigera. Jag använder ordet direkt återkommande här, för jag tror det är väldigt viktigt att det finns en större tydlighet, smidighet och transparens för att undvika onödig förvirring och frustration. Min erfarenhet är att många utomstående lätt kan uppfatta WP som en "sektliknande", sluten verksamhet med svårgreppade värderingar och riktlinjer och det är ju ganska olyckligt för en god återväxt.
Jag håller med LittleGun om att denna fråga säkert bör väckas på en internationell nivå för att möjligen få en central enhetlighet i utförandet/funktionen i så fall, men jag tror att Fikarummet och den av mig efterlysta sidan kanske bör vara två olika, eller nära sammanhängande.--Bemland (diskussion) 21 juli 2020 kl. 05.57 (CEST)[svara]
Vilka är de ansvariga/etablerade, som du skriver, som man skulle få kontakt med på en sådan sida? /NH 21 juli 2020 kl. 14.18 (CEST)[svara]
Jag antar att det skulle vara mer eller mindre vem som helst av oss som skriver på Bybrunnen. Vem som helst som har tillräcklig erfarenhet att svara på eventuella frågor och veta hur man når mer erfarna vid behov. Men vem är de som vill ha kontakt, och hurudana frågor eller synpunkter skulle vi försöka få höra? --LPfi (diskussion) 21 juli 2020 kl. 15.51 (CEST)[svara]
Ja, det är riktigt, jag skriver utifrån hur den utomstående sannolikt torde uppfatta det, att det måste finnas någon "ansvarig"/initierad att kunna nå en konstruktiv kontakt med om man har viktiga (ofta personligt berörda) frågor, önskemål eller synpunkter rörande denna stora världstäckande informationskoncern, som man trots allt får kalla det. Allt för att reda ut onödiga missförstånd, skapa en bättre, välkomnande gemenskap och undvika en massa uppslitande konflikter, som ju dagligen uppstår på olika diskussionssidor, ofta pga att utomstående inte har konkret kunskap om villkor/praxis eller känner sig, på för dem obegripliga grunder, kränkta av en eller annan anledning. Det är trots allt en, för många, mycket känslig verksamhet det handlar om och då är tydlighet och direktkontakt oftast väldigt välgörande och lugnar ner konflikter. Frågan är väl bara om WP i allmänhetens ögon önskar vara en mer öppen, demokratiskt uppfattad verksamhet eller verka utifrån en egen mer outtalad agenda. Naturligtvis finns det också ämnen som av "tradition" behandlas mer styvmoderligt och oftast märks med kategorietiketter i stil med "pseudo-" och det är ju ett område som naturligtvis skapar förvirring hos många utomstående grupper. Jag tror det är en ödesfråga för hur många/vilka nya skribenter vi ska få i framtiden.--Bemland (diskussion) 21 juli 2020 kl. 18.23 (CEST)[svara]
En stilla undran: vem ska göra jobbet? Jag tror också att du tyvärr har en orealistisk förhoppning om i vilken utsträckning ännu en fråge/diskussionssida kan hjälpa mot alla former av missförstånd och missnöje. Tomas e (diskussion) 22 juli 2020 kl. 21.01 (CEST)[svara]
Eller ens en del av dem. Skulle folk ta kontakt innan de känner sig kränkta på för dem obegripliga grunder? Innan de råkar ut för uppslitande konflikter på olika andra diskussionssidor? Eller skulle de söka hjälp här efter att de blivit illa behandlade, och här bli bemötta mer välkomnande än i samband med konflikten de råkat ut för? Har vi inte direktkontakt på de ursprungliga diskussionssidorna? Kanske vi istället kunde vara mer välkomnande på de andra sidorna mot dem som vi uppfattar skrivit en reklamartikel. Men är det så att vi har en grupp som städar bland reklamartiklar och en annan som vill vara välkomnande mot nybörjare? (Och en tredje som arbetar i båda rollerna, men inte har kapacitet att vara välkomnande mot alla.) --LPfi (diskussion) 23 juli 2020 kl. 14.10 (CEST)[svara]
Nej, naturligtvis kan man inte undvika alla konflikter på diskussionssidor med en sådan sida, men jag tror absolut det kan göra Wikipedia mer begripligt och tydligt för många. Vi har ju förvisso bl a ett system med "faddrar" för nytillkomnas vägledning, men inom Wikimedia finns ju dessutom också en grupp anställda personer. Då det, som sagt, rör sig om en världsomspännande verksamhetskoncern med en stor årlig ekonomisk omsättning, där ett problem inte sällan är vad man ska använda alla de generösa bidragen till, så vore det ju inte en orimlig tanke att genom Wikimedia kunna anställa en-två personer (på deltid?) för att sköta denna kontakt med allmänheten och diskussionsforum på ett professionellt bra sätt utan att belasta dem som redigerar artiklar. Verksamheten fyller snart 20 år och det är kanske dags att ta ett nytt steg och betrakta denna väldiga, världsledande verksamhet med andra ögon än den inledande idealistiska startfasens ögon och kanske "se över rutinerna". Jag tror också att detta skulle underlätta för alla och slippa en massa onödiga, långdragna konflikter med blockeringar, hämndsabotage och "polisarbete". Det är viktigt med goodwill, vänlig tydlighet och klargörande information, samt möjligheten för utomstående att kunna interkommunicera och ta del av andras synpunkter och frågor – inte minst i en informationsverksamhet.--Bemland (diskussion) 24 juli 2020 kl. 13.40 (CEST)[svara]
Om anställda ska ha den möjligheten, då vill jag också ha betalt för att redigera!
Nej, jag tror det skulle sluta med att gemenskapen skulle lämna WMF bakom sig. Kom ihåg att WMF inte äger innehållet! 62 osv (diskussion) 24 juli 2020 kl. 13.58 (CEST)[svara]

@Bemland: Du skriver "skapa ett tydligt forumnamn med en väl synlig länk [...], dvs att man direkt ser det och kan gå in på ett slags interkommunikationsforum för läsare/medfinansiärer att kunna få en direkt kontakt med "ansvariga"/etablerade och kanske även [...] kunna gå in och samtala under olika färdiga samtalsområden/rubriker" - vad är det som saknas på sidan Wikipedia:Kontakt för att den ska bli som du önskar? (Det länkas till den sidan i vänstermenyn - på alla sidor.) Allt gott!//Vätte (diskussion) 25 juli 2020 kl. 18.14 (CEST)[svara]

Jo, visst uppfyller förvisso de kontaktsidorna säkert de flesta behoven. Jag tänkte mest man kanske skulle samla det tydligare på ett ställe för möjligheten att interkommunicera om olika ämnen och frågor. Men jag tror hur som helst sannolikt vi inte kommer så mycket längre med denna fråga i nuläget. Det skulle dock vara intressant att fråga allmänheten bredare hur de upplever våra verksamheter, men det kanske har gjorts sådana enkäter?--Bemland (diskussion) 26 juli 2020 kl. 18.34 (CEST)[svara]

Teknikfråga som kanske hör hemma någon annanstans redigera

En konstighet som jag snubblar över ganska ofta. När jag påbörjar en ny diskussionssida eller ett nytt ämne på en diskussionssida så blir det fel när jag försöker använda snabbkommandona till Ping, klamrar för länk och annat som finns i hjälpfältet längst ned. Om jag använder de kommandona så hamnar tecknen i ämnesraden inte där min markör står i texten. I andra situationer fungerar dessa snabbkommandon som de ska. Är det en bugg i systemet elelr är det in inställning som jag ska ändra? Undrar Chandra Varena (diskussion) 24 juli 2020 kl. 09.53 (CEST)[svara]

Testat i Edge, Firefox och Chrome. Kan inte återskapa problemet. Nirmos (diskussion) 24 juli 2020 kl. 21.54 (CEST)[svara]
Konstigt. Jag använder Firefox. Men om ingen annan har sett problemet så handlar det väl om ngn inställning jag har gjort utan att veta om det. För det har inte alltid varit såhär. I varje fall - det är inget stort problem!--Chandra Varena (diskussion) 24 juli 2020 kl. 22.23 (CEST)[svara]
Jag råkar ut för ett snarlikt problem men det handlar då om att om man med musen missar symbolen avmarkeras texten. Om man lyckas hamna långt utanför inom gråa fältet hamnar muspekaren i redigeringsammanfattningsfältet. Om sidan inte riktigt hunnit ladda brukar texten flytta sig medan man håller på och skriver. Fast det är inget nytt problem. FBQ (diskussion) 25 juli 2020 kl. 08.23 (CEST)[svara]
@Chandra Varena: Den övergripande sidan för att diskutera teknikstrul är WP:WF! Du blir dock knappast lynchad för att posta här. 62 osv (diskussion) 27 juli 2020 kl. 15.42 (CEST)[svara]

Veckans tävling – Rekommenderat III redigera

 

Välkomna till en ny veckans tävling, med titeln Rekommenderat III! Det här handlar om en typ av utvalda artiklar – rekommenderade artiklar – och vi griper oss an uppgiften på fyra olika sätt. I tävlingen får vi poäng för att…

  • … hitta lovande artiklar och förklara hur de ganska enkelt kan bli rekommenderade
  • … rekommendera rekommendabla artiklar
  • … förbättra redan rekommenderade artiklar, så att märkningen kan behållas
  • … avrekommendera artiklar som inte håller måttet

Rekommendera artiklar kan alla göra, och det är kopplat till att uppmärksamma en typ av kvalitetsartiklar. Den här veckan ägnar vi oss alltså åt kvalitetsarbete, men på ett lite annorlunda sätt. Vi letar upp lämpliga artiklar bland de bästa av våra nyare artiklar och artiklar som inte längre anses vara Utmärkta eller Bra artiklar men tillräckligt bra för att kunna klassas som just Rekommenderade artiklar. Liksom bland större och mer välskrivna artiklar som vi hittar på andra sätt. Och vi får poäng för att "rädda" artiklar som förtjänar klassningen och upptäcka sånt som inte förtjänar klassningen.

Fråga gärna på diskussionssidan, om du är osäker på vad som kan passa för det ena och det andra, och vad vi brukar göra. Liknande tävlingar har arrangerats sex gånger tidigare. Du som vill ha en annan vinkel på tävlingsidén och du som vill ägna dig åt en vecka i kvalitetsartiklarnas tecken – varmt välkommen!  --Paracel63 (diskussion) 27 juli 2020 kl. 03.23 (CEST)[svara]

Språklänkarna redigera

Språklänkssorteringen – länkarna till artikeln på andra språk – är trasig, och sorterar inte längre alfabetiskt. Detta är en bugg och inte medveten utveckling. Man kan följa Phab:T257625 för att se utvecklingen där. /Julle (disk.) 13 juli 2020 kl. 12.48 (CEST)[svara]

Tydligen en komplicerad bugg. Tillfälliga lösningar kan behövas under tiden. Se länken för den lösning som nu fungerar på plwp. Kanske vi också kan lägga in den koden även hos oss, så länge? Larske?--Paracel63 (diskussion) 18 juli 2020 kl. 15.15 (CEST)[svara]
Rätt pingning: @Nirmos, Larske, EnDumEn, Svensson1, Rasmus 28, JohanahoJ:  --Paracel63 (diskussion) 18 juli 2020 kl. 15.17 (CEST)[svara]
Det verkar funka; jag lade in koden i mediawiki:Common.js. Om någon hittar ännu bättre lösning, så är det bara att ändra. /JohanahoJ (diskussion) 18 juli 2020 kl. 15.48 (CEST)[svara]
 Gillar Tusen tack!--Paracel63 (diskussion) 19 juli 2020 kl. 01.18 (CEST)[svara]
@JohanahoJ: Det finns nu kommentar om att koden kanske ligger på fel ställe.--Paracel63 (diskussion) 19 juli 2020 kl. 22.47 (CEST)[svara]
Ja, jag har sett det. Det finns ju en poäng att flytta den till mediawiki:Group-user.js, istället. Då behöver koden inte laddas till alla oinloggade, som bara har en kort lista på 7–9 språk eller så. Jag funderade på det tidigare, men nu gjorde jag slag i saken och flyttade koden. /JohanahoJ (diskussion) 19 juli 2020 kl. 23.22 (CEST)[svara]
 Gillar Alltid sparar det lite tid/datakraft för WMF och för oinloggade. Den där andra kommentaren om våra lokala sorteringsregler… Jag tycker det ser bra ut nu, och det borde kunna fungera tills buggen är fixad på riktigt.  --Paracel63 (diskussion) 19 juli 2020 kl. 23.55 (CEST)[svara]
  Fixat Nu är buggen fixad och den tillfälliga lösningen borttagen från mediawiki:Group-user.js.--Paracel63 (diskussion) 28 juli 2020 kl. 00.18 (CEST)[svara]

IA-bot och dåliga källor redigera

I Saint-Josse-ten-Noode (diskhistoriklogg), andra stycket med hjälp av källa 4 och 5 så hävdas att man källbelagt att kommunen gått från 27 belgiska kommunfullmäktige till att det idag finns 7 belgare, 13 marockaner, 5 turkar och resten övriga. Den första källan vet jag inte om Internet Archive har lyckats bevara och den andra verkar mest vara en lista över fullmäktigeledamöter. Av listan verkar det framgå vilket parti ledamöterna tillhör, men ytterst tveksamt om det egentligen sägs något om nationalitet. Man kan säga mycket om den här typen av källbeläggning, men det här gör mig ytterst tveksam till om jag tycker det är en bra idé att släppa lös en bot som IA-bot. Vad är det för poäng med att arkivera källor som knappast stöder det som påstås? 62 osv (diskussion) 28 juli 2020 kl. 09.35 (CEST)[svara]

Vitsen är ju att kunna se det. Om sidan skulle flyttas så att en död länk uppstår och sidan inte har arkiverats kan man inte verifiera källans påstående alls. Genom att arkivera den kan man då se att påståendet inte stöds och ändringar i artikeln kan göras med större säkerhet. Ainali diskussionbidrag 28 juli 2020 kl. 10.33 (CEST)[svara]
Och den andra stora fördelen med att arkivera källor, vilket emrå borde göras för alla online-referenser, är att motverka effekten av content drift, det vill säga när sidan/adressen finns kvar, men innehållet har förändrats till att vara något helt annat. Ändringen kan bestå av helt naturligt uppdatering av data till att hela sajten har tagits över av något näkasino eller liknande. vilket vi har exempel på i svwp. Se till exempel artikeln You think the reference in that online article links to what the author referenced? Think again!.
--Larske (diskussion) 28 juli 2020 kl. 10.55 (CEST)[svara]
Arkiveringen är bra, men vi behöver kunna påverka den vilket verkar vara svårt i nuläget. Dessutom verkar det råda förvirring om hur det går till. Huvudpoängen är att arkiveringen sker tidsmässigt nära till när vi läste länken. Många här tycks tro att arkiveringen sker när IA-bot ändrar länken vilket inte kan stämma./Machatjkala (diskussion) 28 juli 2020 kl. 11.37 (CEST)[svara]
Jag vill påminna om att IA-bot kan få referenser att ruttna genom att lägga in arkivlänkar som är betydligt äldre än den version som stödjer artikeln, se Bocksdorf. Detta diskuterades här på Bybrunnen i oktober 2019 och loggades som ett Phabricator-ärende. Det ärendet är fortfarande öppet men det är intressant att läsa beskrivningen av hur IA-bot valde att lägga in en gammal arkivlänk. Larskes följdfrågor är fortfarande obesvarade. Plumbum208 (diskussion) 28 juli 2020 kl. 12.50 (CEST)[svara]
I det här specifika fallet ser det ut som källan aldrig visat det som påstods i artikeln. (Att ledamöterna i fullmäktige inte är belgare.) 62 osv (diskussion) 28 juli 2020 kl. 13.02 (CEST)[svara]

Projekt Wikipedias användning av Wikidata - juli redigera

På den positiva sidan

  • hela sortimentet sveriges riksdagar/herredagar WDfierat
  • {{faktamall biografi WD}} fungerar allt bättre och känns alltmer accepterad, Att fixa så inga etiketter visas i "konstiga" alfabet gjorde stor skillnad
  • {{databox}} är fortsatt en nödlösning men börjar nu bli lite mer intrimmad så kan användas mer, men med stor försiktighet
  • förstörande/dåliga redigeringar i Wikidata allt färre. Jag fångar bara enstaka per månad och rena vandaliseringar än färre

källreferenser i Wikidata (speciellt relativt källreferenserna i Wikipedia) har diskuterats utan något genombrott hur hantera

antalet wikpediaartiklar som skapas utan att en WD post skapas samtidigt (vilket är helt OK) är fortsatt högt (jag efterskapar ett 20-tal sådana per dag).Yger (diskussion) 30 juli 2020 kl. 08.31 (CEST)[svara]

{{Ortsfakta WD}} har nu stöd för städer och en del annat i USA. Vissa saker kan fortfarande behöva finslipas, men i stort ska mallen vara fähig där.
Dito mall har nu stöd för kommuner och andra typer av regionala enheter i Belgien. 62 osv (diskussion) 30 juli 2020 kl. 08.36 (CEST)[svara]

FFA Cup eller FFA-cupen (åsikter behövs) redigera

Jag kanske är lite ivrig nu, då jag la till detta i aktuella diskussioner i förrigår. Däremot behöver jag åsikter innan jag börjar skapar finalartiklarna, vilket jag kommer börja med efter att alla säsongsartiklar är klara.
I skrivande stund håller jag på med artikeln om cupen 2018 (med andra ord har jag bara 2019 kvar efter 2018 är klar, 2020 har ställts in pga corona)

Vänligen diskutera på artikelns diskussionssida \\\D.S.Skåningen (diskussion) 31 juli 2020 kl. 13.08 (CEST)[svara]

Fotograf i Forshagatrakten (Värmland)? redigera

Finns det någon som befinner sig i, eller har vägarna förbi Forshagatrakten och kan fotografera "Mölnbackagranen" som enligt nyheterna är på väg att ge upp? [1] // Zquid (diskussion) 31 juli 2020 kl. 16.26 (CEST)[svara]

Mobilvandaler som (icke)varnas? redigera

Blev upplyst om en misstänkt vandal som borde blockeras den var varnad. Disembodied Soul hade följt riktlinjerna och lagt in en K-mall. (Menyn under redigeringsrutan. Så gör jag och de flesta andra med. Dock ser jag nog ett problem med det. Har det inte varit diskussioner om att man inte ser diskussionssidor i mobilvyn om det inte finns en rubrik? Om det är så, betyder det då att denna användare kanske inte såg varningen?

Går det att programmera så att det automatiskt lägga in en rubrik när man trycker på någon av varnings/blockerad-mallarna om det är den redigeringen som skapar sidan? Adville (diskussion) 31 juli 2020 kl. 22.55 (CEST)[svara]

Problemet är åtgärdat sedan några veckor tillbaka, med en defaultfiness som gör att även innehåll över rubriker nu syns på diskussionssidor i mobilvyn. /JohanahoJ (diskussion) 31 juli 2020 kl. 23.39 (CEST)[svara]
Tack. Det har jag missat, eller glömt. Adville (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 00.09 (CEST)[svara]

Kvalitetsmätningen augusti för felaktig flaggning redigera

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt
Andel
med fel
Utm.   Bra   Rek.   Totalt
2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 %
2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 %
2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 %
2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 %
2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 %
2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 %
2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 %
2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 %
2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 %
2019-11-01 0 0 3 3 1 534 0,20 %
2019-12-01 0 0 1 1 1 537 0,07 %
2020-01-01 0 1 0 1 1 536 0,07 %
2020-02-01 1 0 0 1 1 541 0,06 %
2020-03-01 0 0 0 0 1 539 0,00 %
2020-04-01 0 0 1 1 1 537 0,07 %
2020-05-01 0 0 1 1 1 536 0,07 %
2020-06-01 1 0 2 3 1 539 0,19 %
2020-07-01 1 0 1 2 1 544 0,13 %
2020-08-01 0 0 1 1 1 608 0,06 %
Nu A + B C + D E + F 1 785

Vid månadsskiftet fanns en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

  • Fel av typ F: Artikeln Svenska är sedan 31 juli kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har inte motsvarande flaggning i Wikidata.

--Larske (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 06.06 (CEST)[svara]

  Åtgärdat Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 augusti 2020 kl. 07.12 (CEST)[svara]

Kvalitetsmätningen augusti redigera

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2023-04-01 12 179 52 8 45 0 86 303 396 0 140 265 425 2 021 3 3 935 55 716 59 651 2,33 %
2023-05-01 8 153 53 9 47 1 89 266 397 0 151 256 429 1 947 3 3 809 56 009 59 818 2,33 %
2023-06-01 9 151 46 8 46 0 72 274 391 0 144 251 425 1 950 4 3 771 56 590 60 361 2,35 %
2023-07-01 7 114 52 6 51 0 71 251 374 0 147 265 427 1 936 4 3 705 56 883 60 588 2,36 %
2023-08-01 9 105 48 4 28 0 66 249 372 0 131 270 428 1 964 6 3 680 57 860 61 540 2,4 %
2023-09-01 7 104 51 3 34 0 62 233 370 0 134 277 425 1 990 14 3 704 58 272 61 976 2,41 %
2023-10-01 5 112 52 2 37 0 97 235 330 0 139 280 427 2 035 16 3 767 58 475 62 242 2,42 %
2023-11-01 8 108 48 1 37 0 114 250 330 0 147 285 430 2 071 18 3 847 59 436 63 283 2,46 %
2023-12-01 11 105 45 3 39 0 118 243 332 6 148 281 428 2 077 16 3 852 59 898 63 750 2,47 %
2024-01-01 12 126 51 3 42 0 80 249 322 0 150 284 425 2 094 15 3 853 60 409 64 262 2,5 %
2024-02-04 15 125 53 4 42 0 75 258 341 1 150 301 424 2 130 4 3 923 60 946 64 869 2,52 %
2024-03-01 23 113 56 5 44 0 53 263 345 1 156 310 423 2 140 3 3 935 61 250 65 185 2,53 %
2024-04-02 28 111 58 8 50 1 30 290 354 2 166 320 421 2 110 31 3 980 61 724 65 704 2,55 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Ner i relevanskontrollmärkta, upp i språkkontroll och infoga.Yger (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 06.44 (CEST)[svara]

Veckans tävling - Källor 2020 III redigera

Under veckan 3–9 augusti är det dags för en ny Veckans tävling på temat källor. Välkommen att deltaga i tävlingen och därmed förbättra Wikipedias trovärdighet.--Historiker (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 18.49 (CEST)[svara]

Månadens artiklar redigera

Det blev skrivande missionärer och kvinnliga godsägare, när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juni månad. Erik Martinsson (journalist) (skapad av Ronny L (SMVK)) utsågs till bästa nya artikel, medan Katarina Hansdotter (av Dan Koehl) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (69 stycken) respektive utökningar (37 stycken) under juli. Boberger respektive Hans Frörum stod för dessa insatser. Totalt listades under förra månaden 327 nya och 146 utökade artiklar i projektet. I listningen för juli inkluderades även de flesta av våra nya artiklar på minst 8 000 byte.

Nu är det augusti, och vi kan rösta på juli månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 49 nya och 24 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det några artiklar som kan intressera. Allt gott.  --Paracel63 (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 22.36 (CEST)[svara]

Sökmotorers indexering av användarsidor redigera

Jag har upptäckt att sökmotorerna Duckduckgo, Bing och Ecosia indexerar undersidor till användarsidor, så om man söker på ett begrepp, som någon håller på och skriver om, men ännu inte publicerat i Wikipedia-namnrymden, så kommer det upp ganska högt i resultaten. Google verkar inte visa upp de sidorna. Skall det vara så, eller kan det göras något åt det?--Historiker (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 21.24 (CEST)[svara]

Jag tror Googles algoritmer sänker värdet på Wikipedias användarsidor. Det har inte alltid varit så, men risken är att Wikipedia annars bara tillhandahåller gratis hemsidor. Googles avsikt var troligen att höja kvalitén på sökningen efter användarsidors kan innehåll vad som helst. Förr styrde webbplatser vad som fick indexeras med robot.txt-filer. Hur man gör nuförtiden kan säkert någon annan svara bättre på, men det ligger verkligen inte i vårt intresse att användarsidor används som bloggar eller för sökmotoroptimering så vi bör försöka göra något./Machatjkala
Man kan påverka detta med hjälp av robots.txt, ett slags ”instruktioner” för sökrobotar över vilka sidor som ska tas med och inte. Vi har en gång valt att bland annat användarsidor inte ska indexeras, och tagit med det i ”vår” robots.txt. Den finns här: Mediawiki:Robots.txt. Men frågan är om det fungerar som tänkt. Om jag söker på ”Användare:NH” med Google så finns en träff på min användarsida – dock bara på mobilsajten (sv.m.wikipedia.org). Det här känns som något utvecklarna skulle kunna titta på, för hela Wikipedia. De har kanske också någon liten möjlighet att kommunicera med söktjänsterna, genom Wikimedia. /NH 4 augusti 2020 kl. 21.36 (CEST)[svara]
Starta ärende på Phabricator? Eller meta? Sigvid (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 22.16 (CEST)[svara]
Jag har skickat detta vidare till en vän som arbetar med sånt här på Microsoft (alla de tre nämnda tjänsterna delar på indexering från just Microsoft/Bing). Abbe98 (diskussion) 5 augusti 2020 kl. 21.11 (CEST)[svara]
Tack för det!--Historiker (diskussion) 5 augusti 2020 kl. 21.45 (CEST)[svara]

Föreslagen sammanslagning av Kontaktspårning med Smittspårning under det senares namn men med den förras iw redigera

Jag har lagt ett förslag enligt ovan, samt förslag till artikelutökning, inklusive överflytt av ett avsnitt av Smittspårningspliktig sjukdom; se Diskussion:Kontaktspårning!

Jag är litet orolig för om det jag gjort är helt korrekt samt NPOV i alla detaljer, särskilt i utkastsavsnittet Diskussion:Kontaktspårning#Smittspårning_i_Sverige. Jag tycker mig ha hittat en möjligen juridiskt tveksam betydelseglidning i hur Folkhälsomyndigheten använder termen smittspårning när det gäller just covid-19. Emellertid är jag ju varken juridiskt eller medicinskt utbildad, och kan ha uppfattat sakläget fel. Om någon med sådan utbildning ville titta litet på mitt utkast så vore jag tacksam. Jörgen B (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 11.15 (CEST)[svara]

Ditt utkast bör flyttas till en undersida till din användarrymd. Det är i min mening inte lämpligt att placera artikelutkast i en diskussionssida. Sigvid (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 20.09 (CEST)[svara]
Är detta verkligen det rimliga när det gäller förslag till sammanslagning och förändring av existerande artiklar? Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2020 kl. 18.41 (CEST)[svara]
Jag hoppas att det faktum att jag inte har hört något vidare om detta betyder att medicinskt och juridiskt kunniga inte har funnit något att invända mot. Jag verkställer nu det jag kan av ändringarna, och ber om hjälp med resten. Jörgen B (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 14.35 (CEST)[svara]

Svartlista specifik ordföljd (vandal) redigera

När vi ändå är igång med en svartliste-diskussion (se ovan) vill jag passa på att lyfta frågan ifall det går att svartlista denna specifika ordföljd? Mobbningsvandal som aldrig ger sig utan fortsätter lägga in detta namn på olika sidor. Vederbörande har nog samlat på sig en 20-30 blockeringar vid det här laget från olika adresser och användarnamn. Detta är alltså ett speciellt fall, där det alltid är samma namn i exakt samma ordföljd som utgör vandalismen. EstrellaSueciadiskussion, 8 augusti 2020 kl. 02.51 (CEST)[svara]

Det går, men kräver annan teknik. Se WP:FILTER. 62 osv (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 07.59 (CEST)[svara]
Tackar. Jag lägger in en begäran på BOÅ och hoppas att jag beskriver ärendet på ett sätt som är tekniskt möjligt. EstrellaSueciadiskussion, 8 augusti 2020 kl. 11.46 (CEST)[svara]

Förhandsgranska mobil vy från stationär vy redigera

Med anledning av diskussionen Ny stil på franskspråkiga Wikipedia, ställer jag följande fråga. Skulle man kunna förhandsgranska en redigering (eller nyskapande) av en artikel, som mobil vy trots att man använder stationär vy. Till exempel genom en ny knapp Förhandsgranska mobil vy intill den redan befintliga knappen Visa förhandsgranskning i det stationära redigerings läget. Voyager85 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 23.13 (CEST)[svara]

Det skulle vara riktigt bra med en sådan funktion. Det finns inte i mjukvaran idag, men liknande önskemål har tagits upp på Phabricator i T119252 och T85587. /JohanahoJ (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 23.45 (CEST)[svara]
Gissar är du riktigt händig kan du ställa om din webläsare och säga att den skall visa som en viss mobiltelefon chrome / firefox - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 18.40 (CEST)[svara]
Här handlar det om att kunna förhandsgranska hur redigeringen man arbetar med i desktopvyn kommer se ut i Minerva på mobilsajten. Det är en helt annan sak. /JohanahoJ (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 18.52 (CEST)[svara]
   
Tripoli, Libanon och illustratören Zeina Abirached.

Den 10 - 16 augusti har Veckans tävling temat Libanon. Det finns som vanligt många artiklar inom ämnet att förbättra eller skapa.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 15.13 (CEST)[svara]

Lägga Wikipediakloner till spam-blacklist? redigera

Jag har ägnat en del av dagen åt att ta bort källhänvisningar till webbsidor med rena kopior av Wikipedia-innehåll. Man kan kanske kalla dem Wikipediakloner eller -speglar? Det är säkert lätt att missa att ursprunget är Wikipedia; en artikel angav t.o.m. sig själv som källa via en sådan sida. De jag tagit bort var länkar till "wikiwand.com", "linkfang.org", "uni-protokolle.de/Lexikon" och ".academic.ru":s Wikipedia-sidor. På dewp har man lagt in sådana adresser på sin spam-blacklist. Vi borde kanske också göra så, eller vad sägs? / JohanahoJ (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 17.46 (CEST)[svara]

Absolut, det var en bra idé.--LittleGun (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 17.52 (CEST)[svara]
Låter vettigt. /Julle (disk.) 8 augusti 2020 kl. 02.41 (CEST)[svara]
Mycket bra idé. / EstrellaSueciadiskussion, 8 augusti 2020 kl. 02.51 (CEST)[svara]
Nu är det tillagt. Jag passade även på att starta en loggsida för listan, för att samla motiveringar, ev. länkningar till diskussioner o.dyl. på ett ställe och undan från själva listan, i stil med på bl.a. enwp och dewp. /JohanahoJ (diskussion) 10 augusti 2020 kl. 16.41 (CEST)[svara]

Amerikanskt valår redigera

Det amerikanska valet 3 november bevakas kanske mer än vanligt i år, då en eventuell förlust för Trump kommer att få stor internationell betydelse.

Det är inte bara president och vicepresident som skall väljas utan också hela representanthuset och en tredjedel av de 100 medlemmarna av senaten. Speciellt följs valen till den idag republikanskt kontrollerade senaten med stort intresse i USA. Svenskspråkiga Wiokipedia har en heltäckande uppsättning artiklar om dagens senatorer, jämför Mall:Nuvarande ledamöter av USA:s senat. Många av dessa har emellertid allvarliga språkfel efter dåligt rättad maskinöversättning.

Även presidentkandidaten Joe Bidens artikel har sådana brister. USA:s högsta ickemilitära utmärkelse har således där omtalats som "den främsta utmärkelsen en civil kan få: Presidentens Frihetsmedalj", en formulering som dessutom avviker från Wikipedias krav på "neutral synvinkel".

Det är alltså plats för kontroll och städning. Maskinöversättning kan åtgärdas antingen genom strykning eller genom omformulering. Jag har gjort några ansatser, men hämmas av min dåliga syn, som gör att jag läser för långsamt för att kunna arbeta effektivt. Dessutom ser jag ofta inte mina egna skrivfel. Därför skriver jag om problemet här och hoppas att andra nappar på uppgiften. Roufu (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 11.27 (CEST)[svara]

Bra att du uppmärksammar detta. Biden ska när som helst utse en vicepresidentkandidat. Jag skulle också vilja slå ett slag för att se över de mest troliga VP-kandidaterna. här finns en lista man kan utgå från. Belteshassar (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 08.44 (CEST)[svara]
En värdefull lista. Två personer bland de 10 översta är för närvarande oskrivna: Val Demings och Keisha Lance Bottoms. Om fadern till nummer 10, Michelle Lujan Grisham, lser jag att han "praktiserade tandvård tills han dog i mars 2011". Kanske betyder detta att han dog av överdrivet tandborstande? En troligare tolkning är att han till yrket var tandläkare.   Roufu (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 14.39 (CEST)[svara]
Det finns en hel del artikelförbättringar att göra inom ämnet. Jag konstaterade för övrigt ikväll att artikeln om USA behöver gås igenom och uppdateras - det finns många uppgifter om hur statistik och andra saker ”är”. Men dessa ”är” kan vara 10 år gamla eller mer.
Jag kommer troligen att arrangera en Veckans tävling med USA som tema i september. // Zquid (diskussion) 10 augusti 2020 kl. 00.54 (CEST)[svara]

Reply tool as a Beta Feature redigera

Hello, all. I've been talking to the mw:Editing team about the mw:Talk pages project/replying tool, which is the first tool built as a result of the mw:Talk pages consultation 2019. I put the Swedish Wikipedia on their list of possible partners after the discussion at Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2020-04#Nya diskussionsverktyg.

The Reply tool is currently available as a Beta Feature at the French, Dutch, Arabic, and Hungarian Wikipedias (plus MediaWiki.org). Some of those wikis have asked to have the tool turned on for all users as soon as possible. I have been using the Reply tool for many weeks at most wikis (via a user script), and I am personally very happy with it. It can't do everything (e.g., it can't edit an existing comment), but the auto-signing feature is nice, the automatic resolution of edit conflicts is helpful on high-traffic pages, and I use the 'ping' search feature (currently only in its visual mode) every day.

The devs are finalizing their list for the next group. The next group will get this Beta Feature as an opt-IN feature. That means that it will only appear for you if you turn it on for your account. If you don't turn it on, nothing changes for you. (Once the comment has been posted, it looks like any other wikitext comment.)

The Swedish Wikipedia is a candidate for the next group. I wanted to make sure that it's still something some editors would like to try out. For clarity, if this community wants the Beta Feature to arrive, you don't need to do anything. However, if you have looked at it and object to letting editors use it, then please tell me ASAP. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 30 juli 2020 kl. 23.40 (CEST)[svara]

If you'd like to try it out, then click https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen?dtenable=1 and "[Svara]" to me.  :-) Whatamidoing (WMF) (diskussion) 30 juli 2020 kl. 23.41 (CEST)[svara]
This is awesome! Ainali diskussionbidrag 31 juli 2020 kl. 14.02 (CEST)[svara]
Ja tack. Jag tycker att det här är utmärkt. /Julle (disk.) 1 augusti 2020 kl. 20.50 (CEST)[svara]
With that link, I reach the top of this page, nothing more. What's supposed to happen? Or, what am I missing? /JohanahoJ (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 20.56 (CEST)[svara]
JohanahoJ: Du får inga "svara"-knappar i slutet av inläggen här, efter signaturerna, om du skrollar ned till diskussionen? /Julle (disk.) 1 augusti 2020 kl. 22.28 (CEST)[svara]
@Julle: Aha, tack! Missade dem. Provar att svara med sådan nu. /JohanahoJ (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 22.33 (CEST)[svara]
Det ser bra ut. Historiker (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 22.44 (CEST)[svara]
Jag antar att redigeringskommentaren "Svara" är genererad av verktyget. Borde den inte ändras till "Svar"?
I suppose the edit summary "Reply" should be understood as a noun. "Svara" is a verb; the noun is "Svar". Plumbum208 (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 18.35 (CEST)[svara]
@ Whatamidoing (WMF):?! 62 osv (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 21.04 (CEST)[svara]
Det verkar redan ha rättats (men inte ha slagit igenom på vår wiki än). Ainali diskussionbidrag 4 augusti 2020 kl. 22.49 (CEST)[svara]
  Tack! for the link to Translatewiki.net. I'm glad that got fixed. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 6 augusti 2020 kl. 18.36 (CEST)[svara]
Thanks, all. I'll tell the devs today. I'm not sure what their schedule is – hopefully soon? Whatamidoing (WMF) (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 17.16 (CEST)[svara]
Now! The Beta Feature is ready. You can go to Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures and turn on "Diskussionsverktyg" to use it. Then go to any normal, wikitext-based talk page and look for the [ svara ] button at the end of existing comments/signatures. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 6 augusti 2020 kl. 21.54 (CEST)[svara]
Den senaste redigeringen som verkar gjorts med svar-verktyget (Special:Diff/48094324) svarar inte bara på en kommentar. Den gör en massa andra onödiga ändringar på flera olika ställen på sidan. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 6 augusti 2020 kl. 22.47 (CEST)[svara]
Oh! @Whatamidoing (WMF): look at your last diff. That looks like a bug worth reporting. Ainali diskussionbidrag 7 augusti 2020 kl. 09.26 (CEST)[svara]
Thank you for the ping, @Ainali. The ticket is phab:T259855, and it was caused by a problem in a new API. The main symptom was that English-language namespaces were replaced with the local content language and that some characters were percent-encoded. At this stage, there should be no more bad diffs being created. (Please do ping me or Matma Rex if you find new ones!) The team apologizes for the difficulties. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 19.35 (CEST)[svara]
P.S. I have reverted the human-unreadable link mangling that I accidentally triggered on this page. If you'd like me to undo the rest, then please let me know. I was trying to balance fixing diff readability with not making you all go through dirty diffs twice. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 19.45 (CEST)[svara]
You can see all the recent edits made with this tool in this RecentChanges link. Please consider opting into the Beta Feature and trying it for a few days. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 19.37 (CEST)[svara]
If you see any problems with the Reply tool, please post them to mw:Talk:Talk pages project/replying so the Editing team will see them (or ping me). At the moment, they are particularly interested in these problems:
  • The Reply Tool doesn't use the correct/expected wikitext.
  • The Reply Tool cannot be used to reply to a specific comment.
  • The [ svara ] button isn't shown on a page where people are talking.
but they are interested in all of your questions, comments and ideas. Please try out the Reply tool and help them find ways to make it useful here. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 13 augusti 2020 kl. 20.23 (CEST)[svara]

Bokstavsordning för regenter? redigera

Hej på er! Finns det någon vedertagen skrivregel för hur man listar/kategoriserar regenter i bokstavsordning? Det uppstår ett antal konstigheter, speciellt när de blandas med borgerliga namn. Bör Prinsessan Sibylla sorteras under "S"? Bör Carl XVI Gustav sorteras under "C" eller "K"? Jag kan tänka mig att det kan bli andra besynnerliga problem om vi även börjar beakta andra länders regenter etc. Utifrån mina googlingar så verkar det över lag vara komplicerat med skrivregler kring regenter, se exempelvis denna artikel, men jag tänker ändå att det kunde vara bra om vi diskuterade detta lite, och kanske lade till våra slutsatser här (Wikipedia:Personnamn - Regenter och andra kungligheter). --AHA (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 10.53 (CEST)[svara]

Det mest grundläggande är att standardsorteringen bör följa stavningen som valts i artikeltiteln. Det finns också olika typer av namn (förnamn, efternamn, tillnamn, patronymikon, ...) som sorteras enligt olika principer. Även där bör standardsorteringen följa den typ av namn som används i artikeltiteln. Sedan kan man i enskilda kategorier använda andra sorteringsnycklar om det fungerar bättre. Några exempel jag sett är familjekategorier där sorteringen ofta är bara förnamn, eller Norges och Sveriges regenter där (vissa) namn sorteras med normaliserad stavning och nummer även när nummer inte finns i artikelnamnen. Jag ser inga större problem med specialsortering som görs konsekvent inom t.ex. Sveriges regenter även om det inte skulle göras i alla andra liknande regentkategorier. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 12.25 (CEST)[svara]
Att följa artikelns val av stavning/ordning tycker jag låter rimligt, sen är det lätt att missa vid en flytt. Men inte titeln så Prinsessan Sibylla sorteras under S, och Prins Daniel under D (men inte W(estling)).--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 07.15 (CEST)[svara]
För regenter i regentkategorier är det inte alls självklart att använda artikelns stavning. Skall inte Karl och Carl hållas ihop, oberoende av vilken stavning man väljer? Annars är det förvirrande, om man inte hittar Karl i raden av Carl, fastän man trodde (ofta med goda skäl) att namnet skrevs så. –LPfi (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 07.59 (CEST)[svara]
Normalt bör en artikel sorteras utifrån artikelnamnet (inte något alias eller liknande), men när det gäller regenter med (vedertaget, om än kanske inte alltid utskrivet) ordningsnummer, eller för den delen personer som särskiljs med "den yngre" och "den äldre" tycker jag att dessa i sig indikerar en sorteringsordning som bör följas. Det blir mer konstigt om man sorterar de norska kungarna som hette Olof/Olov/Olaf utifrån vad artikeln råkat välja för stavning (iofs borde den kanske göras konsekvent, men det är inte helt lätt) än om de hamnar i kronologisk ordning i kategorin för regenter. På samma sätt blir det lite underligt om vi sorterar Gustaf VI Adolf först, och därefter övriga Gustav, bara för att de fått normaliserad stavning.
andejons (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 08.10 (CEST)[svara]
Ja, det är sant. Ordningsnummer tänkte jag inte på alls. Det skulle vara eleganat att sortera efter ordningsnummer för regenter. Fast är det verkligen rimligt, eller möjligt, för en kategori? Många regenter hade ju flera ordningstal (Karl XIV Johan av Sverige är Karl III Johan av Norge, t ex). Går detta att hantera i en kategori? Och är det kategorins uppgift?
Om man inte hittar Carl i raden av Karl fast de låter lika, eller att Gustaf II Adolf kommer fel tänkte jag att "så är det ju" i bokstavsordning. Men det är klart att det finns poänger att samla alla Karl och Carl i samma. De andra går också att normalisera, fast då måste vi hitta på en egen normalisering, väl? Och det löser inte problemet med Karl XIV/KarlIII. Jag är helt för att hitta på en egen normalisering för regenter gällande standardsortering, där C=K, v=f etc. och ordningsnummer sätter ordningen inom respektive bokstav.--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 09.57 (CEST)[svara]
Vore det inte vettigt att ha en kategoriserad omdirigering från Karl i Norge till Karl i Sverige? Och rekommenderas inte 01, 02,... i standardsorteringen? I telefonkatalogen brukade Carlson och Karlsson sorteras ihop och det tycker jag är vettigt också här, i synnerhet om stavningen är vacklande. –LPfi (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 12.00 (CEST)[svara]
Jo, det var jag som killgissade och tyckte från höften, sorry.Nu tror jag att jag är på banan igen. Men, jag håller med dig. Och det betyder att vi måste hitta på en egen normalisering som ska funka med kategorierna. Så att Gustav V ska standardsorteras Gustav 05 och Carl XVI Gustaf ska sorteras Karl 16 etc. Så ser ju också kategorin ut att fungera nu: Kategori:Sveriges regenter, men jag förstår inte hur Carl XVI Gustaf, som i artikeln har standardsorteringen Carl 16 ändå hamnar under "K"? Jag lade till kategori Norges regenter och standardsortering Karl 3 Johan till omdirigeringen Karl III Johan. Är det så vi vill att det ska fungera?--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 12.25 (CEST)[svara]
Det är skillnad på generella standardsorteringar ({{STANDARDSORTERING:Sortering}}) och de sorteringar som görs i enskilda kategorier ([[Kategori:Kategori|Sortering]]). Att lägga både Karl XIV Johan och en omdirigering i Kategori:Norges regenter med samma sortering tycker jag blir konstigt. Här funkar det bra utan att använda kategoriserade omdirigeringar. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 13.12 (CEST)[svara]
Utifrån diskussionen så verkar det ha varit bra att ventilera lite kring den här frågan. Skulle någon vara hugad att sammanställa vad vi kommit fram till och skriva in det i här (Wikipedia:Personnamn - Regenter och andra kungligheter)? --AHA (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 14.00 (CEST)[svara]
Jag lade in ett stycke i riktlinjen, under rubriken "Sortering". andejons (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 15.09 (CEST)[svara]
Jättebra Andejons! Alla prinsar som heter Carl - ska de fortsätta att sorteras under "C", som prins Carl Philip och Prins Carl? Det blir ganska inkonsekvent? --AHA (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 13.31 (CEST)[svara]
Och menar vi att vår nuvarande kung ska ha "STANDARDSORTERING:Karl 16 Gustaf"? --AHA (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 13.36 (CEST)[svara]
Nej, det tycker jag inte. I många kategorier är det rimligt att han står under "C". Det är främst i kategorier som i huvudsak samlar kungligheter som det blir underligt när han inte hamnar med övriga karlar. Helt perfekt konsekvens går knappast att få, utan man får försöka titta på varje enskild kategori och se vad som är mest rimligt för den.
andejons (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 13.46 (CEST)[svara]
Huruvida vi ska sortera Carl och Carlsson under K, har diskuterats tidigare. Att telefonkatalogerna gjorde så, har använts som motivering. Men det har "röstats ner" med motiveringen att Wikipedia är en encyklopedi, inte en telefonkatalog. Det kan dock finnas flera exempel på fall där det är väl motiverat att sortera Carl under Karl istället. 62 osv (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 13.57 (CEST)[svara]
Vi behöver inte göra som telefonkatalogerna för att de gjorde det så (och jag misstänker att många uppslagsverk har åtminstone en hänvisning). Däremot vill vi på samma sätt som telefonkatalogsredaktörerna att folk inte tror att en artikel fattas för att Carl inte finns bland Karl eller tvärtom. Sorteringen i kategorierna är till för att folk skall hitta artiklarna, och om det inte är självklart var man skall söka kan vi inte förvänta oss att folk söker på "rätt" ställe. I synnerhet om vi har en större grupp kungar under en stavningsvariant är det lätt att tro att övriga artiklar helt enkel saknas. –LPfi (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 15.29 (CEST)[svara]
Diskussion flyttad till Diskussion:Vitryssland#Diskussionstråd_från_Bybrunnen.Yger (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 07.00 (CEST)[svara]

Ett förslag finns nu att genomföra en flytt 1 oktober, kommentera gärna det förslaget.Yger (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 07.05 (CEST)[svara]

Språkligt förfall? redigera

Bryter ut inlägg som inspirerats av en passus i ovanstående tråd, Vitryssland - Belarus: "Wikipedia skall inte leda an utan följa efter".

Jag gör ett inlägg eftersom det rör en principiell fråga. Sverige blir alltmer ett språkligt obildat land, vilket jag skrivit en artikel om: [2]. I går läste jag den friande tingsrättsdomen i målet mot Anna Lindstedt, en dom som Stockholms tingsrätt visste skulle läsas av många. Domen är skriven på dålig svenska, med obildade anglicismer, stavfel och skiljeteckensfel. Svenska myndigheter, massmedier och företag gör sig skyldiga till språkfel och fattar dåliga beslut om språkbruk av dumhet, obildning, feghet, lättja, inställsamhet, missriktad aktivism och politisk opportunism. Då är frågan: Skall svenskspråkiga Wikipedia följa efter, eller skall wikipedianer försöka att skriva så god standardsvenska som möjligt? ”Skriva så god standardsvenska som möjligt” vill jag definiera som att i huvudsak hålla sig till den stabila, ordrika, bildade normalprosa som utbildades på 1900-talet.

Jag anför inte detta som ett avgörande argument mot ”Belarus”; jag problematiserar konsensusuppfattningen ”Wikipedia skall inte leda utan följa efter”. I många fall finns skäl att fråga huruvida Wikipedia ens skall följa efter lämmeltåget över det språkliga och bildningsmässiga stupet. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 02.15 (CEST)[svara]

Välskriven artikel. Jag tror ändå du slår huvudet på spiken när du konstaterar att Dag Hammarsköld uppgivet betraktade sin samtid mot den guldålder Viktor Rydberg såg som förfall, och vad det borde innebära när din guldålder av generationsskäl "råkar" sammanfalla med Dag Hammarskölds samtid. Kvantifieringen du pekar på kan ju vara en generationsfråga som gör att man mäter fel. Ord som saknas, saknas av en anledning och andra ord fyller andra behov, som nästa generation högskoleförfattare ser som viktiga. Hade samma mätning gjorts på 50-talet kan mycket väl den (alltid) obildade ungdomen haft andra preferenser om vad som är viktigt än högskoleprovsförfattarna, och vips hade Dag Hammarsköld haft kvantifiera bevis han med.
Så jag hänger på lämmeltåget.
Vad är problemet med "sätta kaffet i vrångstrupen"? Är det den knepiga anglicismen? Jag ser det mer som ett bevis på levande språk än förfall, att vi kan bli överens om vad det betyder trots alla abnormiteter. Sen var det kanske ett litet långfinger till en äldre generation som fick förfasas en stund. Det verkar vara nyttigt.--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 08.27 (CEST)[svara]
@LittleGun:Tack för ditt resonerande svar. Du har rätt om problemet med att ha kvantitativa data från en period, och försöka jämföra med tidigare perioder som man inte har samma slags data från. Du föreslår att det kanske alltid finns samma slags generationsmotsättning. Jag framkastar hypotesen att något nytt har hänt i vår tid. Tidigare generationer av vana skribenter var ”tvåspråkiga” på svenska, eftersom de lärde sig både ett vardagsspråk och ett väsensskilt skriftspråkligt register. Det hade inget med konservatism att göra. Vänstermänniskor som Rolf Alsing, Gunnar Fredriksson, Tage Danielsson och Hans Alfredson var ”tvåspråkiga” på svenska. Den läsande allmänheten hade också kunskap om icke‑vardagliga språkliga register. Jag har hypotesen att dagens skribenter (och deras läsare) är ”enspråkiga”, på ”vardagssvenska” vilket skapat ett nytt slags generationsklyfta och leder till att språksystemet som helhet förlorar tusentals ord och framför allt ordbetydelser, vilket jag menar objektivt sett är en försämring. Hypotesen bygger på att språkhistorikerna har urskilt perioder av snabba språkliga systemändrande förändringar; teoretiskt sett skulle vi kunna stå mitt i en sådan. Idén att ett slags ”enspråkighet” uppstår nu i standardsvenskan genom ”registerförlust” är min egen idé, som jag har jag fått efter att läst millioner ord skrivna de senaste årtusendena, och sedan jämfört nutida skribenter med äldre skribenter.
Jag tar med jämnmod att jag inte kan övertyga andra om ovanstående hypotes. Jag lade fram den eftersom jag tyckte att den leder till tänkvärda följdfrågor: Om ett skov sker snarare än den vanliga språkutvecklingens jämna lunk, skall man göra motstånd? Om man själv inte gör det, hur skall man bemöta skribenter som gör det? Jan Arvid Götesson (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 01.07 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)[svara]
Jag instämmer med Jan Arvid Götesson. Som väl är går det dock fortfarande att skriva artiklar på god svenska här på svwp. Dawp är däremot ett varnande exempel på en språkversion som är på väg att göra sig urarva. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 09.31 (CEST)[svara]
Det är möjligt med språkligt förfall. Frågan om att kalla landet för Vitryssland eller Belarus har dock inte med språkligt förfall att göra. Det handlar om att ett äldre namn av olika orsaker ersätts av ett nyare namn, båda är lika god svenska (om och när ett nyare namn etablerar sig). Höstblomma (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 09.54 (CEST)[svara]
Jag håller inte med om att båda är lika god svenska. Ett svenskt namn ersätts av ett inhemskt. Det är en princip som för övrigt endast följs i vissa fall där det av någon anledning får genomslag. För flera länder i Burmas närhet har vi försvenskade namn. Likadant är det med Vitrysslands grannar som Litauen och Ryssland. Varför skall just dessa, där det finns etablerade namn på svenska språket, utgöra undantag? Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 10.27 (CEST)[svara]
Undantaget beror på etablering. Alltså att det svenska namnet ersätts av det inhemska, eller tvärtom. Så det är gränsen för etablering för Vitryssland/Belarus som diskuterades i tråden ovanför. Och som nu spridit sig hit. Gränsen är flytande, din gräns går långt utanför vad som får anses rimligt. Jag skulle inte förvånas om du tycker Konstantinopel ska vara uppslagsord, men jag tror inte du tycker Miklagård. Andra tycker gränsen ska gå långt tidigare. Det är den gränsdragningen som vi försöker samsas om. Och då finns inget rätt eller fel, ens åsikt är bara mer eller mindre udda.--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 10.41 (CEST)[svara]
Jag anser inte att Konstantinopel bör användas i texter som handlar om tiden efter Osmanska rikets fall. Lika litet som jag anser att Persien bör brukas för tiden efter 1935. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 11.17 (CEST)[svara]
Med språkligt förfall menar jag i sammanhanget sämre grammatik osv. Det kan också handla om val av namn, men namn är lite speciella. Går man t.ex. till ursprunget för namnet Burma, är det inte svenska. Men en gång började det användas, och blev "försvenskat" och "svenskt". Nu sker samma sak med Belarus, tänker jag. Namn kan bära en betydelse. Det är ju intressant att vara med i en tid när detta händer. Höstblomma (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 10.44 (CEST)[svara]
Förändringar är oftast inte populära. Språket utvecklas och äldre klagar på förfall när de grammatiska reglerna de tvingades lära utantill nu inte längre gäller. Det är inte så mycket att göra åt, det kommer alltid vara så. Det man kan ifrågasätta är politiska förändringar av språket. Dagis blev förskola, en stavelse extra – knappast något folket skulle gjort själva. Landnamn är samma sak. Känslomässiga argument för att landet borde heta som det heter där hemma (alltid folk från landet som driver frågan). Ofta med en tår i ögat över hur hemskt förföljda de är. Jag tror inte Tyskland skulle lyckas få igenom Deutchland, utan det måste vara ett land med problem av något slag så känsloargumenten fungerar. Jag tycker det är en hopplös utveckling, men Sverige deltar. T.ex. har vi kampanjat för avskaffandet av Gothenburg i engelskan, trots att engelska inte har bokstaven ö! En dag riskerar vi tvingas säga Kina på kinesiska och Ecuador på Quechua. Argumenten håller inte heller för Belarus. De de ändrade från Belarussia till Belarus, den ändringen skulle på svenska blivit Vitrusien eller Vitrusland, men det förstår de inte. Det finns inga argument för att byta Vit till Bel, men det är nog dags att glömma den diskussionen nu. Namnet har slagit igenom. Med hur dåliga skäl som helst är det bara att byta och gå vidare. Vi vande oss vid dagis, snart har vi glömt Vitryssland också./Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 11.38 (CEST)[svara]
Håller med Machatjkala om Vitrusien. För förskola är problematiken värre: man ville höja den pedagogiska standarden och därför övergå från daghem och barnkrubba till förskola. Men nu kallas barnkrubbor för förskola, så det enda man åstadkom var att förskolan måste kallas förskoleklass (och vad är då en klass i det som förut var förskolan?). Och så finns det lyckta dörrar som blev stängda dörrar – så vi blev av med en specifik term och använder istället ett vardagsord (vilket väl "lyckt" var i tiderna) och kan ha svårt att veta vilkendera som avses. Jag förstår att man på lätt svenska måste undvika facktermer, men måste man undvika dem i fackspråk? Istället för att förklara dem vid behov, som jag hoppas vi gör på Wikipedia. Det finns en orsak till att vi inte använder lätt svenska konsekvent, men när vi inte gör det får en del svårt att hänga med och det vill inte Sverige. Det finns en balans mellan att utestänga dem som inte klarar ett avancerat språkbruk med facktermer och att låta dem som klarar det kommunicera effektivt. Det verkar som om Sverige strävar efter en annan balans än den jag, Tostarpadius eller Jan Arvid Götesson ser som optimal (med det inte sagt att vi tre skulle vara överens om vilken balans som är optimal). –LPfi (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 13.02 (CEST)[svara]

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Tack för svar. Först svarar jag på vad LittleGun skrev. Språkförändring sker oftast genom en gradvis förändring. Ords frekvens, betydelse och grammatiska egenskaper ändras i långsam och ganska jämn takt – och konservativa talare deltar stundom i den processen utan att veta om det. Där finns undantag från förändringars jämna takt. Stora delar av litauiskan har bevarats i årtusenden. Ett undantag åt andra hållet är den snabba förändring i fornsvensk centralsvenska som Lars-Olof Delsing kallat ”Stora katastrofen”. Vanligen orsakar språkförändring inga problem.

Låt mig förtydliga hur min hypotes skiljer sig från den gängse uppfattningen att språkutveckling i standardsvenskan fortfarande är en gradvis och hanterbar process. Min språksociologiska huvudhypotes är att de som nu på 2020-talet utför det mesta offentliga skrivandet växte upp i ett kvalitativt nytt språkinlärningssystem. Bortsett från elementär skrivundervisning i skolor sker det mesta av inlärningen av skriftspråk informellt, långt upp i vuxen ålder. I dag är det informella språkinlärningssystemets mest utmärkande egenskap att språket hos dem som lär sig att skriva standardsvenska för yrkeslivet också är normen för språket, i en snabb rundgång! Skribenterna som formas nu lär sig av varandra, av den språkmiljö som de själva skapar, istället för att (också) lära sig av en stabil och bildad skriftkultur. Bristen på samband med en traditionell skriftspråkskultur gör att dagens yrkesskribenter mycket snabbt kan godtaga mycket stora språkförändringar. Ett plötsligt brott med den tidigare standardsvenskan hotar. Hur skall Wikipedia göra, om det snart finns en ny standardsvensk språklig varietet och en äldre, och de två är svårförenliga?

Så några ord om ”Belarus”. Man kan säga att det namnet är riktig svenska, men då menar man egentligen bara att alla ord som utan alltför stora besvär kan läsas och uttalas, och som används i det svenska språkområdet, är riktigt svenska. ”Containerfartyg” och ”juryer” är riktig men ful svenska. Om man ser till ordets struktur är ”Belarus” dålig svenska som namn på ett land som ligger nära Sverige. Alla namn på länder som Sverige har haft kunskap om sedan medeltiden skall ha samma fonologiska struktur som svenska ord som funnits sedan medeltiden. Låt mig anföra några ordpar med landsnamn och några gamla svenska ord: Polen–bålen; Ungern–Ejdern. Eftersom jag bor utomlands fick jag leta upp nyhetsinslag för att höra hur ”Belarus” skall uttalas. Skall det vara kort e som ”Bellarus”? Skall det rimma med ”sinkadus”, med långt u? Det här nya namnet på Vitryssland sätter vårt grannland i samma kategori som ”Uruguay”, ”Burkina Faso”, ”Bhutan”, ”Hercegovina”, ”Azerbajdzjan”, och ”Djibouti”; ett fonologiskt strukturellt främlingskap vidlåder dessa namn. Mina åsikt är att man skall skriva ”Vitryssland” som en motståndshandling för bildning och språklig integritet, men det är så utsiktslöst att jag inte föreslår det på allvar. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 14.45 (CEST)[svara]

Det är fullständig gallimatias att språkliga förändringar eller språklig utveckling skulle grunda sig i bristande kontakt med en bildad skriftkultur. Inläggen andas bitterhet över att språket utvecklas över huvud taget. Men i ett levande språk sker ständigt förändringar. På medeltiden påverkades svenskan starkt av lågtyskan, dessa inlån kan inte längre skiljas ut som inlån av flertalet svenskar, vi uppfattar de från början främmande inslagen som en organisk del av standardsvenskan. På 1700-talet fick vi många inlån från franskan, dessa kan fortfarande skiljas ut som lånord, men är ändå starkt integrerade. Sedan andra världskriget har svenskan påverkats starkt av engelskan och det kommer att dröja länge innan de nya lånorden känns integrerade, men det kommer att ske. Att engelska lånord fortfarande skaver i svenskan har ingenting med bildning eller obildning att göra. Förändring är den grundläggande principen för de flesta språk. T.o.m. isländskan förändras, inte genom inlån men genom nya ordbildningar. Det gör inte islänningar mer bildade än vad svenskar är. /Ascilto (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 16.34 (CEST)[svara]
Alldeles riktigt. Exemplen går att mångfaldigas. För 100 år sedan talade medlemmarna i arbetarrörelsen om att "göra strike" (istället för att strejka, alltså); i min ungdom användes ord som "musical", med den engelska stavningen, och det nyupptäckta "laser", båda med engelskt uttal. Om någonting anses felaktigt, eller rentav obildat, är väl att uttala dem på det sättet idag? / TernariusDisk 12 augusti 2020 kl. 17.34 (CEST)[svara]
Tack för inlägg från Ascilto och Ternarius. Jag kan ej finna något samband mellan deras invändningar och det jag skrev ovan och i länkad artikel, så jag kan ej svara. Jan Arvid Götesson (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 01.30 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Till en början hade jag problem med det försvenskade ordet "webb" eftersom jag uppfattade att det fortfarande skulle uttalas på engelskt vis. Men numer uttalas ordet allmänt liksom svenskt enkel-v och då har jag inte längre några problem, eftersom webb är mer specifikt än det generiska väv. Däremot har jag fortfarande problem med att Datatermgruppen rekommenderar "webbplats", en rekommendation vissa tar som ett påbud. Ordet bygger på en oskön läppstuds mellan b och p - jag tror inte det finns något mer svenskt exempel. Jag använder hellre "webbställe" och har då blivit rättad som om jag inte visste vad jag talar om. /Ascilto (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 17.40 (CEST)[svara]
Vanligare är att vissa språkpoliser inte inser att språket förändras hela tiden och att det som var felaktigt för 20 år sedan kan vara helt korrekt nu, eller helt saknar förståelse för att majoriteten av befolkningen inte har 100 procent koll på språk och grammatik. Wikipedia ska i allmänhet följa språkutvecklingen, utan att vare sig ligga i framkant eller baksätet (så att säga). Dessutom är det enkelt för vem som helst att förbättra språket i artiklar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 augusti 2020 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Jan Arvid Götesson talar ovan om problemet med att det kanske inte är allmän kunskap hur man uttalar Belarus än. Själv tror jag inte jag (ännu) uttalar det som svensk nyhetsmedia gör. Andra stavelsen tenderar att i mitt uttal hamna närmare hur de infödda uttalar första stavelsen i Россия. Det tror jag löser sig med tiden...
Det finns en stat med ett liknande namn som vi ännu saknar artikel om. Se Белозерское княжество. 62 osv (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 09.14 (CEST)[svara]

Global blockering av anonymitetsservrar redigera

Nyss upptäckte jag att jag var blockerad globalt över Wikipedia, även som inloggad. Det var gjort av en meta med nick krd. Jag inser att det beror på att jag kopplar upp mig på nätet via OVPN, men tycker ändå att åtgärden är helt orimlig. Att man inte vill ha anonyma oinloggade skribenter är en sak, man att man inte ens skulle få använda VPN när man är inloggad!? Det blir allt vanligare att man använder denna typ av tjänster för ihop med annonsblokerare för att få vara ifred och det har faktiskt inte Wikipedia med att göra. Det fungerar inte heller att hålla på att slå av och på hela tiden utan är den på så är den. Återigen sitter Wikipedia fast i gamla regler gjorda i en annan tid med andra förutsättningar. Vad händer om utvecklingen fortsätter och alla surfar med VPN om några år? Ska Wikipedia lägga ner då? Vad är viktigast regler eller mål? Det är ett generellt problem att Wikipedia är så regelstyrt. Näringslivet har för länge sedan lagt om till målstyrning för att det är effektivare och ger bättre resultat. Kanske dags för Wikipedia också? /Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 10.43 (CEST)[svara]

Vissa typer av anonymitetstjänster har varit globalt blockerade sedan jag kom till Wikipedia för en herrans massa år sedan. Det har inte ens funkat att vara administratör från sådana ip-adressser. Det är därför det vid vissa tillfällen är motiverat att vara både "undantagen från ip-block" OCH "administratör". För det undantag som finns automatiskt som admin är inte alltid tillräckligt. Idag finns möjligheten att vara globalt undantagen från ip-block, den som har behov. Den typiske användaren med den användarrättigheten sitter bakom kinesiska muren. 62 osv (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 12.37 (CEST)[svara]
Är det då möjligt att begära den användarättigheten, globalt undantagen från ip-block? Hur i så fall?--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 12.43 (CEST)[svara]
m:SRGP. Nirmos (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 13.22 (CEST)[svara]
Aha, jag har ju slutat som admin det är därför detta dyker upp nu och inte tidigare. Tack. /Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 15.32 (CEST)[svara]
Globalt undantagen från ip-block hjälper dock inte alltid verkar det som... Jag har fått den behörigheten via meta men ibland kan jag ändå inte, när jag är uppkopplad via VPN, redigera på enwp. Min gissning är att det globala undantaget endast hjälper om ip-adressen i fråga är blockerad globalt. Om den (även) är blockerad lokalt måste man kanske ha ett "lokalt" undantag från ip-block? Eller vad säger du, Nirmos? Sigvid (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 17.30 (CEST)[svara]
Ja, då måste man ha ett lokalt undantag, se här. För närvarande är 1 222 användare globalt undantagna från IP-nummerblockering (dessa), 23 användare är undantagna från IP-nummerblockering lokalt på svenskspråkiga Wikipedia (dessa) och 465 användare lokalt på engelskspråkiga Wikipedia (dessa). Både lokala och globala IP-nummerblockeringar kan var gjorda så att de inte gäller inloggade användare, men som nämnts ovan kan de även vara gjorda så att de gäller både inloggade och oinloggade. Globalt blockerade IP-nummer kan ses här. Machatjkala, säg till om du vill ha hjälp med en global undantagsbegäran. Den ska som sagt göras här: Steward requests – Global permissions – Requests for global IP block exemption. Svensson1 (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 19.55 (CEST)[svara]
Just nu fungerar det, men jag ska fila på en undantagsbegäran. Trots det tycker jag blockeringen är fel. Inloggade ska givetvis få redigera även om de använder en VPN-tjänst. Wikipedia bör för sin egen skull ändra denna policy./Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 22.28 (CEST)[svara]
En del av motiveringen till att behålla detta vore kanske att genom ip-kontroll kunna upptäcka olegitima marionetter. Sigvid (diskussion) 13 augusti 2020 kl. 09.42 (CEST)[svara]
Problemet med VPN-servrar – och det här har diskuterats länge – är att det just är personer som är engagerade nog att skaffa inloggade konton som utyttjnar VPN-lösningar för att utöva otillbörlig påverkan. Marionetter, återkommande vandaler och andra. Det har funnits stora problem med det. /Julle (disk.) 14 augusti 2020 kl. 21.39 (CEST)[svara]

Uppdatering om Wikimedia 2030 redigera

Hej allesammans,

Under juli 2020 diskuterade Wikimedia 2030 transition Design gruppen om hur man kan inrätta händelser som kan underlätta rörelsens smidiga och obehindrade övergångsprocess och börja implementera Wikimedia 2030 rekommendationer.

De som är intresserade kan läsa och kommentera (mellan 6-20 Augusti 2020) detta meta dokument där en fösta utkast av transition evenemang presenteras.

Annars är man välkommen att delta till två live office hours nästa vecka:

Tack för intresset, och ha en trevlig helg,

Med vänliga hälsningar,

Anass Sedrati (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 14.31 (CEST)[svara]

Det gäller alltså virtuella evenemang. Det skall vara lätt att delta i dem och komma med synpunkter, också utan att alltför mycket ha satt sig in i frågorna, också nykomlingar, on- och offline. De skall vara mångspråkiga och fungera trots olika tidszoner. Ambitiöst. Men rörelsen skall alltså leds in i en förändring, inte bara utvecklas. --LPfi (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 19.00 (CEST)[svara]
Thank you, LPfi for the feedback! This is a note that it has been received and integrated in the design work.
Maskinöversättning på svenska: Tack för feedback! Detta är en anmärkning om att den har tagits emot och integrerats i designarbetet.
--KVaidla (WMF) (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 22.54 (CEST)[svara]

WD mall biografi redigera

För närvarande skriver {{Faktamall biografi WD}} ut födelseår för barn i mallen på biograferades artiklar. Jag menar att både födelseår och avliden datum ska stå för avlidna barn. Annars är det missivsande och ser direkt felaktigt ut i mallen. Jämför Rolf Alsing, som i mallen har sin framlidne son presenterad som "Barn: Adam ALsing (f.1968)". Diskussionen har förts på Wikidatafrågor, och malldiskussionen. Läs gärna där och kommentera, men inte här så slipper diskussonen hamna på tre ställen.--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2020 kl. 15.29 (CEST)[svara]