Öppna huvudmenyn

Välfärdsutredningen är en enmansutredning i Sverige som leddes av den särskilda utredaren Ilmar Reepalu, utsedd av regeringen Löfven 5 mars 2015, för att utreda den svenska välfärdens organisering med särskilt avseende på frågan om vinster i välfärden och hur dessa ska begränsas, samt förändringar i lagen om valfrihetssystem (LOV). Till utredningen fanns en stor expertgrupp knuten, sakkunniga och två referensgrupper.

Statens offentliga utredningar
Välfärdsutredningen
Coat of arms of Sweden.svg
Regeringsbeslut
RegeringRegeringen Löfven I
Beslut fattat5 mars 2015
Utredningen överlämnas8 november 2016
Utredningsansvar
MyndighetFinansdepartementet
Ansvarigt statsrådArdalan Shekarabi
Särskild utredareIlmar Reepalu
HuvudsekreterareJohan Höök
Övrigt4 sakkunniga
23 experter
2 referensgrupper
5 sekreterare
Kommittédirektiv
05 mars 2015Dir. 2015:22
15 oktober 2015Dir. 2015:100
05 november 2015Dir. 2015:108
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 2016:78
TitelOrdning och reda i välfärden
Antal sidor861
Remissinstanser
Antal inbjudna142 stycken
Sista svarsdagSenast 24 februari 2017
 
Statens offentliga utredningar (SOU) är det offentliga Sveriges officiella utredningsväsende.

Välfärdsutredningen lämnade över sitt betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) till statsrådet Ardalan Shekarabi 8 november 2016.

Innehåll

UtredningsdirektivRedigera

Regeringen fastslog utredningens direktiv 5 mars 2015 (dir. 2015:22). Syftet med utredningen angavs till att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Nya regler om hur offentliga anslag får användas för privat utförda välfärdstjänster bör därför starkt begränsa möjligheterna att dela ut vinst eller på annat sätt föra ut medel från verksamheten, även i samband med försäljning. Utredningen ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet. och utifrån detta skulle utredningen:

  • Föreslå vilka krav som bör ställas på privata utförare av välfärdstjänster för att uppnå målet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i den verksamhet som de är avsedda för.
  • Undersöka hur regelverket som styr upphandling av bland annat sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt och lämna förslag på hur förutsättningarna för den idéburna sektorn kan förbättras.
  • Utvärdera de regler som gäller tillfälliga asylboenden och lämna förslag på åtgärder som innebär krav på att privata aktörer ska kunna visa hur offentliga medel ska användas i verksamheten och komma brukarna till godo.[1]

Utredningens betänkande delades upp i två delar där de delar som rörde lagen om valfrihetssystem skulle presenteras som ett delbetänkande 1 november 2015 och att uppdraget i övrigt, däribland förändringar i aktiebolagsordningen och SVB-bolag med mera i syfte att starkt begränsa möjligheterna ta ut vinster ur välfärden, ska redovisas 1 november 2016.[2] I ett tilläggsdirektiv från 15 oktober 2015 (Dir. 2015:100) beslutas att tiden för utredningens delbetänkande förlängs till att redovisas tillsammans med uppdraget i övrigt.[3] Den 5 november 2015 genomför regeringen flera förändringar i direktiven. Bland annat dras uppdraget att utreda regelförändringar som möjliggör för landstingen att inte ha kvar ett vårdvalssystem som är tvingande för patienterna att välja primärvårdscentraler tillbaka.[4] Dagarna innan regeringsbeslutet om att undanta så kallade tvångs-LOV från utredningen uttalade sig civilminister Ardalan Shekarabi i Dagens Nyheter om att förändringarna görs i syftet att ge utredningen en mer blocköverskridande karaktär. Förändringarna sker efter att Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna med stöd av Sverigedemokraterna lämnat regeringen ett tillkännagivande i Riksdagen att inte föreslå förändringar av tvångs-LOV.[5]

Medlemmar av utredningenRedigera

Särskild utredareRedigera

  • Ilmar Reepalu

SakkunnigaRedigera

ExpertgruppenRedigera

ReferensgrupperRedigera

Utredningen har också haft två referensgrupper, en för utbildningsområdet och en för vård och omsorgsområdet, knutna till arbetet.

SekreterareRedigera

  • Johan Höök, departementsråd, huvudsekreterare (förordnad 5 mars 2015)
  • Elin Sundberg, jur.kand., sekreterare (förordnad 13 paril 2015)
  • Marianne Bergqvist, kammarrättsassessor, sekreterare (förordnad 21 april 2015)
  • Johan Lantto, utredare, sekreterare (förordnad 2 augusti 2015)
  • Frida Widmalm, revisionsdirektör, sekreterare (förordnad 1 september 2015, entledigad 20 juni 2016)
  • Lina Lundblad, departementssekreterare, sekreterare (förordnad 15 augusti 2016)

ReferenserRedigera