Eva Dahlbeck

svensk skådespelare och författare

Eva Elisabet Dahlbeck, gift Lampell, född 8 mars 1920 i Saltsjö-Duvnäs, Stockholms län, död 8 februari 2008 i Stockholm, var en svensk skådespelare och författare. Hon hade huvudroller i Hasse Ekmans film Möte i natten 1946 samt i Ingmar Bergmans filmer En lektion i kärlek 1954, Sommarnattens leende 1955 och Nära livet[1] 1958.

Eva Dahlbeck
Dahlbeck i Brita i grosshandlarhuset (1946).
Dahlbeck i Brita i grosshandlarhuset (1946).
FöddEva Elisabet Dahlbeck
8 mars 1920
Saltsjö-Duvnäs, Sverige
Död8 februari 2008 (87 år)
Stockholm, Sverige
Andra namnEva Elisabet Lampell
Aktiva år1942–1970
MakeSven Lampell
(1944–2007; hans död)
Bästa kvinnliga huvudroll
1965 Kattorna
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Eva Dahlbeck föddes i Saltsjö-Duvnäs utanför Stockholm. Hon var dotter till sekreteraren Edvard Dahlbeck och hans hustru Greta, född Österberg. Efter studentexamen 1939 studerade hon vid Dramatens elevskola och tog där examen 1944. Därefter studerade hon även vid brittiska elevskolor. Hon debuterade 1942 i filmatiseringen av Vilhelm Mobergs roman Rid i natt![2] och hade därefter en filmkarriär, som fortgick under trettio år, med huvudroller i en rad Bergmanfilmer där hon ofta spelade mot Gunnar Björnstrand. Som scenskådespelare var hon knuten till Dramaten mellan 1944 och 1964.[3]

Dahlbeck lade skådespelarkarriären på hyllan år 1965 för att ägna sig åt eget skrivande och familjen. Efter det gjorde hon endast enstaka offentliga framträdanden och bara några få film- och TV-roller: hon återkom bland annat som skådespelare i rollen som Fru Markurell mot Edvin Adolphsons Herr Markurell i TV-serien Markurells i Wadköping år 1968.

Dahlbeck gjorde författardebut 1955 med pjäsen Dessa mina minsta,[4] vilken dock inte tycks ha tryckts.[5] Första tryckta bok var i stället diktsamlingen Genom fönstren 1963, som utgavs under pseudonymen "Lis Edvardson". Känd som författare för den stora allmänheten blev hon med den serie romaner som inleddes av Hem till kaos 1964. I Litteraturlexikon (1974) karakteriseras hennes författarskap så här: "D behandlar i sina romaner m stark intensitet olika problem som rör samlevnad o familjerelationer. Religionen har kommit att spela en stor roll i hennes mycket personliga förf skap." Dahlbeck har även översatt pjäser från italienska till svenska.

Eva Dahlbeck gifte sig 1944 med flygvapenofficeren Sven Lampell.[6] Efter att maken 1965 blivit chef för Hälsinge flygflottilj var hon bosatt i Marmaverken[7] och från 1972 i Genève i Schweiz, men bodde under sin sista tid i Hässelby villastad i Stockholm. Dahlbeck avled 2008 och är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[8]

Filmografi i urval

redigera

Filmmanus

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1943 Angèle, kammarjungfru Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1944 Medverkande Och han skämtar för dig, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Næss Blancheteatern[9]
1945 Henriette Löwenflycht Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow
Rune Carlsten Dramaten
1948 Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Olof Molander Malmö stadsteater
Skådespelerskan Kärlek utan nåd
Eugene O'Neill
Gustaf Molander Turné[10]
1950 Yvonne Fruns salig mor (Spektakel från sekelskiftet)
Georges Feydeau
Mimi Pollak Dramaten
Krog-Jenny Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Ingmar Bergman Intiman[11]
1951 Jennet Jourdemayne Kvinnan bör inte brännas
Christopher Fry
Alf Sjöberg Dramaten
1961 Irina Måsen
Anton Tjechov
Ingmar Bergman Dramaten[12]
Yerma Yerma
Federico García Lorca
Bengt Ekerot Dramaten

Bibliografi

redigera
  • Dessa mina minsta (otryckt pjäs, 1955)
  • Genom fönstren: dikter (under pseudonymen Lis Edvardson, Norstedt, 1963)
  • Hem till kaos: roman (Rabén & Sjögren, 1964)
  • Sista spegeln: preludier (Norstedt, 1965)
  • Den sjunde natten: detaljer 1966 (Norstedt, 1966)
  • Domen (Norstedt, 1967)
  • Med seende ögon: roman (Bonnier, 1972)
  • Hjärtslagen: roman (Bonnier, 1974)
  • Saknadens dal: roman (Bonnier, 1976)
  • Maktspråket: roman (Bonnier, 1979)
  • I våra tomma rum: roman (Bonnier, 1980)
  • Serveto och den eviga elden (Korpen, 1988)
  • Vapenhandlarens död: ett reportage från insidan (Eva Bonnier, 1991)
  • På kärlekens villkor: en vandring i laglöst land (Sellin, 1996)
  • Sökarljus (Korpen, 1999)
Översättning
  • Luigi Pirandello: I afton improviserar vi (Questa sera se recita a soggetto) (otryckt översättning för Kungliga Dramatiska Teatern 1966)

Referenser

redigera
  1. ^ Jurgen Schildt "Filmkrönika" Tidens kalender 1959, sid 164. Tidens förlag, Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1958.
  2. ^ Filmåret i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1942 (1943)
  3. ^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 58
  4. ^ Vem är det. 1957, s. 197
  5. ^ Den saknas i Libris och återfinns inte i verklistan i Litteraturlexikon (1974).
  6. ^ "Vem är det, årgångar 1953 och 1961"
  7. ^ Dahlbeck, Eva E i Vem är det 1969
  8. ^ Hitta graven
  9. ^ Sten af Geijerstam (28 april 1944). ”Vårens Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-28/114/14. Läst 24 april 2016. 
  10. ^ Sven Barthel (23 oktober 1940). ”O'Neill i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-10-23/288/7. Läst 27 augusti 2015. 
  11. ^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015. 
  12. ^ ”Måsen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/måsen. Läst 19 oktober 2015. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera