Öppna huvudmenyn

Människors rike

film från 1949 regisserad av Gösta Folke

Människors rike är en svensk svartvit dramafilm från 1949 i regi av Gösta Folke. I rollerna ses bland andra Ulf Palme, Anita Björk och Erik Hell.[1]

Människors rike
GenreDrama
RegissörGösta Folke
ManusKarl Fredrik Björn
SynopsisRune Lindström
Baserad påRomanen Människors rike av Sven Edvin Salje
SkådespelareUlf Palme, Anita Björk, Erik Hell med flera
OriginalmusikErland von Koch
FotografGöran Strindberg
KlippningLennart Wallén
ProduktionsbolagSvenska AB Nordisk Tonefilm
DistributionSvenska AB Nordisk Tonefilm
Premiär19 september 1949
Speltid98 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb

Innehåll

InnehållRedigera

Filmen är en fortsättning av På dessa skuldror. I den förra filmen tvingades Kjell Loväng bort från fädernegården då hans bröder Aron och Börje sett till att den sålts till en budgivare som erbjudit en högre summa. Istället har Kjell köpt en mindre gård där han bosatt sig med sin fästmö Birgit Larsson. Han börjar rusta upp den förfallna gården. Sonja på Längtevik som velat ha haft Kjell presenterar nu sin nye fästman, Aron, för sin far Måns-Erik. Denne blir djupt upprörd eftersom han minns hur de två bröderna Aron och Börje behandlat Kjell. Aron arbetar på fabrik där han vantrivs och han plågas nu också av samvetsförebråelser över det arvskifte som gjort att den rättmätige arvtagaren Kjell fått gå från fädernegården. Samtidigt känner han mindervärdeskomplex gentemot Kjell.

Doktor Osbor som köpte fädernegården söker upp Kjell och ber om hjälp med slåttern. Kjell blir först upprörd och tycker att det är väl mycket begärt av honom att hjälpa till då Osbor köpt gården för ett orimligt högt pris. Det visar sig att Osbor är ovetande om de två brödernas spel bakom ryggen på Kjell. Han trodde att alla bröderna var överens om att sälja till honom. Kjell lovar då att hjälpa till.

Motsättningen mellan de två bröderna Kjell och Aron fortsätter. Aron är svartsjuk och tror att det trots allt är något mellan Sonja och Kjell. De kommer i slagsmål. Birgits föräldrar och syskon kommer på besök på den lilla gården. De uppträder med stadsbons hela överlägsenhet och tycker att Birgit kunde ha gjort ett bättre parti än att bli hustru till småbrukare. Undantaget är Birgits bror Georg vilken också blir den enda från hennes familj som sedan kommer på Kjells och Birgits bröllop.

Aron och Sonja förlovar sig och gifter sig sedan. Istället för kyrkbröllop väljer de att resa bort och gifta sig på annan ort vilket retar upp hennes far. Aron tar över Måns-Eriks gård och installerar sig som ny storbonde men han har fortfarande ett problematiskt förhållande till Kjell som han trots allt känner sig underlägsen inför. Det hela kommer till sin spets vid en auktion där Kjell bjuder på en häst han är intresserad av men blir överbjuden av Aron som efteråt ljuger och säger att han inte visste att det var Kjell som han bjöd över. På hemväg från auktionen cyklar Aron omkull och skadar sig i huvudet. Han blir sängliggande och det blir tydligt att han drabbats av samvetsförebråelser även om han nu bara tiger.

Osbor söker upp Kjell och säger att han inte längre rår med att sköta gården och erbjuder nu Kjell att köpa Lovängsgården. Kjell säger tvärt nej vilket gör grannen Andreasson mycket upprörd och menar att Kjell därmed sviker plikterna mot byn och förfäderna. Aron har kommit på andra tankar och erbjuder Kjell sin hjälp via Sonja som gråtande försöker övertala Kjell om att acceptera Arons utsträckta hand. Men Kjell säger ändå ett kategoriskt nej. Han vill inte veta av några skulder. Men när Birgit i en känslosam monolog påminner Kjell om att han ändå har plikter inte bara mot sig själv och byn utan även deras ännu ofödda barn förändras Kjells sinnelag. Han går ut i sommarnatten och ute i markerna möter han Aron. De säger några vardagliga repliker om att det ser ut att bli regn och att det kommer att göra gott, vilket blir en bekräftelse på deras försoning.

Om filmenRedigera

Förlagan var romanen med samma namn av Sven Edvin Salje, vilken omarbetades till filmmanus av Karl Fredrik Björn. Scenariot till filmen skrevs av Rune Lindström. Filmen spelades in mellan den 19 maj och 24 juli 1949 i Jämshög, Alltidhult och Olofström i Blekinge. Fotograf var Göran Strindberg, kompositör Erland von Koch och klippare Lennart Wallén. Filmen premiärvisades den 19 september 1949 på flertalet biografer runt om i Sverige.[1]

Uppgiften i Svensk filmografi 4 om att det utarbetats en studieplan för filmen är felaktig och bygger på ett missförstånd.

RollistaRedigera

Ej krediterade

KällorRedigera

ReferenserRedigera

Qvist, Per Olov (1986) Jorden är vår arvedel. Landsbygden i svensk spelfilm 1940-1959 (Akademisk avhandling). Uppsala. Filmhäftet. ISBN 91-7900-096-7 (bl a sid 156-159)

Saljesällskapets årsbok 2009. "Salje och filmen - Samtidens bilder". ISBN 978-91-85571-31-4

Saljesällskapets årsbok 2010. "Salje och filmen - En återblick". ISBN 978-91-85571-39-0