Tyska Christinae församling

icke-territoriella församlingarna i Göteborgs stift

Tyska Christinae församling är en av de fem icke-territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan och tillhör Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län och ingår i Domkyrkopastoratet.

Tyska Christinae församling
Församling
Tyska kyrkan i Göteborg, den 12 september 2005-2.jpg
LandSverige
KommunGöteborgs kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftGöteborgs stift
PastoratDomkyrkopastoratet[1]
Bildad1623
 av del avDomkyrkoförsamlingen i Göteborg
UtbrutetGöteborgs Kristine församling (1883)
Medlemmar902 ()[2]
Karta
Tyska Christinae församlings läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Tyska Christinae församlings läge
i Västra Götalands län.
Koordinat57°42′24″N 11°57′53″E / 57.706702777778°N 11.964777777778°Ö / 57.706702777778; 11.964777777778
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod148025
Pastoratskod080101
KyrkoarkivSE/GLA/13188
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Församlingen bildades 1623 genom en utbrytning ur Göteborgs svenska församling (Domkyrkoförsamlingen). 1 maj 1883 utbröts Göteborgs Kristine församling.

Församlingen utgjorde till 2018 ett eget pastorat, för att därefter ingå i Domkyrkopastoratet.[3]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Tyska Christinae församling 1805–1995[4][5][6][7]
ÅrFolkmängd
1805
  
2 778
1810
  
3 052
1820
  
4 195
1830
  
5 228
1840
  
5 898
1850
  
6 430
1860
  
405
1870
  
442
1880
  
784
1890
  
787
1900
  
854
1910
  
878
1920
  
709
1930
  
784
1935
  
773
1940
  
696
1945
  
647
1950
  
705
1955
  
1 539
1960
  
1 812
1965
  
1 767
1970
  
1 504
1975
  
1 223
1980
  
1 192
1985
  
1 122
1990
  
1 306
1995
  
1 672
Anm: Svenska avdelningen av församlingen utbruten 1 maj 1883 men de två avdelningarna redovisas separat redan från 1860. 1860-1880 avser därmed den gemensamma församlingens tyska avdelning.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
För åren 1955-1995: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Siffror sedan 2000 saknas.

KyrkorRedigera

MedlemskapRedigera

En person har enligt Svenska kyrkans kyrkoordning rätt att tillhöra Tyska Christinae församling om han eller hon tillhör Svenska kyrkan, är folkbokförd i en församling i Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Mölndals, Partille eller Öckerö kommuner, och dessutom uppfyller något av följande krav:

  1. är medborgare i Tyskland,
  2. är född i ett tyskspråkigt land,
  3. är barn till någon som är född i ett tyskspråkigt land,
  4. är make eller barn till någon som tillhör församlingen enligt 1, 2 eller 3, eller
  5. är efterlevande make eller barn till någon som tillhört församlingen enligt 1, 2 eller 3.

HistorikRedigera

Församlingen bildades 1623, genom att Gustav II Adolf gav tyskar och holländare sitt tillstånd till att bilda en egen luthersk församling, vilken konstituerades samma år. Första kyrkan köptes in 1624 av räntmästaren Gilius van Eijck för 300 daler silvermynt. Det var samma träkapell som använts i Nya Lödöse till församlingen, vilket samma år[8] skänktes av van Eijck och placerades på den nuvarande kyrkans "platz wid stora Hamnen i Norr". Predikanten Wilhelm Longinus Kleinschmidt från Lübeck kontrakterades som pastor den 13 oktober 1623.[9] Han höll de första gudstjänsterna i holländaren Pieter Janssons (Cuypers?) hörnhus vid Västra- och Södra Hamngatan. Församlingen växte så snabbt att ytterligare en pastor tillsattes 1628. Drottning Kristina utfärdade 1649 sina privilegier för församlingen, varför församling och kyrka namngavs efter henne.

Successivt visade det sig att behovet var stort av att hålla gudstjänsterna även på svenska, varför ett kungligt brev av den 16 oktober 1773 förordnade att församlingens präster därefter skulle predika även på svenska. Sedan dess hade församlingen en tysk och en svensk avdelning med gemensam församlingsstyrelse och kyrkobokföring. Vid stadens indelning i territoriella församlingar år 1883, upplöstes den svenska avdelningen för att uppgå i de respektive territoriella församlingarna. Den ursprungliga Christinae församling blev då kvar som icke territoriell (personell) församling. Ytterligare en Kristine församling bildades genom kungligt brev av den 5 maj 1882. Den var territoriell och bildades av Nordstadens kvarter, med följande omfattning: området väster om Gullbergsån och Mölndalsån från Gullbergsbron till Fattighusån samt norr om Fattighusån och Stora Hamnkanalen till Göta älv. De båda församlingarna med snarlikt namn ålades att gemensamt förvalta de kassor och övriga penningmedel samt andra angelägenheter som hade varit samlade hos den tidigare Christinae församling.[10]

Kristine territoriella församling upphörde 1974 och området ingår sedan dess i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg.[11]

OrganisterRedigera

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
1679-1684 Christian Geist 1650-1711 Organist.
1815-1846 Georg Günther 1786-1853 Organist

KällorRedigera

  1. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2018 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 19 april 2020. 
  5. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 19 april 2020 
  6. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 19 april 2020. 
  7. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 127. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%C3%A4ngden%20och%20dess%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001%2FBefolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 23 april 2020 
  8. ^ Göteborgs historiska museum - årstryck 1953, Kristine kyrkas i Göteborg äldsta tornspira, av Gustaf Clemensson, s. 30
  9. ^ Göteborgs historia 1619-1680 - Göteborgs Jubileumspublikationer I, professor Helge Almquist, Göteborg 1929 s. 295
  10. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 397-398
  11. ^ Sveriges församlingar genom tiderna Riksskatteverket, 1989

Externa länkarRedigera