Tuulijärvi, Norrbotten
Tuulijärvi är en sjö i Pajala kommun i Norrbotten och ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0334 kvadratkilometer och ligger 179,7 meter över havet. Tuulijärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3]
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Pajala kommun |
| Landskap | Norrbotten |
| Socken | Tärendö socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 67°01′57″N 22°54′48″Ö / 67.03241°N 22.91336°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7456900, 843819 |
  Tuulijärvi
| |
| Mått | |
| Areal | 0,0334 km² [1] |
| Höjd | 179,7 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 0,751 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Kalixälvens huvudavrinningsområde (4000) |
| Övrigt | |
| SjöID | 745515-180904 |
| Vattenytans ID (VYID) | 745502-180911 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 745898-180657 |
| Namn | Utloppet av Äihämäjärvi |
| Areal | 17,71 km² |
| Vattenytor | 3,92 km² |
| Sjöprocent | 22,13 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 101,72 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Äihämäjoki |
| VattendragsID (VDRID) | 744131-180504 |
| Avstånd till havet | 174 km |
| Medelhöjd | 181 m ö.h. |
| Område nedströms | 746296-180482 |
| Källor | [4][5][6] |
Delavrinningsområde redigera
Tuulijärvi ingår i det delavrinningsområde (745898-180657) som SMHI kallar för Utloppet av Äihämäjärvi. Medelhöjden är 181 meter över havet och ytan är 17,71 kvadratkilometer. Det finns ett avrinningsområde uppströms, och räknas det in blir den ackumulerade arean 101,72 kvadratkilometer. Äihämäjoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 174 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (34 procent) och sankmarker (38 procent). Avrinningsområdet har 3,92 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 22,1 procent.[5]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar redigera
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |