Titel

För andra betydelser, se Titel (olika betydelser).

En titel är ett ord som vanligen indikerar en persons yrke, sociala position eller status. De kan användas vid tilltal, så kallad titulering, men den vanligaste användningen är som en status- eller befattningsmässig beskrivning.

Brorskål. Färglitografi av Hjalmar Mörner, 1830. Kungliga biblioteket.

Titlar har använts i de flesta samhällen och kan vara antingen ärvda eller förvärvade. För många titlar har det funnits explicita regler om vem och hur de får användas. Förr var det vanligt att makan till den betitlade maken i sociala sammanhang utrustades med en feminiserad form, exempelvis kunde makan till en konsul kallas konsulinnan. Motsatsen, att maken får en egen form av makans titel, är om inte okänt så åtminstone mycket ovanligt. I de fall en titel är förvärvad hör den ofta ihop med ett yrke, ett uppdrag eller en utbildning.

Användning i Sverige

Titlar och artighetsfraser är något som ändras med tid och mode, och det har i Sverige i olika tider funnits en mängd titlar och fraser.

Äldre tid

Under 1800-talet var titelsystemet i Sverige relativt hierarkiskt och styrt, och indelade i en mängd undergrupper. Följande är från dess tidigare hälft.

Titel	Artighetsfras samt överskrift i brev	Tilltal	Avslutningsfras i brev
Konungen	Stormägtigste, Allernådigste Konung.	Eders Kongl. Maj:t	Framhärdar med djupaste wördnad, trohet och nit. Stormägtigste, Allernådigste Konung Eders Kongl. Maj:ts allerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåte. (Tjenare nyttjas om Kungl. fullmakt innehas, annars endast undersåte.)
Drottningen	Stormägtigsta, Allernådigsta Drottning.	Eders Kongl. Maj:t	Framhärdar med all undersåtlig lydnad och trohet. Stormägtigsta, Allernådigsta Drottning Eders Kungl. Maj:ts allerunderdånigste och tropligtigste undersåte.
Kronprinsen	Högborne Furste, Allernådigste Kronprins (eller Herre).	Eders Kongl. Höghet	Med djupaste wördnad och nit framhärdar Högborne Furste Eders Kongl. Höghets underdånigste (eller tropligtigste) tjenare.
Arvprins	Högborne Furste, Allernådigste Herre.	Eders Kongl. Höghet	Med djupaste wördnad och nit (eller undergifwenhet) framhärdar Högborne Furste Eders Kongl. Höghets underdånigste (eller tropligtigste) tjenare.
Kronprisessan	Högborna, Allernådigste Kronprinsessa.	Eders Kongl. Höghet	Med djupaste vördnad framhärdar Eders Kongl. Höghets underdånigste tjenare.
Prins eller Prinsessa	Högborne Furste, Allernådigste Herre.	Eders Kongl. Höghet	Med djupaste wördnad och undergifwenhet framhärdar Högborne Furste Eders Kongl. Höghets underdånigste tjenare.
Ämbetsverk och Domstolar	Till Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt eller Till Kongl. Maj:ts Befallningshafwande i N.N. Län		dag, årtal samt namn
Grevar och Friherrar	Högwälborne.	Ers nåd / Herr greve alt baron
Adelsmän	Wälborne.	Ers nåd / Herr
Ärkebiskop, Biskop, Överhovpredikant, Pastor primarius	Högwördigste.	Herr / Ers högvördighet
Domprost, Teologie doktor, Licentiat	Högwördige och Widtberömde.	Herr
Hovpredikant, Pastor, Kyrkoherde i Stockholm, Regementspastor, Lektor eller Rektor (som är präster)	Högärewördige och Höglärde.	Herr
Konrektor, Kyrkoherde, Bataljonspredikant, Skvadronspredikant	Wälärewördige och Höglärde (om han inte är filosofie doktor blir det istället Wälärevördige och Högwällärde).	Herr
Komminister, Skolkolleger, Skollärare	Ärewördige och Wällärde (om han är filosofie doktor blir det Ärewördige och Höglärde).	Herr
Civila och militära ämbetsmän som innehar Kunglig fullmakt	Högädle.	Herr
Civila tjänstemän	Ädle och Högaktade.	Herr
Lägre civila tjänstemän	Wälaktade.	Herr
Jurist	Widtlagfarne och Höglärde.	Herr
Medicine doktor	Widterfarne och Höglärde.	Herr
Professor vid Universitet	Widtberömde och Höglärde.	Herr
Borgare, Handelsman	Högaktade.	Herr
Hantverkare i städer	Äreborne och Konsterfarne.	Herr
Nämndeman	Ärlige och Wälförståndige.	Herr
Bonde	Ärlige och Förståndige.	Herr
Dräng, Torpare	Ärlige och Beskedlige.	Herr
Soldat	Ärlige och Manhaftige.	Herr
Hantverkare på landsbygden	Ärlige och Konsterfarne.	Herr

Restaurangpersonal, butikspersonal och liknade undvek titlar genom att säga "vad får det vara?" och andra fraser, även om de också kunde använda "herrn" och "frun" om de inte visste titeln, vilket finare stamgäster förväntade att de visste.

Senare tid

En man som inte har någon särskild titel av annat slag tituleras på svenska herr/herrn, en kvinna tituleras fru/frun eller fröken, det senare om man vet eller kan anta att hon är ogift.

Numera används sällan titlar vid tilltal utom i mycket officiella sammanhang eller i vissa situationer, till exempel i militära sammanhang.

Bortläggande av titlar i Sverige

Före du-reformen som infördes i Sverige i slutet av 1960-talet och början på 1970-talet var det viktigt hur man titulerade varandra. Före denna reform var det vanligt att männen sinsemellan slopade titlarna genom att bli "du och bror" med varandra för att kunna umgås mer lättsamt. Titelbortläggningen kunde ske med en ceremoni som kallades brorskål eller duskål.