En tronföljare är den person som enligt en fastställd tronföljd i en monarki står närmast i tur att tillträda som monark efter den nuvarande monarken. Med tronarvinge avses en person som har successionsrätt men som inte nödvändigtvis står först på tur.[1] Tronföljaren fungerar i regel också som ställföreträdare för monarken, åtminstone om tronföljaren har uppnått myndighetsålder.
En tronföljare som är barn till den regerande monarken och vars placering i tronföljden inte kan förändras genom tillkomsten av ett yngre syskon bär ofta titeln kronprins eller kronprinsessa. I monarkier där yngre bröder kommer före äldre systrar i tronföljden, bär inte monarkens äldsta dotter titeln kronprinsessa, även om hon är tronarvinge. Likaså bär inte en tronarvinge i en sidogren titeln kronprins eller kronprinsessa. Hustrun till en kronprins tituleras också kronprinsessa.
I vissa monarkier, exempelvis Spanien och Storbritannien, används inte titeln kronprins utan istället en särskild titel som i regel har en historisk och symbolisk betydelse.
Nuvarande tronföljare (i urval)
redigera- Prinsessan Elisabeth, hertiginna av Brabant
- Kronprins Al-Muhtadee Billah Bolkiah
- Kronprins Christian, greve av Monpezat
- Prins Akishino
- Arvfurst Alois
- Arvstorhertig Guillaume
- Prins Jacques
- Prinsessan Catharina-Amalia, prinsessa av Oranien
- Kronprins Haakon
- Kronprins Mohammed bin Salman
- Infantinnan Leonor, prinsessa av Asturien
- prins William, prins av Wales, hertig av Cornwall och Cambridge, hertig av Rothesay (dessutom tronföljare till samväldesrikena Australien, Kanada, Nya Zeeland osv.)
- Kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ "Därför är den kungliga födseln viktig för Sverige". sverigesradio.se, 2012-02-23. Läst 16 juli 2016.