Wikipedia

Terjärv

föredetta kommun, idag ort inom Kronoby kommun

Terjärv (finska: Teerijärvi) är en tätort och kommundel i Kronoby kommun i Österbotten, självständig kommun fram till 1969.

Terjärv
Teerijärvi (finska)
Kommun
Land Finland Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Är del av Kronoby
Politik     
 - Kommundir. Malin Brännkärr
 - Kommunfullm.
ordf. 		Marketta Widjeskog
 - Kommunstyr.
ordf. 		Hans-Erik Lindgren
Kommunkod 839
Geonames 634701
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga: 		 
14,3 %
84,5 %
1,2 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Österbotten
- Regioncentrum Karlebyregionen
- Härad Pedersöre
- Magistrat Vasa
- Skattebyrå Västra Finland
- Sjukvårdsdistrikt Vasa
- Nödcentral Österbotten
- Räddningsverk Mellersta Österbotten
Läge
- Latitud:
- Longitud: 		 
63° 43′ 30″ N
23° 2′ 0″ E
Terjärvs läge
Terjärvs läge
Terjärvs läge

Terjärv har cirka 2 400 invånare. Majoritetsspråket i samhället är svenska (96,6 % år 1960[1]). Terjärv centrum ligger vid Hemsjön eller Heimsjön (finska: Kirkkojärvi[2]) och de flesta byar som tillhör Terjärv är även de lokaliserade vid sjöar.

Ytan (landsareal) var 206,9 km² och kommunen beboddes av 3 464 människor med en befolkningstäthet av 16,7 inv/km² (1908-12-31). Kronoby å rinner genom Terjärv.

Terjärv blev tillsammans med Nedervetil del av Kronoby 1 januari 1969.[3]

Befolkningsutveckling fram till 1970-talet redigera

Befolkningstillväxten[4] redigera

 
Vy över Peckassjön.
 
Terjärv Folkräkt.

På 1670-talet byggdes en kyrka och bildade eget kapell och inleddes en stark tillväxt av byns befolkning.

Vid 1800-talets ingång bodde i kapellet 743 män och 770 kvinnor, eller sammanlagt 1513 kyrkskrivna personer.

Folktillväxten under de gångna 400 åren framgår av följande:

  • År 1549, 11 rökar, 56 fullvuxna nebbar
  • År 1650, 19 rökar, 68 fullvuxna nebbar
  • År 1700, 59 rökar, 174 fullvuxna nebbar
  • År 1749, 65 hushåll, 233 fullvuxna nebbar, 668 kyrkskrivna personer
  • År 1800, 191 hushåll, 1513 kyrkskrivna personer
  • År 1850, 2144 kyrkskrivna personer
  • År 1900, 3313 kyrkskrivna personer

På 1950-talet började en folkminskning närmast på grund av emigration till Sverige och till industrisamhällen inom eget land. Denna folkåderlåtning var till en början rätt så betydande, men har med åren avtagit. Totala folkmängden 3 029 personer.

Industri redigera

AB Rani-Plast Oy i Terjärv är största arbetsgivare på orten. Andra viktiga företag är Teri-Hus Ab, Oy Mini-Maid Ab, Oy Scandinavian Teak Deck Ab.

Kulturliv redigera

Många gamla ord har bevarats i den svenska dialekt som talas i Terjärv. Dialekten påminner om den som talas i kommunens andra två delar, Kronoby och Nedervetil, men det som karakteriserar "Tärjä-dialekten" är framförallt dess breda ä:n och att man använder sig av tre olika genus för substantiv. Dialekten kan även skilja sig något mellan de olika byarna i Terjärv. Här en text som exempel på dialekten.

” "Hä e no göulot ett ein gambel a kar, såm ja nu rei er, ska läta ein räv narr si, men hä e ju söjs ti pa sei, ett ha e int narr såm narrar, utan ha, såm leggä narr si. Å hä e no sant hä. Ja ska berätt hur i dzick till." „
– Skrivet av Alfred Forss Terjärv 1947

Hembygdsgården med soldattorp och fornfynd ligger vid Heimsjöns rand.

Bland föreningar inom kommundelen kan nämnas Terjärv ungdomssportklubb (TUS), OK Terjärv och Terjärv ungdomsförening (TUF).

Byggnader redigera

Kyrkan[5] redigera

 
Kyrkan i Terjärv.

Stommen i den arkitektoniskt mångsidiga träkyrkan i Terjärv är en korskyrka med avfasade inre hörn, byggd under ledning av Matts Honga 1774. Kyrkan byggdes om år 1877. Kyrkans skepnad domineras av en stor åttkantig kupol. Klockstapeln uppfördes ursprungligen år 1701 och flyttades år 1774 till sin nuvarande plats under Matts Hongas ledning. Klockstapeln som har förhöjts fick sitt nuvarande utseende år 1852. Kyrkogårdsmuren i sten från 1873 har byggts av stora flata stenar från 15 gravar från vinterkriget.

Sockenmagasinen[6] redigera

Uppe på krönet, bredvid kyrkan och gravgården, ett litet stycke utanför stenmuren runt den helgade platsenligger sockenmagasinet, som i dagligt tal kallas dubbelnamnet magasins-boda.

År 1826 hade boende i Terjärv kapell överenskommit om och uppförde egna magasin med en fond på 300 tunnor, och man beslöt att tillgodogöra sig den organisationsform, som landsdelens södra och mera spannmålsrika socknar infört vid sina sockenmagasin. Terjärv sockenmagasins första förvaltare var bonden Hans Henrik Backlund, som handhade befattningen mot ett värde av ¼ kappe för varje in- och utgående tunna. Magasinsföreståndaren Backlund biträddes av två bönder, som omvaldes vart tredje år. Utlåningen vid magasinet skedde mot 3 kappars växt på tunnan. Den 30 november 1857 antog sockenstämman ett nytt reglemente för sockenmagasinet med utsädes- och undsättningsfonderna, vilket i oktober 1858 stadfästes av senaten och därefter utgavs i tryck [7]

Naturstigar redigera

  • Heimsjöns vandringsled
    • Leden är ca 2 km startar en bit förbi Kaitbäcken och går mellan Bredbackalidsvägen och Kaitåsvägen. På leden görs ännu vissa förbättringar.
  • Höbäck-Saarjärv naturstig
    • Längd 11 och 17 km. Bilväg till startplatsen från Terjärv centrum till Vuojärvi eller till Nybacka. Rastplatser vid vackert kulturlandskap, tjärdalar, åsar, flyttblock, vattendrag.
  • Kaitsjön-Saarjärv naturstig
    • är 7 km med start vid Kaitås. Kombinerar vid Sarjärv med Höbäck-Sarjärv naturstig.
  • Kortjärvi naturstig
    • Meddasnabbaleden 5,5 km och Lataåågleden 2,3 km bildar en ny naturstig. Start i Kortjärvi vid Byggningsbacka mellan Terjärv centrum och Kaustby. Rastplats med laavu på Meddasnabba vid den natursköna och fiskrika sjön Kortjärvi.
  • Furu naturstig
    • är 6 km med start vid Furu i Småbönders.

Byarna i Terjärv redigera

 
Furu Boodona.
 
Högnabba Flygfoto Tidigt 60-Tal.

Officiellt delades Terjärv i tre byar år 1830.[8] Hästbacka med 16 rökar, Kyrkoby med 82 rökar och Kortjärvi med 69 rökar. Ifråga om jordregistret gäller fortfarande indelningen från 1830. Dock med undantaget att namnet Kyrkoby ändrades till Terjärv by i samband med kommunreformen 1969. Namnet Småbönders blev även officiellt i samband med senaste nyskifte.

År 1899 indelades Terjärv i skoldistrikten Kyrkoby, Småbönders, Hästbacka, Kortjärvi och Kolam. Högnabba distrikt tillkom 1917.

En särställning i Terjärv kommun intar Emet, Krasslandet, Åsbacka och Drycksbäck gårdsgrupper. Kommunalt och kyrkligt hör de till Terjärv (kommunalt 1868–1968) men i vissa avseenden är, eller har gårdsgrupperna varit knutna till Kronoby och Nedervetil. Vid indelningen i skoldistrikt hänfördes området till Terjärv kyrkoby. Men år 1907 överfördes Drycksbäck och Åsbacka till Snåre skoldistrikt i Kronoby, medan Emet sedan överfördes till Heimbacka skoldistrikt i Nedervetil.

Kända Terjärvbor redigera

Källor redigera

  1. ^ Avain omaan maahan - tietoja Suomen kaupungeista, kauppaloista ja maalaiskunnista, s. 152. Sanoma Osakeyhtiö, 1964, Helsinki.
  2. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=kirkkoj%C3%A4rvi. Läst 1 oktober 2016. 
  3. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 
  4. ^ Alfons Skullbacka. Ur Släkt och Hävd nr 17/1974. 
  5. ^ ”Museiverket”. http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=1622. Läst 2. 
  6. ^ Emma Björkbacka 04.05.1891-29.05.1971 (1969). Från Våra Sockenmagasin. 
  7. ^ Uppg fr. Kronoby socken. hist sid 157-161
  8. ^ Heimer Furu. Hundra år för hembygden 1992. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Terjärv&oldid=54217651”