Tjänstemännens centralorganisation

centralorganisation för fackförbund
(Omdirigerad från TCO)
Uppslagsordet ”TCO” leder hit. För det företagsekonomiska begreppet, se Total ägandekostnad. För produktcertifieringen, se TCO Certified.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) är en paraplyorganisation av fackliga arbetstagarorganisationer, som bildades den 11 juni 1944 genom sammanslagning av De anställdas centralorganisation (Daco), för den privata sektorn, och det "gamla TCO", för den offentliga sektorn.[2][3] Ordförande är sedan december 2019 Therese Svanström.

Tjänstemännens centralorganisation
TCO logo.svg
Information
OrdförandeTherese Svanström
Vice ordförande1:e vice: Peter Hellberg
2:e vice: Lena Nitz
Historia
Grundat11 juni 1944 (77 år sedan)
HuvudkontorLinnégatan 14, Stockholm
Antal medlemmar13 (totalt 1 144 080 aktiva medlemmar i medlemsförbunden, 31 december 2020)[1]
Övrigt
Webbplatstco.se
Förbundstidning Tjänstemannarörelsen. Stockholm. 1947-1954. Libris 834600 
TCO-tidningen. Stockholm. 1955-. Libris 3679856. http://www.tcotidningen.se/ 
Den fackliga centralorganisationen TCO:s kansli på Linnégatan i Stockholm.

TCO organiserar tillsammans med Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) i stort sett samtliga fackligt anslutna arbetstagare i Sverige.

AllmäntRedigera

TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation som samlar 13 medlemsförbund med över 1,4 miljoner medlemmar. TCO är på det nordiska planet medlemmar i Nordens Fackliga Samorganisation (NFS) och på Europanivå i Europafacket (EFS). TCO har ingen förhandlande roll på samma sätt som LO utan har som huvuduppgift att företräda medlemsförbunden gentemot politiken och andra organisationer, samt vara en påtryckande och opinionsbildande organisation i frågor som TCO-förbunden prioriterar. Traditionellt har TCO sagt sig organisera det samlade tjänstemannaintresset, men skillnaden mellan tjänstemän och akademiker på arbetsmarknaden har successivt minskat, varför TCO numera säger sig företräda akademiker, högskoleutbildade och andra professionella på arbetsmarknaden. En majoritet av medlemmarna är högskoleutbildade, många jobbar också som ledare och chefer och en växande grupp också som egna företagare. Bland yrkesgrupperna finns allt från ingenjörer, journalister och lärare till poliser, ekonomer och sjuksköterskor, ungefär hälften i privat sektor och hälften i offentlig. Efter ett medlemsras 2006-07 tog TCO:s förbund gemensamt initiativ till projektet "Facket förändras" som var ett gemensamt arbete för fackligt förnyelse och relevans. Tack vare idogt rekryteringsarbete har medlemskurvan vänt uppåt igen och medlemstalen ökat sju år i rad. TCO:s 13 medlemsförbund samlar vid årsskiftet 2019/2020 drygt 1,4 miljoner medlemmar.

År 2019 var den fackliga organisationsgraden för tjänstemän 72 procent.[4]

Runt om i Sverige finns TCO-regioner där förbunden samarbetar i regionala och lokala frågor, framförallt på arbetsmarknads- och utbildningsområdet. En TCO-region kan till exempel omfatta en kommun eller ett län. Varje förbund har sin egen a-kassa. TCO har ingen central a-kassa.

TCO:s samhällspolitiska utredare skriver på TCO-bloggen om arbetsmarknadspolitik, högre utbildning, sjukförsäkringsfrågor, fackliga frågor, arbetsrätt, EU, jämställdhet, nationalekonomi och välfärd.

TCO:s dotterbolag TCO Development utvecklar kraven i TCO Certified, en internationell hållbarhetscertifiering som främjar mer hållbara IT-produkter. TCO och förbunden tog 2016 initiativ till en gemensam tankesmedja som heter Futurion. TCO:s webbtidning heter Arbetsvärlden.

HistoriaRedigera

  • 1944 - Den 11 juni bildas Tjänstemännens centralorganisation genom en sammanslagning av Daco och "gamla" Tco. Detta år har organisationen 180 427 medlemmar.
  • 1946 - Överläggning med LO om tillhörigheten för olika grupper av statsanställda.
  • 1950 - Dittillsvarande uppgörelse om gränsdragning mellan Sif, Handelstjänstemannaförbundet och Handelsanställdas förbund spricker.
  • 1954 - Detta år har organisationens medlemmar i sin tur totalt 323 166 medlemmar.
  • 1964 - Detta år har organisationens medlemmar i sin tur totalt 489 359 medlemmar.
  • 1965 - De förbund som har statligt anställda går samman i förhandlingskartellen TCO-S. En konflikt leder till att offentliganställda får strejkrätt.
  • 1969 - En erkänd arbetslöshetskassa för statstjänstemän bildas.
  • 1973 - Privattjänstemannakartellen, PTK, bildas med medlemsförbund från både TCO och SACO.
  • 1976 - Fackförbund som organiserar kommunalanställda bildar Kommunaltjänstemannakartellen - (KTK)
  • 1991 - TCO-S och KTK ersätts av TCO-OF.
  • 1994 - Detta år har organisationens medlemmar i sin tur totalt 1 308 482 medlemmar.
  • 2003 - TCO:s medlemsförbund har 1 275 975 medlemmar.
  • 2019 - TCO firar 75 år och har nu 13 medlemsförbund med över 1,4 miljoner medlemmar, vilket är fler än LO.[källa behövs]

MedlemsförbundRedigera

TCO:s ordförandeRedigera

År Namn
1937–1947 Ruben Wagnsson (ordf. redan i "gamla TCO")
1947–1960 Harald Adamsson
1960–1961 Filip Anger
1961–1970 Otto Nordenskiöld
1970–1982 Lennart Bodström
1982–1994 Björn Rosengren
1994–1999 Inger Ohlsson
1999–2011 Sture Nordh
2011–2019 Eva Nordmark
2019– Therese Svanström

Partival för TCO-medlemmar i svenska riksdagsvalRedigera

Tabellen nedan visar partival för TCO-medlemmar i svenska riksdagsval enligt Sveriges Televisions vallokalsundersökning SVT/VALU. Siffrorna i tabellen är angivna som röstandel i procent.

Partival för TCO-medlemmar i svenska riksdagsval[5]
Parti 2014 2018
  Vänsterpartiet 9 9
  Socialdemokraterna 29 32
  Miljöpartiet 9 5
  Centerpartiet 7 8
  Liberalerna 7 6
  Kristdemokraterna 5 7
  Moderaterna 22 18
  Sverigedemokraterna 6 13
  Feministiskt initiativ 6 2
  Övriga partier 1 0
Partiblock 2014 2018
  Rödgröna blocket (S, V, MP) 47 46
  Borgerliga blocket (M, C, KD, L) 41 39

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 6 maj 2021). Lund: Department of Sociology, Lund University.
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061004091103/http://www.tco.se/f60bc18b-b997-4c6e-8ede-b4cd7e8f4909.fodoc. Läst 5 mars 2008.  TCO:s webbplats
  3. ^ "Dacos historia". TAM-Arkiv. 3 december 2012. Läst 18 maj 2021.
  4. ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
  5. ^ Näsman, Per; Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (9 september 2018). "SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018" (PDF). Sveriges Television. Läst 11 maj 2021.

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera