Sture Lagerwall

svensk skådespelare och regissör

Sture Lagerwall, född 13 december 1908 i Oscars församling i Stockholm, död 1 november 1964 i Limhamns församling i Malmö, var en svensk skådespelare, regissör[1] och teaterdirektör. Bland Lagerwalls filmer märks bland andra Markurells i Wadköping (1931), Bombi Bitt och jag (1936), Karriär (1938), Vi två (1939), ... som en tjuv om natten (1940), Lasse-Maja (1941), En äventyrare (1942), Kungsgatan (1943), Kärlek och störtlopp (1946), Banketten (1948), Med glorian på sned (1957) och Djävulens öga (1960).

Sture Lagerwall
FöddSture Lagerwall
13 december 1908
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Död1 november 1964 (55 år)
Limhamns församling, Malmö, Sverige
Aktiva år1927–1964
MakaGun Linderoth
(1932–1940; skilda)
Guje Sjöström
(1940–1956; skilda)
Anne-Marie Werner
(1957–1964; hans död)
Betydande roller
Lasse-Maja i Lasse-Maja
Pierre Cotten i Banketten
IMDb SFDb

Biografi

redigera
 
Sture Lagerwall på 1930-talet.
 
Sture Lagerwall som Boboll på Malmö Stadsteater 1958.

Sture Lagerwall tog lektioner för Karin Swanström innan han utbildades på Oscarsteatern 1927–1930. Han scendebuterade 1927 i en mindre roll i Dibbuk och fick större roller som slav i Gustaf III och som ung kadett i Kärlekens genvägar 1928 respektive 1929. Den senare rollen gav Lagerwall uppmärksamhet i pressen och Svenska Dagbladets recensent Anders Österling menade att Lagerwall spelade med "överraskande säkerhet". 1930 fick han sitt stora genombrott med föreställningen 18 år.[1]

Lagerwall var verksam vid Gösta Ekmans teatrar, Vasateatern och Konserthusteatern 1931–1934, innan han engagerades vid Dramaten 1934–1936.[1] På Dramaten spelade han roller som Kinesias i Lysistrate, Ferdinand Uggla i Gösta Berlings saga och Oscar Andersson i Fridas visor.[2] Därefter kom han att verka som frilansande skådespelare, bland annat vid Nya Teatern i Stockholm och på turné[1], men också vid Dramaten.[2] Han startade tillsammans med Oscar Lindgren Alléteatern i Stockholm i september 1951 som de drev till 1957. Lagerwall var där teaterchef, men han kom även att verka som skådespelare. Han engagerades vid Malmö stadsteater 1958 där han kom att vara verksam fram till sin död 1964.[1]

Lagerwall filmdebuterade 1928 i Ragnar Hyltén-Cavallius' Hans Kungl. Höghet shinglar. Som filmskådespelare blev han uppmärksammad på allvar efter att ha spelat sonen Johan i 1931 års filmversion av Markurells i Wadköping. Han var en bred skådespelare som spelade såväl komiska som dramatiska roller. Han spelade mest komiska roller på 1930-talet och en bit in på 1940-talet för att sedan mot slutet av karriären spela mer allvarliga roller. Några komiska filmer där Lagerwall utmärker sig är bland andra Djurgårdsnätter (1933) och skälmkomedin ... som en tjuv om natten (1940). Några av hans viktigare dramatiska roller gjorde han i Johansson och Vestman (1946) och Banketten (1948).[1]

Lagerwall belönades 1955 med Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium och 1964 med De Wahl-stipendiet, även det utdelat av Teaterförbundet.[1]

Lagerwall avled i strupcancer. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3]

Privatliv

redigera

Sture Lagerwall var 1932–1940 gift med skådespelaren Gun Linderoth och 1940–1956 med skådespelaren Guje Sjöström. År 1957 gifte han sig med Anne-Marie Werner och flyttade då till Malmö. I första giftet hade han sonen Staffan (född 1932), i andra giftet barnen Christina (född 1940), Jörgen (född 1941) och Edith (född 1947).

Filmografi

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1927 Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew)
William Shakespeare
Gösta Ekman
Johannes Poulsen
Oscarsteatern[4]
Menasche Dibbuk - Mellan tvenne världar (Mež dvuch mirov – Dibuk)
S. Ansky
Robert Atkins Oscarsteatern[5]
1928 Stop Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood
Gösta Ekman Oscarsteatern
Vasateatern[6][7]
Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson
Pauline Brunius Oscarsteatern[8]
Julius Caesar
William Shakespeare
Rune Carlsten Oscarsteatern[8]
Gustav Badin Gustaf III
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[9]
Trip Skandalskolan (The School for Scandal)
Richard Brinsley Sheridan
Johannes Poulsen Oscarsteatern[10]
1929 Den kungliga familjen (The Royal Family)
George S. Kaufman och Edna Ferber
Rune Carlsten Oscarsteatern[11]
En tysk soldat Männen vid fronten (Journey ’ s End)
Robert Cedric Sherriff
Thomas Warner Oscarsteatern[12][8]
Kärlekens genvägar (Alice Sit-by-the-Fire)
J. M. Barrie
Pauline Brunius Oscarsteatern
1930 Tord Trions bröllop
Sigfrid Siwertz
John W. Brunius Oscarsteatern[13]
Jakob Friis Kära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann
Rune Carlsten Oscarsteatern[14]
Mats, en torparson Farmors revolution (De gamles Oprør)
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[15]
Reginald Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[16]
En tjuvkomedi
Berndt Carlberg
Gösta Ekman Oscarsteatern[17]
Ninian Fraser Hans första hustru (The First Mrs Frazer)
St. John Greer Ervine
Pauline Brunius Oscarsteatern[18][19][20]
Unge Woodley 18 år (Young Woodley)
John Van Druten
Pauline Brunius Oscarsteatern[21][22]
Sten Hovig Nyckelromanen
Ragnar Josephson
Erik Berglund Oscarsteatern[23]
1931 Jacob Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Per Lindberg Vasateatern[24]
Pojken En caprice (Un caprice)
Sil Vara
Gösta Ekman Konserthusteatern[25][26]
Etienne (Étienne)
Jacques Deval
Gösta Ekman Konserthusteatern[27]
En japansk tragedi (The Faithful)
John Masefield
Per Lindberg Konserthusteatern[28]
1932 Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[29]
Merton Grill Till Hollywood (Merton of the Movies)
George S. Kaufman och Marc Connelly
Gösta Ekman Vasateatern[30][31][32]
Gustl Värdshuset Vita hästen (Im weißen Rößl)
Hans Müller och Ralph Benatzky
A.W. Sandberg Vasateatern[33]
Första kyparen Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[34][35][36]
Felix Meng Patrasket
Hjalmar Bergman
Gösta Ekman Vasateatern[37]
Wildenbrück Mästerkatten i stövlarna (Den bestøvlede Kat)
Palle Rosenkrantz
Gösta Ekman Vasateatern[38][39]
Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[40]
Adam och Evorna (Don Juan)
Sigurd Hoel och Helge Krog
Gösta Ekman Folkteatern[41]
I de bästa familjer (In the Best of Families)
Anita Hart och Maurice Braddell
Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[42]
1933 Max Kane Middag kl. 8 (Dinner at Eight)
George S. Kaufman och Edna Ferber
Gösta Ekman Vasateatern[43][44][45]
Théophile Biscotte Banken (La Banque Nemo)
Louis Verneuil
Hjalmar Peters Vasateatern[46][47]
1934 Fortinbras Hamlet
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[48][49]
Mr. Hammond London City (London Wall)
John van Druten
Gunnar Olsson Vasateatern[50]
Alexis de Ron En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1935 Första fiolen Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Richard Ljuva ungdomstid (Ah , Wilderness)
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
1936 Antoine Kokosnöten (Noix de coco)
Marcel Achard
Rune Carlsten Dramaten
Don Manuel Spökdamen (La dama duende)
Calderon de la Barca
Olof Molander Dramaten
Oscar Andersson Fridas visor
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1937 Sandy Tyrell Höfeber (Hay Fever)
Noël Coward
Alf Sjöberg Dramaten
1938 Dudley George and Margaret
Gerald Savory
Edvin Adolphson Oscarsteatern[51][52]
Jonval Sex trappor upp (Sixième étage)
Alfred Gehri
Pauline Brunius Dramaten
1939 Lucien Nederlaget
Nordahl Grieg
Svend Gade Dramaten
1940 Mio Grå gryning (Winterset)
Maxwell Anderson
Per-Axel Branner Nya Teatern[53]
1941 Adhedmar de Gratignan Vi skiljas (Divorçons)
Victorien Sardou och Émile de Najac
Alf Sjöberg Dramaten
1942 Eugene Marchbanks Candida
George Bernard Shaw
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[54]
Tommaso Savelli 24 röda rosor (Due dozzine di rose scarlatte)
Aldo de Benedetti
Per-Axel Branner Nya Teatern[55]
1943 Blond Kungen (Le Roi)
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1944 Charles Condomine Min fru går igen (Blithe Spirit)
Noël Coward
Per-Axel Branner Nya Teatern[56][57]
1947 Det var en gång... (Det var engang)
Holger Drachmann
Åke Ohberg Skansens friluftsteater[58]
Jeff Douglas Brigadoon
Alan Jay Lerner och Frederick Loewe
Per-Axel Branner Oscarsteatern[59]
1948 Den röde Henne vi glömmer: Krista (Krista)
Knud Sønderby
Sven Lindberg Nya Teatern[60][61]
Freddie Henne vi glömmer: Livet är vackert (Livet er skønt)
Leck Fischer
Georg Funkquist
Fadern Henne vi glömmer: Rött i grått (Blodrødt og blegrødt)
Carl Erik Soya
Tord Stål
Lucien Romeo och Jeannette (Roméo et Jeannette)
Jean Anouilh
Per-Axel Branner Nya Teatern[62][63]
Garry Essendine Fröjd för stunden (Present Laughter)
Noël Coward
Per-Axel Branner Nya Teatern [64][65]
1949 Philippe Den lilla hyddan (La petite hutte)
André Roussin
Per-Axel Branner Nya Teatern[66][67]
Garry Essendine Fröjd för stunden (Present Laughter)
Noël Coward
Ernst Eklund Lisebergsteatern
Garry Essendine Fröjd för stunden (Present Laughter)
Noël Coward
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Mycket väsen för ingenting (Much Ado About Nothing)
William Shakespeare
Malmö stadsteater
1950 Jag älskar dig, markatta (Private Lives)
Noël Coward
Ernst Eklund Lisebergsteatern
Boboll/Tony Boboll (Bobosse)
André Roussin
Per-Axel Branner Nya Teatern[68][69]
1953 Lantlollan (The Country Wife)
William Wycherley
Sam Besekow Alléteatern[70]
1954 Mathias Lecoq, kommissarie vid gendarmeriet Lilla kommissarien (Les Compagnons de la Marjolaine)
Marcel Achard
Åke Falck Alléteatern[71]
Richard Sherman Flickan ovanpå (The Seven Year Itch)
George Axelrod
Sam Besekow Alléteatern[72]
1955 Lubin I afton kl. 8: George Dandin (George Dandin ou le Mari confondu)
Molière
Sam Besekow Alléteatern[73]
Tigern I afton kl. 8: Jag talar till dig (Talking to You)
William Saroyan
Hans Lagerkvist
Napoleon I afton kl. 8: Ödets man (The Man of Destiny)
George Bernard Shaw
Isa Quensel
Burrows I afton kl. 8: Familjealbumet (Family Album)
Noël Coward
Sam Besekow
1956 Mr Kettle Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon (Mr . Kettle and Mrs . Moon)
J. B. Priestley
Per-Axel Branner Alléteatern[74]
1957 Rödbetan (Patate)
Marcel Achard
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Glädjespridaren (The Entertainer)
John Osborne
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1958 Boboll Boboll (Bobosse)
André Roussin
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Två på gungbrädet (Two For the Seesaw)
William Gibson
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1959 Amphitryon
Molière
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Ett drömspel
August Strindberg
Bengt Ekerot Malmö stadsteater
1960 Som man ropar i skogen... (Les)
Aleksandr Ostrovskij
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Surt, sa’ räven (A Raposa e as uvas)
Guilherme Figueiredo
Josef Halfen Malmö stadsteater
Midsommardröm i fattighuset
Pär Lagerkvist
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1961 John Gabriel Borkman
Henrik Ibsen
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Petrucchio Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew)
William Shakespeare
Per Gerhard Vasateatern[75]
1962 Robert Boeing Boeing
Marc Camoletti
Herman Ahlsell Vasateatern[76]
Fysikerna (Die Physiker)
Friedrich Dürrenmatt
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Skandalskolan (The School for Scandal)
Richard Brinsley Sheridan
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
1963 Den inbillade sjuke (Le Malade imaginaire)
Molière
Hans Abramson Malmö stadsteater
1964 Leonid Gajev Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad )
Anton Tjechov
Josef Halfen Malmö stadsteater
År Produktion Upphovsmän Teater
1956 Min man har komplex
Le Complexe de Philémon
Jean Bernard-Luc Intiman[77]

Radioteater

redigera
År Roll Produktion Regi
1943 Tom Kemp Mollusken
Hubert Henry Davies
Gunnar Skoglund[78]
1945 Jonathan Fagert Blotta misstanken
Karl Ragnar Gierow
Alf Sjöberg[79]
1947 Tom Kemp Mollusken
Hubert Henry Davies
Gunnar Skoglund[80]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f g] ”Sture Lagerwall”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59375&iv=OVERVIEW. Läst 31 maj 2014. 
  2. ^ [a b] ”Sture Lagerwall”. Dramaten. Arkiverad från originalet den 31 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140531144501/http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Person/3663/. Läst 31 maj 2014. 
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  5. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  6. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
  7. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145
  8. ^ [a b c] Oscarsteatern Arkiverad 28 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Programblad. Leopolds antikvariat. Åtkomst 24 januari 2015
  9. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  10. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  11. ^ ”Scen och Film: En skådespelarpjäs på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 augusti 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-30/235/9. Läst 6 januari 2016. 
  12. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  13. ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015. 
  14. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
  15. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  16. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  17. ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
  18. ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 januari 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-03/2/7. Läst 6 januari 2016. 
  19. ^ Bo Bergman (5 januari 1930). ”'Hans första hustru' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-05/4/7. Läst 6 januari 2016. 
  20. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 80. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  21. ^ Erik Nyblom (19 oktober 1930). ”'18 år' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-19/284/9. Läst 4 mars 2017. 
  22. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931)
  23. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  25. ^ Bo Bergman (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Caprice' på Konserthusteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  26. ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 122
  27. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 108. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  28. ^ Bo Bergman (12 december 1931). ”Österländskt på Ekmans-teatern: 'En japansk tragedi' gjorde stor lycka”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-12/338/1. Läst 3 januari 2016. 
  29. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
  30. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  31. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  32. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  33. ^ Åbergsson (7 september 1932). ”Vita hästen succès på Vasan: Trevligt sångspel, underhållande framfört”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1932-09-07/243/1. Läst 23 mars 2024. 
  34. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
  35. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  36. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 69. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  37. ^ ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  38. ^ ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  39. ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  40. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  41. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  42. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  43. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  44. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  45. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  46. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  47. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 180
  48. ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015. 
  49. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  50. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  51. ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016. 
  52. ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016. 
  53. ^ Oscar Rydqvist (6 september 1940). ”'Grå gryning' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 30. https://arkivet.dn.se/tidning/1940-09-06/243/30. Läst 9 mars 2025. 
  54. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18886&pos=116. Läst 22 april 2016. 
  55. ^ ”24 röda rosor”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13946&pos=788. Läst 9 mars 2025. 
  56. ^ ”Min fru går igen”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14003&pos=968. Läst 14 mars 2025. 
  57. ^ Sten af Geijerstam (3 november 1944). ”Teater Musik Film: Noel Coward-fars på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1944-11-03/11161-300/11. Läst 14 mars 2025. 
  58. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  59. ^ ”Brigadoon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25006&pos=14. Läst 3 juni 2015. 
  60. ^ ”Krista”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12078&pos=985. Läst 18 mars 2025. 
  61. ^ Sten af Geijerstam (18 april 1948). ”Tre enaktare på Nyan”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-04-18/11161-104/3. Läst 18 mars 2025. 
  62. ^ ”Romeo och Jeanette”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14140&pos=988. Läst 18 mars 2025. 
  63. ^ Ebbe Linde (16 september 1948). ”Romeo och Jeanette”. Dagens Nyheter: s. 13. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-09-16/11161-251/13. Läst 18 mars 2025. 
  64. ^ ”Fröjd för stunden”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14141&pos=989. Läst 18 mars 2025. 
  65. ^ Ebbe Linde (24 oktober 1948). ”'Fröjd för stunden' på Nyan”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-10-24/11161-289/9. Läst 18 mars 2025. 
  66. ^ ”Den lilla hyddan”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14143&pos=991. Läst 20 april 2025. 
  67. ^ Ebbe Linde (5 maj 1949). ”'Den lilla hyddan' på Nyan”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-05-05/11161-119/6. Läst 20 april 2025. 
  68. ^ ”Boboll”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14172&pos=997. Läst 31 maj 2025. 
  69. ^ Ebbe Linde (22 september 1950). ”Bobllande på Nyan”. Dagens Nyheter: s. 13. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-22/11161-256/13. Läst 31 maj 2025. 
  70. ^ Ebbe Linde (24 oktober 1953). ”Samtal efter Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-10-24/288/5. Läst 18 januari 2016. 
  71. ^ Ebbe Linde (15 april 1954). ”'Lilla kommissarien' på Allé”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-04-15/103/5. Läst 18 januari 2016. 
  72. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1954). ”Flickan ovanpå”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-08-28/232/12. Läst 18 januari 2016. 
  73. ^ ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016. 
  74. ^ ”Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon”. Dagens Nyheter: s. 14. 17 november 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-11-17/313/14. Läst 18 januari 2016. 
  75. ^ ”Scencharm behärskade Vasan: Jubileum med Argbiggan”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 oktober 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-10-02/267/18. Läst 22 augusti 2015. 
  76. ^ ”'Boeing-Boeing' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 mars 1962. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-03-31/88/12. Läst 23 augusti 2015. 
  77. ^ ”Min man har komplex”. Dagens Nyheter: s. 14. 24 maj 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-05-24/138/14. Läst 20 januari 2016. 
  78. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 17 juli 1943. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-07-17/190/20. Läst 30 januari 2016. 
  79. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 januari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-01-20/18/28. Läst 6 februari 2016. 
  80. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 23. 23 maj 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-05-23/136/20. Läst 10 februari 2016. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera