Wikipedia

Sture Lagerwall

svensk skådespelare och regissör
Artikel Diskussion

Sture Lagerwall, född 13 december 1908 i Oscars församling i Stockholm, död 1 november 1964 i Limhamns församling, Malmö, var en svensk skådespelare, regissör[4] och teaterdirektör.

Sture Lagerwall
Sture Lagerwall.jpg
FöddSture Lagerwall
13 december 1908
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Död1 november 1964 (55 år)
Limhamns församling, Malmö, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[1][2][3]
kartor
Aktiva år1927–1963
MakaGun Linderoth
(1932–1940; skilda)
Guje Sjöström
(1940–1956; skilda)
Anne-Marie Werner
(1957–1964; hans död)
Betydande roller
Lasse-Maja i Lasse-Maja
Pierre Cotten i Banketten
IMDb SFDb

BiografiRedigera

 
Sture Lagerwall på 1930-talet.

Sture Lagerwall tog lektioner för Karin Swanström innan han utbildades på Oscarsteatern 1927–1930. Han scendebuterade 1927 i en mindre roll i Dibbuk och fick större roller som slav i Gustaf III och som ung kadett i Kärlekens genvägar 1928 respektive 1929. Den senare rollen gav Lagerwall uppmärksamhet i pressen och Svenska Dagbladets recensent Anders Österling menade att Lagerwall spelade med "överraskande säkerhet". 1930 fick han sitt stora genombrott med föreställningen 18 år.[4]

Lagerwall var verksam vid Gösta Ekmans teatrar, Vasateatern och Konserthusteatern 1931–1934, innan han engagerades vid Dramaten 1934–1936.[4] På Dramaten spelade han roller som Kinesias i Lysistrate, Ferdinand Uggla i Gösta Berlings saga och Oscar Andersson i Fridas visor.[5] Därefter kom han att verka som frilansande skådespelare, bland annat vid Nya Teatern i Stockholm och på turné[4], men också vid Dramaten.[5] Han startade tillsammans med Oscar Lindgren Alléteatern i Stockholm i september 1951 som de drev till 1957. Lagerwall var där teaterchef, men han kom även att verka som skådespelare. Han engagerades vid Malmö stadsteater 1958 där han kom att vara verksam fram till sin död 1964.[4]

Sture Lagerwall filmdebuterade 1928 i Ragnar Hyltén-Cavallius' Hans Kungl. Höghet shinglar. Som filmskådespelare blev han uppmärksammad på allvar efter att ha spelat sonen Johan i 1931 års filmversion av Markurells i Wadköping. Han var en bred skådespelare som spelade såväl komiska som dramatiska roller. Han spelade mest komiska roller på 1930-talet och en bit in på 1940-talet för att sedan mot slutet av karriären spela mer allvarliga roller. Några komiska filmer där Lagerwall utmärker sig är bland andra Djurgårdsnätter (1933) och skälmkomedin ... som en tjuv om natten (1940). Några av hans viktigare dramatiska roller gjorde han i Johansson och Vestman (1946) och Banketten (1948).[4]

Lagerwall belönades 1955 med Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendiet och 1964 med De Wahl-stipendiet, även det utdelat av Teaterförbundet.[4]

Sture Lagerwall avled i strupcancer. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[6]

PrivatlivRedigera

Lagerwall var 1932–1940 gift med skådespelaren Gun Linderoth och 1940–1956 med skådespelaren Guje Sjöström. År 1957 gifte han sig med Anne-Marie Werner och flyttade då till Malmö. I första giftet har han sonen Staffan född 1932. I andra giftet barnen Christina (född 1940), Jörgen (född 1941) och Edith (född 1947).

 
Sture Lagerwall som Boboll på Malmö Stadsteater 1958.

FilmografiRedigera

RegiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1927 Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Gösta Ekman
Johannes Poulsen		 Oscarsteatern[7]
Menasche Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky		 Robert Atkins Oscarsteatern[8]
1928 Stop Gröna hissen
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Oscarsteatern
Vasateatern[9][10]
Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson		 Pauline Brunius Oscarsteatern[11]
Julius Caesar
William Shakespeare		 Rune Carlsten Oscarsteatern[11]
Gustav Badin Gustaf III
August Strindberg		 Rune Carlsten Oscarsteatern[12]
Trip Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan		 Johannes Poulsen Oscarsteatern[13]
1929 Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber		 Rune Carlsten Oscarsteatern[14]
En tysk soldat Männen vid fronten
Robert Cedric Sherriff		 Thomas Warner Oscarsteatern[15][11]
Kärlekens genvägar
J. M. Barrie		 Pauline Brunius Oscarsteatern
1930 Tord Trions bröllop
Sigfrid Siwertz		 John W. Brunius Oscarsteatern[16]
Jakob Friis Kära släkten
Gustav Esmann		 Rune Carlsten Oscarsteatern[17]
Mats, en torparson Farmors revolution
Jens Locher		 Pauline Brunius Oscarsteatern[18]
Reginald Gustaf Vasa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Oscarsteatern[19]
En tjuvkomedi
Berndt Carlberg		 Gösta Ekman Oscarsteatern[20]
Ninian Fraser Hans första hustru
St. John Greer Ervine		 Pauline Brunius Oscarsteatern[21][22][23]
Unge Woodley 18 år
John Van Druten		 Pauline Brunius Oscarsteatern[24][25]
Sten Hovig Nyckelromanen
Ragnar Josephson		 Erik Berglund Oscarsteatern[26]
1931 Jacob Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg Vasateatern[27]
Pojken En caprice
Sil Vara		 Gösta Ekman Konserthusteatern[28][29]
Etienne
Jacques Deval		 Gösta Ekman Konserthusteatern[30]
En japansk tragedi
John Masefield		 Per Lindberg Konserthusteatern[31]
1932 Gröna hissen
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Vasateatern[32]
Merton Grill Till Hollywood
George S. Kaufman och Marc Connelly		 Gösta Ekman Vasateatern[33][34][35]
Första kyparen Kanske en diktare
Ragnar Josephson		 Gösta Ekman Vasateatern[36][37][38]
Felix Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 Gösta Ekman Vasateatern[39]
Wildenbrück Mästerkatten i stövlarna
Palle Rosenkrantz		 Gösta Ekman Vasateatern[40][41]
Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Vasateatern[42]
Adam och Evorna
Sigurd Hoel och Helge Krog		 Gösta Ekman Folkteatern[43]
I de bästa familjer
Anita Hart och Maurice Braddell		 Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[44]
1933 Max Kane Middag kl. 8
George S. Kaufman och Edna Ferber		 Gösta Ekman Vasateatern[45][46][47]
Théophile Biscotte Banken
Louis Verneuil		 Hjalmar Peters Vasateatern[48][49]
1934 Fortinbras Hamlet
William Shakespeare		 Per Lindberg Vasateatern[50][51]
Mr. Hammond London City
John van Druten		 Gunnar Olsson Vasateatern[52]
Alexis de Ron En hederlig man
Sigfrid Siwertz		 Alf Sjöberg Dramaten
1935 Första fiolen Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg		 Rune Carlsten Dramaten
Richard Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill		 Rune Carlsten Dramaten
1936 Antoine Kokosnöten
Marcel Achard		 Rune Carlsten Dramaten
Don Manuel Spökdamen
Calderon de la Barca		 Olof Molander Dramaten
Oscar Andersson Fridas visor
Birger Sjöberg		 Rune Carlsten Dramaten
1937 Sandy Tyrell Höfeber
Noël Coward		 Alf Sjöberg Dramaten
1938 Dudley George and Margaret
Gerald Savory		 Edvin Adolphson Oscarsteatern[53][54]
Jonval Sex trappor upp
Alfred Gehri		 Pauline Brunius Dramaten
1939 Lucien Nederlaget
Nordahl Grieg		 Svend Gade Dramaten
1941 Adhedmar de Gratignan Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac		 Alf Sjöberg Dramaten
1942 Eugene Marchbanks Candida
George Bernard Shaw		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[55]
1943 Blond Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet		 Rune Carlsten Dramaten
1947 Det var en gång...
Holger Drachmann		 Åke Ohberg Skansens friluftsteater[56]
Jeff Douglas Brigadoon
Alan Jay Lerner och Frederick Loewe		 Per-Axel Branner Oscarsteatern[57]
1949 Fröjd för stunden
Noël Coward		 Ernst Eklund Lisebergsteatern
Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare		 Malmö stadsteater
1950 Jag älskar dig, markatta
Noël Coward		 Ernst Eklund Lisebergsteatern
1953 Lantlollan
William Wycherley		 Sam Besekow Alléteatern[58]
1954 Mathias Lecoq, kommissarie vid gendarmeriet Lilla kommissarien
Marcel Achard		 Åke Falck Alléteatern[59]
Richard Sherman Flickan ovanpå
George Axelrod		 Sam Besekow Alléteatern[60]
1955 I afton kl. 8
George Dandin, Jag talar till dig, Ödets man, Familjealbumet
Molière, William Saroyan, George Bernard Shaw och Noël Coward		 Sam Besekow
Isa Quensel
Hans Lagerkvist		 Alléteatern[61]
1956 Mr Kettle Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon
J. B. Priestley		 Per-Axel Branner Alléteatern[62]
1957 Rödbetan
Marcel Achard		 Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Glädjespridaren
John Osborne		 Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1958 Boboll Boboll
André Roussin		 Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Två på gungbrädet
William Gibson		 Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1959 Amphitryon
Molière		 Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Ett drömspel
August Strindberg		 Bengt Ekerot Malmö stadsteater
1960 Som man ropar i skogen...
Aleksandr Ostrovskij		 Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Surt, sa’ räven
Guilherme Figueiredo		 Josef Halfen Malmö stadsteater
Midsommardröm i fattighuset
Pär Lagerkvist		 Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1961 John Gabriel Borkman
Henrik Ibsen		 Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Petrucchio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Per Gerhard Vasateatern[63]
1962 Robert Boeing Boeing
Marc Camoletti		 Herman Ahlsell Vasateatern[64]
Fysikerna
Friedrich Dürrenmatt		 Lennart Olsson Malmö stadsteater
Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan		 Sandro Malmquist Malmö stadsteater
1963 Den inbillade sjuke
Molière		 Hans Abramson Malmö stadsteater
1964 Körsbärsträdgården
Anton Tjechov		 Josef Halfen Malmö stadsteater

RegiRedigera

År Produktion Teater
1956 Min man har komplex
Jean Bernard-Luc		 Intiman[65]

RadioteaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi
1943 Tom Kemp Mollusken
Hubert Henry Davies 		Gunnar Skoglund[66]
1945 Jonathan Fagert Blotta misstanken
Karl Ragnar Gierow		 Alf Sjöberg[67]
1947 Tom Kemp Mollusken
Hubert Henry Davies 		Gunnar Skoglund[68]

ReferenserRedigera

  1. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Lagerwall, STURE, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 23 april 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Sten nr 694 – Sture Lagerwall, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 24 maj 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b c d e f g] ”Sture Lagerwall”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59375&iv=OVERVIEW. Läst 31 maj 2014. 
  5. ^ [a b] ”Sture Lagerwall”. Dramaten. http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Person/3663/. Läst 31 maj 2014. 
  6. ^ Hitta graven
  7. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  8. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  9. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
  10. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145
  11. ^ [a b c] Oscarsteatern Arkiverad 28 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Programblad. Leopolds antikvariat. Åtkomst 24 januari 2015
  12. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  13. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  14. ^ ”Scen och Film: En skådespelarpjäs på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 augusti 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-30/235/9. Läst 6 januari 2016. 
  15. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  16. ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015. 
  17. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
  18. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  19. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  20. ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
  21. ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 januari 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-03/2/7. Läst 6 januari 2016. 
  22. ^ Bo Bergman (5 januari 1930). ”'Hans första hustru' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-01-05/4/7. Läst 6 januari 2016. 
  23. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 80. Libris länk. ISBN 91-7902-067-4 
  24. ^ Erik Nyblom (19 oktober 1930). ”'18 år' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-19/284/9. Läst 4 mars 2017. 
  25. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931)
  26. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  27. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  28. ^ Bo Bergman (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Caprice' på Konserthusteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  29. ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 122
  30. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 108. Libris länk. ISBN 91-7902-067-4 
  31. ^ Bo Bergman (12 december 1931). ”Österländskt på Ekmans-teatern: 'En japansk tragedi' gjorde stor lycka”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-12/338/1. Läst 3 januari 2016. 
  32. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
  33. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  34. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. Libris länk. ISBN 91-518-1680-6 
  35. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  36. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
  37. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  38. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 69. Libris länk. ISBN 91-518-1680-6 
  39. ^ ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  40. ^ ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  41. ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  42. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  43. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  44. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  45. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  46. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  47. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  48. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  49. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 180
  50. ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015. 
  51. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  52. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  53. ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016. 
  54. ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016. 
  55. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18886&pos=116. Läst 22 april 2016. 
  56. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  57. ^ ”Brigadoon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25006&pos=14. Läst 3 juni 2015. 
  58. ^ Ebbe Linde (24 oktober 1953). ”Samtal efter Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-10-24/288/5. Läst 18 januari 2016. 
  59. ^ Ebbe Linde (15 april 1954). ”'Lilla kommissarien' på Allé”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-04-15/103/5. Läst 18 januari 2016. 
  60. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1954). ”Flickan ovanpå”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-08-28/232/12. Läst 18 januari 2016. 
  61. ^ ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016. 
  62. ^ ”Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon”. Dagens Nyheter: s. 14. 17 november 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-11-17/313/14. Läst 18 januari 2016. 
  63. ^ ”Scencharm behärskade Vasan: Jubileum med Argbiggan”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 oktober 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-10-02/267/18. Läst 22 augusti 2015. 
  64. ^ ”'Boeing-Boeing' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 mars 1962. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-03-31/88/12. Läst 23 augusti 2015. 
  65. ^ ”Min man har komplex”. Dagens Nyheter: s. 14. 24 maj 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-05-24/138/14. Läst 20 januari 2016. 
  66. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 17 juli 1943. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-07-17/190/20. Läst 30 januari 2016. 
  67. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 januari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-01-20/18/28. Läst 6 februari 2016. 
  68. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 23. 23 maj 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-05-23/136/20. Läst 10 februari 2016. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sture_Lagerwall&oldid=46102514"