Strandvägen, Stockholm

gata på Östermalm i Stockholm
För andra gator med samma namn, se även Strandvägen (olika betydelser).

Strandvägen är en gata på Östermalm i Stockholms innerstad, med sträckning från Nybroplan i väst till Oxenstiernsgatan och Dag Hammarskjölds väg i öst. Gatan är en trädplanterad boulevard och esplanad som består till stor del av stenhus från sekelskiftet 1900. Gatan är cirka 1,3 km meter lång och har en kajpromenad som heter Strandvägskajen.

Strandvägen österut, år 2008. Till vänster syns kvarteret Bodarna.

HistoriaRedigera

 
Strandvägen mot väst, år 1897, gamla Djurgårdsbron i förgrunden.
 
Strandvägen 11-17 med "Grefbron", kolorerat vykort 1910.

Tidigare namn på Strandvägen var Ladugårdslands Strandgata. Gatan var då en svårframkomlig gata med ruckel och skjul, och en av byggherrarna i Stockholm, Isaak Hirsch, fann att han bara kunde ta sig till gatan via Storgatan eller genom att ro över vattnet.[1] Hirsch bidrog till att området kring nuvarande Strandvägen rustades upp, bebyggdes och blev huvudstadens paradgata.[2][3] Innan upprustningen på slutet av 1800-talet var gatan i nedgånget förhållande.[1][2]

Redan 1857 började man diskutera en kaj från Nybron till Djurgårdsbron. Chefen för stadens vattenbyggnader Edvard von Rothstein kom 1859 med ett förslag med en bred, trädplanterad gata "vars make icke skulle finnas i Europa". Staden beslöt att gatans bredd skulle vara 240 fot istället för tidigare fastställda 140 fot, alltså 72 meter mot 42 meter. Som jämförelse kan nämnas av Stockholms dåtida huvudstråk som Drottninggatan, Regeringsgatan och Arsenalsgatan var mellan 9 och 12 meter breda. Den enorma bredden gjorde Strandvägen till ett mycket storslaget projekt

I december 1861 började gatans anläggningsarbeten och pågick till 1876. De första träden planterades 1879. Den första byggnaden vid Stockholms nya paradgata uppfördes 1881 på fastigheterna Ädelman större 7, 8, 9 efter ritningar av arkitekt Oskar Erikson. Den östra delen mellan Djurgårdsbron och Gamla skogsinstitutet blev klart 1896. Hela sträcken (742 meter) inklusive bebyggelse stod färdig lagom till Stockholmsutställningen år 1897.[1] Gatan namngavs 1885. Strandvägen öster om Storgatan ingick före 1914 i Kavallerivägen och Kavallerivägen bytte namn 1954 till Djurgårdsbrunnsvägen.[4]

SpårvägRedigera

 
Läggning av spårvagnsräls, 1910.

Strandvägen var en av de första gatorna i Stockholm som trafikerades av spårvagn i samband med att trafiken ut till Djurgården startade år 1877. I samband med högertrafikens införande 1967 lades trafiken ned och spåren revs senare upp. I början av 1990-talet anlades nya spår inför trafikstarten på Djurgårdslinjen 1991. Före 1967 låg spåren i båda riktningarna på den norra körbanan, medan de nuvarande spåren ligger på var sida om allén. Sedan 2010 trafikeras Strandvägen av såväl reguljär spårvagnstrafik (linje 7) som av veteranspårvagnar (linje 7N). De senare rullar huvudsakligen under sommarhalvåret och hösten.

NobelpalatsetRedigera

Huvudartikel: Nobelpalatset

År 1906 fick arkitekt Ferdinand Boberg uppdraget av Nobelstiftelsen att rita ett Nobelpalats vid Strandvägens östra slut. Bobergs förslag var det djärvaste han ritat; Nobelpalatset skulle torna upp sig från en klippavsats i Nobelparken ungefär 20 meter över Djurgårdsbrunnsviken och Strandvägen skulle i fonden mot öst ha fått en siluett utan motstycke. Men förslaget blev trots många ändringar och långa diskussioner aldrig genomförd. 1913 lade Nobelkommittén ner sitt stora projekt.

Stadsplan från 1859Redigera

 
Edvard von Rothsteins fortfarande gällande stadsplan (Diarienr L-275) över Strandvägen och Nybroplan från 1859.

Byggnader (urval)Redigera

PanoramaRedigera

 
Strandvägen från Djurgårdsbron mot Nybroplan, december 2007. Längst till höger syns kvarteret Sergeanten.

ReferenserRedigera

En båtfärd längs Strandvägen, år 1897.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005). Stockholms gatunamn. sid. 331-332 
  2. ^ [a b] ”Isaak Hirsch – en stor välgörare. Stiftelsen Isaak Hirschs Minne” (på samiska). SIHM. https://sihm.se/isaak-hirsch-en-stor-valgorare/. Läst 2 maj 2019. 
  3. ^ Radio, Sveriges. ”Isaak Hirsch – mannen som byggde Strandvägen - P4 Stockholm”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6804040. Läst 2 maj 2019. 
  4. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005). Stockholms gatunamn. sid. 122 och 332 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera