Sparre är en adelsätt med medeltida anor från Västergötland. Ätten kallas Sparre efter vapnet med en heraldisk sparre, i likhet med flera andra ätter Sparre och personer som kallade sig Sparre i efternamn. För översikt om fler medeltida ätter med sparre i vapnet, se Sparre (släkter)

Sparre
Känd sedan1396
UrsprungVästergötland
StamfarSigge Larsson d.ä.
AdladSvensk uradel
Utgrenad iadelsätten Sparre af Rossvik
Sparre af Rossvik
UrsprungVästergötland
StamfarBengt Jöransson Sparre
AdladSvensk uradel
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1625 som Sparre af Rossvik
Gradadlig ätt nr 7
Sparre (friherrlig)
Förgrenad uradliga ätten Sparre af Rossvik (nummer 7)
Upphöjd1647 friherrlig
StamfarErik Larsson Sparre
Utgrenad igrevliga Sparre (franska grenen)
Sparre af Sundby (nummer 63)
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1649
Gradfriherrlig ätt nr 11 (tidigare 12)
Länk URLSida på riddarhuset.se
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad?
Sparre af Sundby nr 63
Upphöjd1719 grevlig
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1719
Gradgrevlig ätt nr 63
Länk URLSida på riddarhuset.se
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1817
SvärdssidanAxel Wrede-Sparre , död 1772
SpinnsidanLovisa Augusta Sparre
Sparre af Söfdeborg nr 66
Förgrenad urätten Sparre
StamfarClaes Sparre
FramståendeGustaf Sparre (justitiestatsminister)
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1720
Gradgrevlig ätt nr 66
Sparre nr 74
Upphöjd1720 grevlig
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1720
Gradgrevlig ätt nr 74
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1728
SvärdssidanAxel Sparre
Sparre nr 111
Upphöjd1797 grevlig
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1802
Gradgrevlig ätt nr 111
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1812
SvärdssidanGustaf Adolf Sparre

HistoriaRedigera

Ätten Sparres äldsta kända stamfader är väpnaren Sigge Larsson d.ä., nämnd 1396 och död 1442 eller 1443, ägare till bland annat Simonstorp i Grolanda socken utanför Falköping. Hans son Lars Siggesson (död omkring 1475) blev far till Sigge Larsson d.y. som var far till riksmarsken Lars Siggesson (Sparre) som dubbades till riddare vid Gustav Vasas kröning 1528. Hans söner, bland dem rikskanslern Erik Larsson Sparre som 1583 upphöjdes i skotsk baronvärdighet av kung Jakob VI, var de första som antog släktnamnet Sparre.

Ätten introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med namnet Sparre af Rossvik (nummer 7) genom Erik Larsson Sparres brorson häradshövdingen och ståthållaren Bengt Jöransson Sparre.

Adliga ätten Sparre av Rossvik nummer 7Redigera

Huvudartikel: Sparre af Rossvik

Tillnamnet af Rossvik kommer av godset Rossvik, som kom i släktens ägo 1533, ätten kallas ibland också Sundbysläkten, efter gården Stora Sundby slott.

Ätten introducerades 1625 med namnet Sparre af Rossvik (nummer 7) genom Erik Larsson Sparres brorson häradshövdingen och ståthållaren Bengt Jöransson Sparre.

Erik Larsson Sparres fem söner (tre postumt) upphöjdes 1647 till friherrar och introducerades på riddarhuset år 1649 (nummer 11).

Denna obetitlade (lågadel) gren fortlever alltjämt. Från denna gren stammar Bengt Sparre som upphöjdes till greve 1833 med namnet Franc-Sparre. Han dog dock barnlös och slöt därmed själv sin ätt.

Friherrliga ätten Sparre nr 11Redigera

Rikskanslern Erik Larsson Sparre upphöjdes 1583 i skotsk baronvärdighet av kung Jakob VI.

Erik Larsson Sparres fem söner (tre postumt) upphöjdes 1647 till friherrar och introducerades på riddarhuset år 1649 (nummer 11).

En sonson, rikstygmästaren och ambassadören Per Larsson Sparre, upphöjdes till fransk greve av kung Ludvig XIV av Frankrike. Den franska grenen av ätten fortlever i Frankrike.

Från Axel Carlsson Sparre, en annan sonson till Erik Larsson Sparre, stammar fyra grenar som upphöjts till grevlig värdighet.

Dennes son, fältmarskalken och ambassadören Erik Sparre, upphöjdes 1719 till grevlig värdighet med namnet Sparre af Sundby (nummer 63). Ätten utgick med sonen Axel Wrede Sparre 1772.

Grevliga ätter SparreRedigera

Grevliga ätten Sparre af Sundby nr 63Redigera

Huvudartikel: Sparre af Sundby

Ätten uppstod då riksrådet, fältmarskalken med mera Erik Sparre (1665–1726; son till landshövdingen Axel Carlsson Sparre) den 17 april 1719 upphöjdes i grevlig värdighet. Hans ätt introducerades samma år på Riddarhuset under nummer 63.

Grevliga ätten Sparre af Sundby utgick på svärdssidan redan med Eriks son, överståthållaren Axel Wrede-Sparre (1708–1772), gift med Augusta Törnflycht, samt på spinnsidan med dennes dotter, statsfrun Lovisa Augusta Sparre, gift Meijerfeldt (1745–1817).

Sparre af Söfdeborg nr 66Redigera

Huvudartikel: Sparre af Söfdeborg

Överamiralen Claes Sparre, brorson till Erik och Axel Sparre, upphöjdes 1719 i grevlig värdighet och introducerades 1720 som Sparre af Söfdeborg (nummer 66).

Denna gren, som är den enda grevliga gren som fortlever än idag, utmärks av att flera framträdande medlemmar gift sig med sina kusiner, till exempel justitiestatsministern Gustaf Sparre, talmannen Gustaf Sparre, riksdagsledamoten Erik Josias Sparre, översten och författaren Pehr Sparre och häradshövdingen Carl Georg Sparre.

Grevliga ätten Sparre nr 74Redigera

En bror till Erik Sparre, fältmarskalken Axel Sparre, upphöjdes i grevlig värdighet 1720 och introducerades samma år som nummer 74. Han slöt själv sin ätt på svärdssidan 1728.

Grevliga ätten Sparre nr 111Redigera

Ett kusinbarn till den ovan nämnda Claes Sparre, rikskanslern Fredrik Sparre, upphöjdes i grevlig värdighet 1797 och introducerades 1802 under nr 111. Hans son Gustaf Adolf Sparre slöt ätten på svärdssidan 1812.

SläktöversiktRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [1]