Stig Cederholm, född 21 januari 1905 i Jönköpings Kristina församling, död 17 april 1980 i Växjö, var en svensk serieskapare och novellförfattare, mest känd som skaparen av den litterära figuren Åsa-Nisse, sedermera även känd från filmer och serier. Cederholm var frivillig i Waffen-SS under andra världskriget.

Stig Cederholm
Född21 januari 1905
Jönköping Kristina, Sverige
Död17 april 1980 (75 år)
Nationalitetsvensk
Yrke/uppdragserieskapare, författare
Känd förÅsa-Nisse

Biografi

redigera

Stig Cederholm var son till ingenjör Gustav Elias Alexander Cederholm (1878–1948), bördig från Örgryte församling, och Julia Maria, född Jahn (1878–1960).[1]

Cederholm engagerade sig som antikommunist och i slutet av 1930-talet deltog han i spanska inbördeskriget som frivillig på Francisco Francos sida. Under andra världskriget tog Cederholm värvning hos tyska SS militära styrkor Waffen-SS,[2] och tjänstgjorde bland annat i Norge och Ukraina.

Våren 1942 satt han som fånge i interneringslägret Grini utanför Oslo på grund av att han hade stulit, förskingrat pengar och uppträtt ohövligt mot en dansk SS-Obersturmführer.[3] Trots att den svenska säkerhetspolisen hade honom under uppsikt var det först under 1990-talet som det kom till allmän kännedom att Cederholm hade stridit i Waffen-SS.[2][4]

Tillbaka i Sverige var Cederholm under en period under 1940-talet intagen på Sidsjöns mentalsjukhus, men blev utskriven när han 1946 gifte sig med författaren Dagny Alm, med vilken han var gift till 1953.[3][5] Från 1955 var Cederholm gift med författaren Birgit Th. Sparre. Efter en tid upptäckte hon att Cederholm utan att hon märkt det hade förskingrat hennes tillgångar, något som ledde till att Sparre 1959 måste sälja gården Åsundsholmexekutiv auktion. De separerade 1957 men förblev gifta fram till Cederholms död.[6] Cederholm omyndigförklarades i september 1958.[7]

Cederholm började sysselsätta sig som novellförfattare i mitten av 1940-talet. Figuren Åsa-Nisse förekom första gången i en humoresk i veckotidningen Tidsfördrif (nummer 51, 1944)[8].

De positiva läsarreaktionerna ledde till att Cederholm skrev fler noveller och novellsamlingar om Åsa-Nisse, totalt 48 titlar utgivna, och snart började Svensk Talfilm att göra Åsa-Nissefilmer. Cederholm hade inget med dessa filmer att göra utöver att vara skapare till novellfiguren Åsa-Nisse. 20 filmer gjordes 1949–1969, och 2011 var det premiär för den 21:a filmen Wälkom to Knohult. Åsa-Nisse blev också serie, från starten 1955 och under många år tecknad av Gösta Gummesson, i början med manus av Gits Olsson, och senare av bland andra Bengt Linder och Leif Bergendorff.

Utöver humoresker och böcker om Åsa-Nisse skrev Cederholm ett antal böcker om djur och natur, exempelvis I slagbjörnens spår: Berättelser från norrländska vildmarker och småländska storskogar och Älg i markerna. Dessutom publicerades han i tidskrifter, till exempel i Jakt & jägare (nummer 5, 1971).

Bibliografi

redigera

Åsa Nisse - noveller och novellsamlingar

redigera

Åsa Nisse - postumt utgivna novellsamlingar

redigera

samt ytterligare 10-talet titlar

Övrigt

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Anbytarforum, Cederholm, Stig, läst 2011-02-11
  2. ^ [a b] Schön, Bosse (1999). Svenskarna som stred för Hitler. sid. 37. ISBN 91-7588-207-8 
  3. ^ [a b] Schön, Bosse (2001). Där järnkorsen växer. Bokförlaget DN 
  4. ^ http://www.fokus.se/2011/02/asa-nisses-morka-arv/
  5. ^ Brokiga blad och rötter, Dagny Celeste Alm (I160) Arkiverad 1 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2011-02-11
  6. ^ SBL: S Birgit J F Sparre (Th-Sparre), läst 23 mars 2018
  7. ^ Nordqvist, Anders. Åsa-Nisse - Var ligger Knohult?. Norlén&Slottner. Estland 2008. sid 191.
  8. ^ Bergström, Christer (2011). Persson, Åke. red. ”Åsa-Nisses skapare var med i SS”. Levande Historia (nr 6): sid. 21.