Öppna huvudmenyn
Greve Johan Creutz.

Johan Creutz, född 1651 i Åbo, död 1726 i samma stad, var en svensk greve (1719) och riksråd. Han var son till Lorentz Creutz d.ä., bror till Lorentz Creutz d.y. och Carl Gustaf Creutz, farfar till Gustaf Philip Creutz.[1]

Creutz tjänade som ung under flera år i engelska flottan, återvände hem 1674 och blev först major i svenska flottan med deltog senare som överstelöjtnant vid dragonerna i Henrik Horns tåg till Preussen. Han lämnade därefter krigstjänsten, blev 1680 lagman i Karelen och 1703 landshövding i Nylands och Tavastehus län. När södra Finland under Stora nordiska kriget intogs av Ryssland 1713 begav sig Creutz över till Sverige. Han var lantmarskalk vid 1713/14 års riksdag och slöt sig som sådan till oppositionen mot enväldet och kriget, men fick därför av rådet en varning. År 1719 upptogs Creutz i Sveriges riksråd, deltog i bildandet av det nya statsskicket, upphöjdes i grevligt stånd och blev president i Åbo hovrätt.[1] Han kunde dock inte tillträda denna post förrän efter Freden i Nystad år 1721.

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Creutz, Johan i Nordisk familjebok (första upplagan, 1880)