Sommarkyndel (Satureja hortensis) är en ettårig växt som beskrevs 1753 av Carl von Linné.

Sommarkyndel
Satureja hortensis L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteHarmyntor
Satureja
ArtSommarkyndel
S. hortensis
Vetenskapligt namn
§ Satureja hortensis
AuktorL., 1753
Synonymer

Clinopodium hortense (L.) Kuntze
Satureja laxiflora K.Koch
Satureja pachyphylla K.Koch
Thymus cunila E.H.L.Krause, 1903


Johan Georg Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen, Bild 51 (1796) Illustrerad av Jacob Sturm
Johan Georg Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen, Bild 51 (1796)
Illustrerad av Jacob Sturm

Beskrivning redigera

Sommarkyndel har en kraftig rot. Stjälken blir 25 cm lång, i något fall 60 cm. Nedre delen är fyrkantig och förvedad, färg brunviolett. Bladen är svagt behårade och prickiga av oljekörtlar. Längden är 10 – 25 mm, bredden 2 – 4 mm. Fästade parvis motsatta på stjälken, växelvis riktade 90° utefter densamma.

Växten har en behaglig doft och blommar under perioden julioktober. Blomman har fem kronblad. Underläppen är djupt flikad med mittfliken mycket större än sidoflikarna. Den har fyra ståndare med raka, parallella strängar och alla ståndarna är fertila.

Den har en pistill med två märken. Fodret är klockformat och avslutas med fem långa spetsar. Det finns två slags blommor, dels tvåkönade med både ståndare och pistill, men även honblommor utan ståndare. Pistillens fröämne ger upphov till två bruna kapslar, som vardera innehåller fyra frön, 1 à 1,5 mm långa. 1 000 frön väger 500 – 800 mg.

När en mogen kapsel spricker förs fröna av vinden ett par meter bort. Sedan kan myror ta vid och sprida fröna ytterligare, vilket kallas för myrmekokori. Myrorna lockas av saften på ett litet utskott på fröet. Mekanismen är ett exempel på symbios.

Vid frösådd ska det vara minst 15 cm avstånd mellan fröna, och det får inte vara mer än 5 mm jord över dem. Det tar 2 – 3 veckor, innan det gror.

Sommarkyndel har mer smak än vinterkyndel.

Kromosom-tal 2n = 48.

Innehållsämnen redigera

Från bladens oljekörtlar kan 0,3 – 1,7 % eterisk olja utvinnas, i förädlade sorter 4 – 5 %. Innehåll enligt nedanstående tabell:

Ämne  CAS-nummer   Halt 
(%)

Karvakrol 499-75-2 40
p-Cymol C10H14 99-87-6 20

β-Sitosterol, C29H50O 83-46-5 4 – 8
Ursolsyra, C30H48O3 77-52-1
Bitterämnen
Garvämnen
Slem

Tymol 89-83-8 Varierar
Fenolen, C20H12 54100-60-6
Limonen 138-86-3

100 gram torkade blad har energin 1138 kJ = 272 kcal och innehåller följande näringsämnen:[1]

Ämne Mängd RDI a)
(%)

Kolhydrater 68,73 g
Kostfiber 45,7 g
Aska 9,63 g
Vatten 9 g
Protein 6,73 g
Fett 5,91 g
    Därav mättat fett 3,26 g
Kalcium 2,132 g 213
Kalium 1,051 g 22
Magnesium 377 mg 102
Fosfor 140 mg 20
Askorbinsyra (C-vitamin) 50 mg 83
Järn 37,88 mg 303
Fytosteroler, C29H50O 31 mg Data saknas
Natrium 24 mg 2
Mangan 6,1 mg 203 [2]
Zink 4,3 mg 43
Niacin (B3-vitamin) 4,08 mg 27
B6-vitamin-gruppen b) 1,81 mg 139
Koppar 847 μg 106 [3]
Tiamin (B1-vitamin 366 μg 28
Retinol (A-vitamin] 257 μg 29
5 130 IE c)
Selen4,6 μg [4]
–––––––––––––––
a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person

b) Pyridoxin + pyridoxamin + pyridoxal, C8H9NO3
c) Internationell enhet

Utbredning och systematik redigera

 
Länderna kring Svarta havet.
 
Utbredning i Italien
Till höger, upptill förstoring av Alperna-området. Bokstäverna är beteckningar för kommuner.
Mörkgrönt visar blomningstid juniseptember; ljusgrönt ända till i oktober.
I vita områden saknas sommarkyndel.

Sommarkyndel förekommer ursprungen vid Medelhavets nordöstra kust och i länderna kring Svarta havet. Växten har odlats i Centraleuropa sedan flera hundra år före romartiden. 1995 odlades den i Tyskland på 81 hektar.[källa behövs] Arten kan förekomma förvildad i Tyskland, spridd från odlingar, men bara tillfälligt.

2001 fanns stora odlingar i:[källa behövs]

Underarter redigera

Sommarkyndel delas upp i två underarter:[källa behövs]

  • Rosenmynta (Satureja hortensis var. grandiflora) Boiss., 1879 är en odlad art, som tillfälligt kan finnas förvildad.
  • Satureja hortensis var. distans K.Koch

Biotop redigera

Sommarkyndel har små anspråk på växtplatsen men är frostkänslig. Den föredrar tämligen torr grusmark i soliga, vindskyddade och varma lägen. Den gynnas av kväverik jordmån. Vanliga växter på samma typ av mark är blå bolltistel (Echinops bannaticus), malört (Artemisia absinthium), granatäpple (Punica granatum), fikon (Ficus carica) och fjädergräs (Stipa pennata).

Sommarkyndel och människan redigera

 
Torkad sommarkyndel.

Etymologi redigera

Släktnamnet Satureja (eller Satureia; förväxla ej med insektsläktet Satureia) är det i gamla tider använda latinska namnet på växten kyndel; om sommarkyndel eller vinterkyndel tycks ej vara närmare definierat. Artepitetet hortensis betyder i en trädgård av latin hortus = trädgård.

Användning redigera

Arten odlas som krydda, och används till bland annat korv, viltfågel, grönsaker och sallad. Den ingår även som beståndsdel i kryddblandningen Herbes de Provence. Vid industriell kryddtillverkning torkas först skördade kvistar. Sedan används specialkonstruerade rivmaskiner för att sära bladen från kvisten.

Smärtan efter geting- eller bistick lindras omgående om stickstället gnuggas med sommarkyndel.[källa behövs]

Folkmedicin redigera

En dekokt på sommarkyndel, oegentligt kallat te, anses bra mot dålig aptit, hosta, luftrörskatarr, matspjälkningproblem, nervositet, rapning och väderspänning.[källa behövs]

Bildgalleri redigera

Referenser redigera

  1. ^ USDA FoodData Central, usda=02039
  2. ^ Livsmedelsverket (Beräknat från provisoriskt Efsa-värde RDI = 3 mg )
  3. ^ Livsmedelsverket (Beräknat från RDI = 0,9 mg)
  4. ^ Livsmedelsverket (Beräknat från RDI = 55 μg)

Externa länkar redigera