Malört
Äkta malört, bitter malört, eller bara malört, (Artemisia absinthium) är en art i familjen korgblommiga växter.
Malört | |
![]() A Blad nära roten B Toppen på blommande kvist | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Asterordningen Asterales |
Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
Släkte | Malörtssläktet Artemisia |
Art | Malört A. absinthium |
Vetenskapligt namn | |
§ Artemisia absinthium | |
Auktor | L. |
Synonymer | |
Absinthium officinale Brot., 1804 nom. illeg. | |
![]() 1. Toppen av ett blommande exemplar 2. Stjälkblad | |
Hitta fler artiklar om växter med |
BeskrivningRedigera
Malört är en flerårig ört med silvergrå blad. Den är släkt med gråbo (Artemisia vulgaris), dragon (Artemisia dracunculus) och åbrodd (Artemisia abrotanum).
Örtståndet av malört blir inte så högt som hos gråbo; stjälkar och jordstam är mycket sega; bladen är glänsande av mjuk, tilltryckt hårighet av gråaktig silverfärg; blommorna är mer lysande gula än hos gråbo, och som planterad försvarar malörten sin plats bland våra prydnadsväxter. Hela örten har en ytterst besk smak – till vilken syftar dess arabiska namn حَبَق اَلرَّاعِيّ (”den förfärliga basilikan”) – och sprider vid söndergnuggning en genomträngande lukt.
HabitatRedigera
Malört är allmän i större delen av Europa och tempererade delar av västra Asien.
UtbredningskartorRedigera
- Norden [1]
- Norra halvklotet [2]
- Ej ursprunglig i Nordamerika.
BiotopRedigera
Malört växer på torra, steniga, varma platser, i synnerhet ruderatplatser.
EtymologiRedigera
- Släktnamnet artemisia syftar på Artemis, som i den romerska mytologien var barnbördens gudinna. Anledningen var att flera artemis-arter i folkmedicin använts som bot vid olika kvinnosjukdomar.
- Artepitetet absinthium kommer av grekiska absinthos med betydelsen beskt men nyttigt, och syftar på den bittra smaken.
- Namnet "malört" syftar på örtens påstådda, men tvivelaktiga förmåga att skydda kläder mot mal. Enligt Bilder ur Nordens Flora 1917–1926 är ett verksammare medel mot dessa "persiskt insektspulver", de torkade och pulveriserade blomkorgarna av den i Sverige med lätthet odlade rosenkragen (Pyrethrum roseum). [1]
AnvändningRedigera
Växten är en vanlig brännvinskrydda, och används som färsk eller torkad i bäsk. Den används också som krydda i vissa viner, såsom vermouth. Som torkad utgör den också en av ingredienserna vid tillverkning av absint.
Drycker med malört fick sin spridning via klosterväsendet under medeltiden i Europa. Absint förbjöds i flera europeiska länder och USA mellan åren 1910 och 1915 på grund av sin förmodade hälsovådlighet. Sverige var emellertid ett av de få länder som aldrig förbjöd absint eller annan malörtstinktur. Den enda regleringen i Sverige var en ransonering i form av ett recepttvång år 1927. Alkoholhalten sänktes under denna tid till 27 procent på apoteken.
Malörten har länge fungerat som medicinalväxt, och då främst för att behandla olika typer av magåkommor. Man har kunnat visa att den använts såväl i det gamla Egypten, som i antikens Rom och Grekland.
Blommor och blad används inom homeopati, kallas där absin.
Redan under antiken förlorade dock medicinmännen sitt monopol på växten, då den introducerades som smaksättning i vindrycker.
BilderRedigera
Till vänster ett gytter av T-formade hår, till höger en oljekörtel vid Gla, och klyvöppning vid Sto
KällorRedigera
- ^ Malört i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Externa länkarRedigera
- Den virtuella floran
- Wikimedia Commons har media som rör Malört.