Salomonöarna
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Salomonöarna är en suverän stat i Oceanien, öster om Papua Nya Guinea, bestående av närmare tusen öar (större delen av ögruppen Salomonöarna samt Santa Cruzöarna). Staten omfattar en landmassa på 28 400 km². Huvudstaden Honiara ligger på ön Guadalcanal.[1] Salomonöarna är medlem i Samväldet.
| Salomonöarna Solomon Islands |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: To Lead is to Serve (Att leda är att tjäna) |
||||||
| Nationalsång: God Save Our Solomon Islands |
||||||
_(-mini_map_-rivers).svg) |
||||||
| Huvudstad | Honiara[1] | |||||
| Officiellt språk | engelska | |||||
| Statsskick | Monarki (samväldesrike) | |||||
| - | Kung | Charles III | ||||
| - | Generalguvernör | David Tiva Kapu | ||||
| - | Premiärminister | Jeremiah Manele | ||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Erkänd | 7 juli 1978[1] | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 28 896 km² (140:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 3,2 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2015 (juli) års uppskattning | 622 469[2] (160:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 21,5 inv./km² (157:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2014 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $109 miljoner[2] (175:e) | ||||
| - | Per capita | 1 900[2] | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,564[3] (155:e) | |||||
| Valuta | Salomondollar (SBD) |
|||||
| Tidszon | UTC+11 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Mount Makarakomburu[1], 2 447[1] m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 7 juli | |||||
| Nationalitetsmärke | SLB | |||||
| Landskod | SB, SLB, 090 | |||||
| Toppdomän | .sb | |||||
| Landsnummer | 677 | |||||
Salomonöarna tros ha varit bebott av melanesier i många tusen år.[1] Spanska sjöfararen Alvaro de Mendana var den första europé som anlände till Salomonöarna år 1568 och han namngav dem Islas Salomon. Britterna etablerade ett protektorat över Salomonöarna 1893. Under andra världskriget var det hårda strider mellan amerikaner och japaner under slaget om Salomonöarna 1942-45, inklusive slaget om Guadalcanal.
Självstyrelse uppnåddes år 1976 och självständighet två år senare. Salomonöarna är en konstitutionell monarki med Salomonöarnas kung Charles III som statschef. Rick Houenipwela är den tolfte och nuvarande premiärminister i Salomonöarna. Han valdes i november 2017. Jeremiah Manele har valts till landets nye premiärminister 2 maj 2024.
Historia
redigeraStorbritannien gjorde Salomonöarna till ett protektorat på 1890-talet. Under andra världskriget utkämpades strider på Salomonöarna, bland annat slaget vid Guadalcanal. 1976 fick landet självstyre och självständighet uppnåddes 1978. Salomonöarna har på senare upplevt flera inbördeskrig, senast efter valet 2006 då uppgifter om kinesiska mutor krävde den valde premiärministern Snyder Rinis avgång.[4]
Självständighetsrörelsen på ön Bougainville i grannlandet Papua Nya Guinea har gjort att relationerna länderna emellan har varit ansträngda.
Geografi
redigera
På Salomonöarna finns naturresurser i form av fisk, skog, guld, bauxit, fosfat, bly, zink och nickel.[1] Det mesta av landets naturtillgångar i form av olika mineral är dock oexploaterat.[1] Cirka 1,5 % av landets yta är odlingsbar mark.[källa behövs]
Klimatet är tropiskt med små temperaturvariationer. Det förekommer oväder, men de är sällan allvarliga. Området är geologiskt aktivt med regelbundna jordbävningar och vulkanisk aktivitet.[1]
Salomonöarna har miljöproblem i form av jorderosion som beror på skogsavverkning. I havet runt öarna finns döda eller döende korallrev. Stigande havsnivåer, cirka 1,5 millimeter per år[källa behövs] och kusterosion har lett till att fem öar i Salomonöarna har försvunnit mellan 1974 och 2014. Dessutom har ytterligare sex öar kraftig erosion. Två av öarna har även övergivits av invånarna när vågorna spolat bort deras byar.[5]
Landet deltar i flera internationella miljöprojekt och har både skrivit under och ratificerat Kyoto-protokollet.
I januari 2013 ledde en konflikt till att 1000 delfiner slaktades som en hämnd mot en miljöorganisation.[6]
Politik
redigeraAdministrativ indelning
redigeraSalomonöarna är indelat i 10 administrativa områden varav nio är provinser och en är staden Honiara.
- Central
- Choiseul (Lauru)
- Guadalcanal
- Honiara (huvudstadsterritorium)
- Isabel
- Makira
- Malaita
- Rennell och Bellona
- Temotu (Santa Cruzöarna)
- Western
Ekonomi
redigeraHuvuddelen av befolkningen är på något sätt beroende av jordbruk, fiske eller skogsbruk.[1]
Statens ekonomi är mycket dålig, och Salomonöarna har därför problem med att få leveranser av bland annat bränsle. Majoriteten av landets elektricitet produceras av importerad diesel men en rad projekt är på gång för att utveckla källor till förnyelsebar energi, bl.a. vattenkraft, biobränsle (kokosnöt) och solkraft.[7] Japan, Australien, Kina och Nya Zeeland var de största givarna av ekonomiskt bistånd till Salomonöarna 2001. Turism förekommer, speciellt dykning vid de många vraken ifrån andra världskriget.[8][9][10]
Importen består till största delen av mat, producerade varor, bränsle och kemikalier. Det mesta av importen sker från Australien, Singapore, Nya Zeeland, Fiji och Papua Nya Guinea (2002). Man exporterar timmer, fisk (tonfisk), kopra, palmolja och kakao, och exporten går främst till Japan, Kina, Sydkorea, Filippinerna, Thailand och Singapore (2002).
Transporter
redigeraSalomonöarna har en internationell flygplats Honiara International Airport, som ligger cirka tio kilometer öster om huvudstaden Honiara. Salomonöarna har totalt 35 flygplatser.[11] Det finns ca 1360 kilometer vägar på öarna.[11]
Demografi
redigeraSalomonöarnas officiella språk är engelska, som lärs ut i skolor, men knappt någon har det som modersmål. Pijin har inte officiell ställning, men fungerar som lingua franca. Utöver dessa har Salomonöarna ungefär 80 inhemska språk. Radiosändningar är på engelska och pijin.[12]
Internationella rankningar
redigera| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 133 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | N/A |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 70 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 153 av 189 |
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d e f g h i j] ”Salomonöarna - Foton och fakta”. Geografi.nu. Arkiverad från originalet den 30 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170730075114/http://www.geografi.nu/salomonoarna.php. Läst 30 juli 2017.
- ^ [a b c] ”Solomon Islands”. The World Factbook. CIA. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 27 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160527055725/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bp.html. Läst 4 oktober 2015.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ Lundström, Klas (2009). Den här platsen faller samman: Reportage från den globala periferin. Murbruk. ISBN 9197783277[sidnummer behövs]
- ^ ”Fem öar försvunna i Stilla havet”. Svenska Dagbladet. 7 maj 2016. http://www.svd.se/fem-oar-forsvunna-i-stilla-havet?ref=yfp. Läst 8 maj 2016.
- ^ ”Dolphin slaughter threatens Solomon islands' tourism” (på engelska). The Week. 30 januari 2013. Arkiverad från originalet den 14 november 2013. https://web.archive.org/web/20131114063134/http://www.theweek.co.uk/asia-pacific/51273/dolphin-slaughter-threatens-solomon-islands-tourism. Läst 30 juli 2017.
- ^ ”Salomonöarna – Naturtillgångar och energi | Utrikespolitiska institutet”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/salomonoarna/naturtillgangar-och-energi/. Läst 31 januari 2018.
- ^ ”Dive Sites — Solomon Islands Dive Expeditions” (på engelska). Solomon Islands Dive Expeditions. Arkiverad från originalet den 30 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170730075521/http://www.solomonsdiving.com/dive-sites/. Läst 30 juli 2017.
- ^ Straub, Adam (27 oktober 2016). ”The Best Dive Sites in the Solomon Islands” (på engelska). Scuba Diver Life. http://scubadiverlife.com/best-dive-sites-solomon-islands/. Läst 30 juli 2017.
- ^ Cufer, Michael (2006). ”Exotic diving in the Solomon Islands” (på engelska). Dive Gizo. Cufer, Michael. http://www.divegizo.com/home.htm. Läst 30 juli 2017.
- ^ [a b] ”Salomonöarna - Fakta, information och resguide - faktaresor.se”. www.faktaresor.se. Arkiverad från originalet den 1 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170201235728/http://www.faktaresor.se/om-salomonoarna-90.html. Läst 21 januari 2017.
- ^ Terrill, Angela. ”Why make books for people who can't read? A perspective on documentation of an endangered language from Solomon Islands” (på engelska) (PDF). sid. 1-2. http://pubman.mpdl.mpg.de/pubman/item/escidoc:57889:2/component/escidoc:57890/Terrrill_2002_small.pdf. Läst 5 februari 2016.
Källförteckning
redigera- Lundström, Klas (2009). Den här platsen faller samman: Reportage från den globala periferin. Murbruk. sid. 69-93. ISBN 9197783277
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Salomonöarna.
