Papua Nya Guinea

konstitutionell monarki i Oceanien

Papua Nya Guinea (engelska: Papua New Guinea), formellt Den oberoende staten Papua Nya Guinea[1] (Independent State of Papua New Guinea), är en stat i västra Stilla havet. Staten utgörs av östra halvan av ön Nya Guinea och ett antal näraliggande öar.

Independent State of Papua New Guinea
Independen Stet bilong Papua Niugini
Papua Niu Gini
Flagga Statsvapen
ValspråkUnity in diversity
Nationalsång: O arise all you sons of this land
Huvudstad
(även största stad)
Port Moresby
Officiella språk engelska, hiri motu, tok pisin
Demonym papuan[1]
Statsskick Monarki (samväldesrike)
 -  Drottning Elizabeth II
 -  Generalguvernör Michael Ogio
 -  Premiärminister James Marape
Självständighet från Australien 
 -  Erkänd 16 september 1975 
Area
 -  Totalt 462 840 km² [2](56:e)
 -  Vatten (%) 2,16 %
Befolkning
 -  2016 (juli) års uppskattning 6 791 317 [2](105:e)
 -  20111 års folkräkning 7 275 324[3] 
 -  Befolkningstäthet 14,7 inv./km² (171:a)
BNP (PPP) 2016 års beräkning
 -  Totalt 28,02 miljarder USD[2] (131:a)
 -  Per capita 3 500 USD[2] 
BNP (nominell) 2015 års beräkning
 -  Totalt 19,92 miljarder USD[2] (113:e)
HDI (2018) 0,543[4] (155:e)
Valuta Kina (PGK)
Tidszon UTC+10
Topografi
 -  Högsta punkt Mount Wilhelm, 4 509 m ö.h.
Nationaldag 16 september
Nationalitetsmärke PNG
Landskod PG, PNG, 598
Toppdomän .pg
Landsnummer 675
1. Folkräkningen hölls den 10 juli 2011.

EtymologiRedigera

Papua är ett malajiskt ord för det krulliga melanesiska håret. Nya Guinea kommer från en spansk upptäcktsresande som tyckte att urbefolkningen liknande befolkningen i Guinea i Afrika.

HistoriaRedigera

Det har funnits människor på Nya Guinea sedan forntiden och man har hittat fynd från människor som har uppskattats vara 60 000 år gamla. Dessa människor tros ha kommit från Sydostasien. För cirka 10 000 år sedan började öns befolkning att domesticera höglandet och en primitiv jordbrukskultur växte fram.

Väldigt lite är känt om Nya Guinea före 1800-talet, även om europeiska upptäckare anlände på 1500-talet. Den norra delen av landet blev en tysk koloni, Deutsch Neuguinea (Tyska Nya Guinea), under 1880-talet men under första världskriget ockuperades området av Australien som redan administrerade den södra delen av ön.

1975 blev Papua Nya Guinea självständigt från Australien och blev ett samväldesrike. På ön Bougainville, där det fanns en rik koppargruva som var vital för landets ekonomi, fanns redan då en självständighetsrörelse. 1988 utbröt öppna strider som tros ha skördat 20 000 människors liv. Striderna pågick till 1997 då ön fick status som autonom region. På ön finns nu fredsbevarande trupper från flera länder och det pågår en fredsprocess och det har diskuterats om folkomröstning om självständighet. Omröstningen har påbörjats i november 2019. Resultatet förväntas bli klart 15 december 2019[5]

GeografiRedigera

 
Mount Tarvurvur i Papua Nya Guinea

Papua Nya Guinea är ett bergigt land, och dess högsta punkt är Mount Wilhelm som når 4 509 meter över havet. Landet täcks till stor del av regnskog och stora våtmarker, främst runt floderna Sepik och Fly.

Landet ligger i ett område där många kontinentalplattor möts, och det finns därför ett antal aktiva vulkaner där och utbrott sker relativt ofta. Även jordbävningar och tsunamier förekommer.

Landet består främst av den östra delen av ön Nya Guinea (öns västra halva utgörs av den indonesiska provinsen Papua) där även de största städerna som huvudstaden Port Moresby och Lae ligger. Vidare tillhör en rad ögrupper landet däribland Bismarckarkipelagen, D’Entrecasteaux-öarna, Le Maire-öarna, Louisiadeöarna, Trobriandöarna och Bougainville.

Papua Nya Guinea ligger i en av få regioner nära ekvatorn där det förekommer snö, vilket det gör på de högsta belägna platserna av ön Nya Guinea.

Öns främsta naturtillgångar är guld, koppar, silver, naturgas och petroleum.

DemografiRedigera

Det finns hundratals folkgrupper som kan räknas till Papua Nya Guineas ursprungsbefolkning, majoriteten kommer från papuanerna, vars förfäder anlände i Nya Guinea-regionen för tusentals år sedan. Andra är austronesier, och deras förfäder anlände för mindre än fyra tusen år sedan. Kombai är en annan urbefolkning. I landet finns även kineser, européer, australiensare, filippinier, lankeser och indier.

Det finns tre officiella språk i landet, utöver över 850 inhemska papuanska och austronesiska språk (ungefär tio procent av jordens totala antal språk) som talas där. Engelska är officiellt språk, även om få talar det. Nya Guinea-pidgin (tok pisin) är lingua franca och talas av många inom olika folkgrupper. I södra Papua kan folk använda det tredje officiella språket, hiri motu.

Med ett medeltal på 7 000 talare per språk har Papua Nya Guinea en större språktäthet än något annat land förutom Vanuatu.

Ungefär en tredjedel av landets befolkning bekänner sig till olika inhemska religioner. Majoriteten av befolkningen är medlemmar i kristna kyrkor, men många kombinerar den kristna tron med andra religiösa inriktningar. Ungefär en tredjedel av de kristna är katoliker, medan resten är protestanter, sjundedagsadventister eller annat.

Befolkningens medelålder är 20,8 år.

Statsskick och politikRedigera

Papua Nya Guinea är ett samväldesrike, en självständig konstitutionell monarki som erkänner den brittiska monarken som sin statschef. Monarkens personliga representant i landet är Papua Nya Guineas generalguvernör, som utses av monarken på förslag av Papua Nya Guineas premiärminister, som är landets regeringschef. Papua Nya Guineas nationella parlament är namnet på landets lagstiftande församling som består av en kammare med 109 platser.

Mänskliga rättigheterRedigera

Papua Nya Guinea utmärker sig som ett extremt land när det kommer till sexuellt våld. Två tredjedelar av landets kvinnor är utsatta för fysiskt eller sexuellt våld, det sexuella våldet i landet motsvaras närmast av vad man kan förvänta sig finna i krigszoner. Offren är dessutom mycket unga, då hälften av de som söker medicinsk vård efter våldtäkt är under sexton år, en fjärdedel är under tolv år och en tiondel är under åtta år.[6]

Administrativ indelningRedigera

ProvinserRedigera

 
Papua Nya Guineas provinser
 
Engelskspråkig karta över Papua Nya Guineas städer
  1. Central
  2. Simbu
  3. Eastern Highlands
  4. East New Britain
  5. East Sepik
  6. Enga
  7. Gulf
  8. Madang
  9. Manus
  10. Milne Bay
  11. Morobe
  12. New Ireland
  13. Oro
  14. Bougainville
  15. Southern Highlands
  16. Western
  17. Western Highlands
  18. West New Britain
  19. Sandaun
  20. National Capital District

Internationella rankningarRedigera

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 101 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 38 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 138 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 155 av 189

KällorRedigera

  1. ^ [a b] (  PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 88 
  2. ^ [a b c d e] ”Papua New Guinea” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/pp.html. Läst 13 februari 2017. 
  3. ^ ”Papua New Guinea” (på engelska). GeoHive. http://www.geohive.com/cntry/papuang.aspx. Läst 13 februari 2017. 
  4. ^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) (  PDF). United Nations Development Programme. sid. 300-303. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 8 januari 2019. 
  5. ^ TT-AFP (24 november 2019). Dagens Nyheter. 
  6. ^ ”Meet the proud rapists”. NewsComAu. https://plus.google.com/+newscomauHQ. http://www.news.com.au/world/pacific/the-country-where-rapists-are-proud-and-happy-to-pose-for-photos/news-story/98a6111a1a10a445760a91f206afc733. Läst 9 januari 2016. 

Externa länkarRedigera