Charles III av Storbritannien

kung av Storbritannien 2022–
(Omdirigerad från Charles III)
För andra betydelser, se Karl III.

Charles III[2][3] av huset Windsor, född Charles Philip Arthur George den 14 november 1948Buckingham Palace i London, är Storbritanniens kung (statschef), Engelska kyrkans högsta beskyddare (engelska: Supreme Governor) samt Samväldets symboliska överhuvud (engelska: Head of the Commonwealth).[4]

Charles III
Charles III 2021.
Regeringstid 8 september 2022–
(0 år och 81 dagar)
Kröning planerat 6 maj 2023[1]
Företrädare Elizabeth II
Gemål Diana Spencer
(g. 1981–1996, skilda) (separerade 1992)
Camilla av Storbritannien
(g. 2005–)
Barn Prins William, prins av Wales (f. 1982)
Prins Harry, hertig av Sussex (f. 1984)
Ätt Huset Windsor
Far Prins Philip, hertig av Edinburgh (1921–2021)
Mor Drottning Elizabeth II
Född 14 november 1948 (74 år)
Buckingham Palace, London
Religion Engelska kyrkan


Charles är äldste son till drottning Elizabeth II och prins Philip, hertig av Edinburgh. I egenskap av tronföljare bar han förutom prins av Wales även titlarna hertig av Cornwall, hertig av Rothesay, earl av Chester och Carrick, samt baron av Renfrew. Han har varit gift två gånger: först med framlidna Diana Spencer, med vilken han har två söner, från 1981 fram tills skilsmässan vann laga kraft 1996, samt från 2005 med Camilla av Storbritannien.

Charles blev kung den 8 september 2022 vid en ålder av 73 år och blev därmed den äldsta personen i brittisk historia att bli Storbritanniens monark.[5] Han kommer, tillsammans med sin fru Camilla, att krönas den 6 maj 2023 i Westminister Abbey.[6]

UppväxtRedigera

 
Porträtt från 1957 med prins Charles, systern prinsessan Anne och föräldrarna, drottning Elizabeth II och prins Philip, hertig av Edinburgh.

Charles föddes klockan 22:14 den 14 november 1948 på Buckingham Palace[7], som är beläget i stadsdelen Westminster i London. Hans mor var då tronföljare såsom äldsta dotter till kung Georg VI och drottning Elizabeth.

En knapp vecka före Charles födelse tillkännagav hans morfar, kung Georg VI, att prinsessan Elizabeths barn skulle vara prinsar och prinsessor från födseln.[8] Den nyfödde Charles titulerades därför "prins Charles av Edinburgh", efter fadern, hertigen av Edinburgh. År 1952 blev hans mor regerande drottning under namnet Elizabeth II, vilket innebar att den unge prinsen då per automatik som manlig tronföljare blev hertig av Cornwall. Han blev samtidigt hertig av Rothesay i Skottland samt Earl of Carrick, Baron of Renfrew, Lord of the Isles och Prince and Great Steward of Scotland.

Charles gick i de två internatskolor som hans far studerat vid – Cheam School i grevskapet Hampshire och Gordonstoun School i Skottland. Därefter fortsatte studierna vid Trinity College i Cambridge, en termin i Australien och även vid universitetet i Wales i Aberystwyth. Han studerade i Wales med avsikt att lära sig det walesiska språket kymriska, vilket skaffade honom en viss popularitet. Installationen väckte dock även fientlighet hos en del walesiska nationalister och det förekom hot om våld vid denna tid.[källa behövs]

Prins av WalesRedigera

Prins Charles utnämndes till prins av Wales och earl av Chester 1958[9], men själva installationen skedde först 1 juli 1969. Då hölls en stor ceremoni på slottet Caernarfon i norra Wales, vilket var födelseplatsen för den första prinsen av Wales – Edvard II av England.

Som prins av Wales utförde Charles flera officiella uppdrag för drottningen.

Den 7 mars 2019 höll drottning Elizabeth ett event på Buckingham Palace för att fira Charles 50-årsjubileum som prins av Wales. Deltagande i firandet var bland annat hertigen och hertiginnan av Cambridge, premiärminister Theresa May och Mark Drakeford. [10]

I maj 2022 höll Charles för första gången öppningen av det brittiska parlamentet, istället för hans mor, drottning Elizabeth II. [11]

StyreRedigera

Charles blev kung den 8 september 2022 efter drottning Elizabeth II:s död. Han blev kung vid 73 års ålder och blev därmed den äldsta personen som blivit regent i Storbritannien, då han slog kung Vilhelm IV som var 64 år när han blev kung år 1830.[5]

 
Kung Charles III i processionen mot Westminsterpalatset, sex dagar efter drottning Elizabeth II:s död.

Den 9 september höll Charles sitt första tal som regent, i vilket han bland annat sörjde sin avlidna mor, Elizabeth II.[12] Den 10 september blev Charles offentligt proklamerad som kung i en ceremoni som för första gången någonsin sändes på TV. Bland de deltagande i ceremonin fanns prins William, premiärminister Liz Truss och tidigare premiärministrar Tony Blair, David Cameron, John Major, Gordon Brown, Theresa May och Boris Johnson.[13]

Den 25 oktober 2022 tillträdde Rishi Sunak som Storbritanniens premiärminister och han blev därmed den förste att få uppdrag att bilda regering av kung Charles. [14]

Militär karriärRedigera

 
Prins Charles anländer till Andrews Air Force Base i USA (1981).

Charles tjänstgjorde fem år i Storbritanniens flotta i början av 1970-talet.

  • 1971–1972: HMS Norfolk
  • 1972–1973: HMS Minerva
  • 1974: HMS Jupiter
  • 1974–1975: Helikopterpilotutbildning på RNAS Yeovilton
  • 1975: Pilot med 845 NAS på HMS Hermes
  • 1976: Befälhavare för HMS Bronington

Sedan 2012 innehar Charles såsom en hedersbetygelse den högsta graden inom varje gren av den brittiska krigsmakten, således är han Admiral of the Fleet (motsvarande storamiral) i flottan, fältmarskalk i armén och Marshal of the Royal Air Force i flygvapnet.[15][16] Utnämningarna var en belöning för hans stöd till sin mor i hennes egenskap av högste befälhavare.[17]

ResidensRedigera

Kung Charles officiella residens i London är Clarence House, ett kungligt residens längs The Mall i direkt anslutning till Saint James's Palace. Huset ritades av arkitekt John Nash och uppfördes 1825–1827 för den dåvarande Hertigen av Clarence, senare Vilhelm IV av Storbritannien. Det är andra gången som Charles bor i huset, då det var hans föräldrars officiella residens från deras bröllop 1947 tills familjen flyttade in i Buckingham Palace 1953. Därefter användes Clarence House av drottning Elizabeth, drottningmodern, 1953–2002. Kung Charles och hans hustru flyttade in 2005, efter att huset genomgått omfattande renoveringar.[18][19]

Under sitt äktenskap med prinsessan Diana var Charles och familjens officiella bostad Kensington Palace, med Highgrove House i Gloucestershire som lantställe. Även efter skilsmässan fortsatte Diana att bo i Kensington Palace, medan prinsen flyttade till Saint James's Palace.[20][21]

Utöver Highgrove House äger Charles även en lantegendom i Skottland, nämligen Birkhall på slottet Balmorals ägor, som han ärvt av sin mormor. Han äger också fastigheter i Wales (Llwynywermod, inköpt 2007) och på Scillyöarna (Tamarisk House).[19]

IntressenRedigera

Charles är mycket intresserad av jakt, hästar och ridning. Han är även en publicerad författare av böcker om konst och han målar, framför allt akvareller. Han har haft utställningar där flera av hans tavlor har sålts, även om hans position vanligen innebär att hans inkomster av dessa försäljningar går till välgörande ändamål.

VälgörenhetRedigera

Han har grundat stiftelsen Prince's Trust som är en välgörenhetsorganisation. Stiftelsen sägs ha hjälpt tusentals unga människor från fattiga stadsdelar med att få utbildning och arbete, och samlar bland annat in pengar genom välgörenhetskonserter med såväl pop- och rockmusiker som klassiska musiker. Kung Charles verksamhet i stiftelsen har gjort honom överraskande populär bland vänsterpolitiker.

MiljöRedigera

Kungen är mycket intresserad av miljöarbete, arkitektur och förnyelse av stadsdelar. Han genomför utvecklingsprojekt i stadsdelen Poundbury i Dorchester för att göra verklighet av sina idéer om arkitektur och stadsplanering. Han har publicerat boken A Vision of Britain: A Personal View of Architecture (1989).

Kung Charles både odlar och förespråkar ekologisk mat, men det väckte visst löje när han erkände att han ibland pratar med sina krukväxter. Kungen arbetar också aktivt för att bevara och utveckla landsbygden. Ett av de mer profilerade exemplen på detta var då han tog initiativet till grundandet av Pub is The Hub, en organisation med syfte att genom den lokala puben skapa ett centrum för lokal service.

Charles har sedan 1970-talet varit en förespråkare för miljömedvetenhet. [22] Vid en ålder av 21 år höll Charles ett tal om miljöfrågor. Han har nyttjat solpaneler vid hans tidigare residens som prins av Wales, Clarence House, samt använt elbilar. [23]

2021 talade Charles i BBC om miljöfrågor och att han undviker fisk och kött vissa dagar i veckan. 2022 kom uppgifter om att kungen äter en fruktsallad som frukost och undviker att äta lunch. [24] I oktober 2022 kom det fram att premiärminister Liz Truss hade avrått kungen att delta i COP27, som kungen sedan höll med om. [25]

SportRedigera

Från Charles ungdom till 1992 tävlade han i hästpolo. Han spelade delvis ända fram till år 2005, bland annat för välgörenhet. [26] Han deltog även i rävjakt fram tills att det förbjöds i Storbritannien år 2005.

Religion och filosofiRedigera

 
Charles i samtal med en ortodox präst, 2010.

Kung Charles är den Engelska kyrkans högsta beskyddare samt medlem av den Skotska kyrkan. Charles konfirmerades av ärkebiskopen i Canterbury påsken 1965 i St. George´s Chapel, Windsor. Han har besökt även ortodoxa kyrkor i bland annat Rumänien och Serbien samt andra religiösa samfund.

PrivatlivRedigera

ÄktenskapRedigera

   
Prins Charles var gift med Diana Spencer mellan 1981 och 1996 och är gift med Camilla av Storbritannien sedan 2005.
 
Charles och Camilla vid den officiella invigningen av Wales nationalförsamling, Cardiff, 2011.

Den 24 februari 1981 förlovade sig Charles och Diana Spencer. Den 29 juli samma år vigdes de i Sankt Paulskatedralen i London inför 3 500 inbjudna gäster och uppskattningsvis 750 miljoner TV-tittare. Alla regerande monarker i Europa närvarade, utom Juan Carlos av Spanien (som valde att inte närvara eftersom smekmånaden skulle innebära en övernattning i det omdiskuterade Gibraltar), och även de flesta av Europas republikanska statsöverhuvuden. Greklands president var inte där, eftersom den grekiska exilkungen Konstantin II, en nära släkting och vän till prins Charles, hade kallats "Hans Majestät Hellenernas Konung" i inbjudan, vilket irriterade grekiska republikaner. Inte heller Irlands president närvarade, på grund av problemen i Nordirland.

Genom äktenskapet fick Diana titeln "prinsessa av Wales" (Princess of Wales) och tilltalet "hennes kungliga höghet" (Her Royal Highness). Paret bosatte sig på Highgrove House i Gloucestershire och Kensington Palace i London.

I slutet av 1980-talet separerade Charles och Diana, inofficiellt. Den 9 december 1992 blev separationen officiell och tillkännagavs av Storbritanniens premiärminister John Major i underhuset.[27] Den formella skilsmässan vann laga kraft 28 augusti 1996. Diana omkom i en bilolycka i Paris 31 augusti 1997 tillsammans med Dodi Fayed.[28]

Den 9 april 2005 gifte sig Charles för andra gången, den här gången med Camilla Parker Bowles. Efter en borgerlig vigsel i stadshuset i Windsor följde sedan en välsignelsegudstjänst i St. George's Chapelslottet Windsor.[29] Hovet meddelade inför vigseln att Charles andra fru skulle tituleras "hertiginna av Cornwall" (Duchess of Cornwall), snarare än prinsessa av Wales. Talespersoner för paret förde också fram att hon senare, när Charles tillträtt som kung, skulle tituleras "hennes kunglig höghet prinsessgemålen" (Her Royal Highness The Princess Consort) snarare än drottning".[30] Vid kungens trontillträde blir dock hans hustru formellt drottning, såvida inte en lag antas som fråntar henne denna titel.[31] I ett uttalande våren 2022 angav drottning Elisabeth att det var "hennes uppriktiga önskan" att Camilla skulle tituleras som Queen Consort, det vill säga drottning, dock som kungens gemål.[32] När drottning Elisabeths död sedan meddelades ett halvår senare, var det också den titulatur som användes om Camilla.[33]

BarnRedigera

  1. Prins William, prins av Wales (född 1982)
  2. Prins Henry, hertig av Sussex (född 1984)

Titlar, ordnar och utmärkelserRedigera

Officiell titelRedigera

Charles officiella titel är "Hans majestät konungen" (His Majesty the King). Den långa titeln som brittiskt statsöverhuvud är "Hans Majestät Charles den tredje, av Guds nåde Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands och Hans övriga rikens och territoriers Kung, Samväldets överhuvud, Trons försvarare" (His Majesty Charles the Third, by the Grace of God, of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland and of His other Realms and Territories King, Head of the Commonwealth, Defender of the Faith).

Hans tidigare titel brukade förkortas till "Hans Kunglig Höghet Prinsen av Wales" (His Royal Highness The Prince of Wales), utom i Skottland där han titulerades "Hans Kunglig Höghet Hertigen av Rothesay" (His Royal Highness The Duke of Rothesay). Hans fullständiga titel användes sällan – den lyder (på engelska):

His Royal Highness The Prince Charles Philip Arthur George, Prince of Wales and Earl of Chester, Duke of Cornwall, Duke of Rothesay, Earl of Carrick, Baron of Renfrew, Lord of the Isles, Prince and Great Steward of Scotland, Knight Companion of the Most Noble Order of the Garter, Knight of the Most Ancient and Most Noble Order of the Thistle, Great Master and First and Principal Knight Grand Cross of the Most Honourable Order of the Bath, Member of the Order of Merit, Knight of the Order of Australia, Member of the Queen's Service Order, Lord of Her Majesty's Most Honourable Privy Council, Aide-de-Camp to Her Majesty.

OrdnarRedigera

Storbritannien och andra samväldesrikenRedigera

Utländska ordnarRedigera

Militära hedersbetygelserRedigera

 
Serafimersköld.

AnfäderRedigera

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
16. Kung Kristian IX av Danmark
(även far till 25.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Georg I av Grekland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
17. Louise av Hessen-Kassel
(även mor till 25.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Prins Andreas av Grekland och Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
18. Storfurst Konstantin Nikolajevitj av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Olga Konstantinovna av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
19. Alexandra av Sachsen-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Prins Philip
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
20. Prins Alexander av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Prins Louis av Battenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
21. Julia Hauke
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Prinsessan Alice av Battenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
22. Storhertig Ludvig IV av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Prinsessan Viktoria av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
23. Alice av Storbritannien
(syster till 24.)
 
 
 
1. Kung Charles III
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
24. Kung Edvard VII
(bror till 23.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Kung Georg V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
25. Alexandra av Danmark
(syster till 8., dotter till 16. & 17.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Kung Georg VI
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
26. Franz, hertig av Teck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Mary av Teck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
27. Prinsessan Mary Adelaide av Cambridge
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Drottning Elizabeth II
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
28. Claude Bowes-Lyon, 13:e earl av Strathmore och Kinghorne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Claude Bowes-Lyon, 14:e earl av Strathmore och Kinghorne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29. Frances Dora Smith
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Elizabeth Bowes-Lyon
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
30. Charles Cavendish-Bentinck, biskop
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Nina Cecilia Cavendish Bentinck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
31. Caroline Burnaby
 
 
 


ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Charles, Prince of Wales, 15 juli 2020.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of titles and honours of Charles, Prince of Wales, 30 juni 2020.

NoterRedigera

  1. ^ ”Coronation on 6 May for King Charles and Camilla, Queen Consort”. BBC. 11 oktober 2022. https://www.bbc.com/news/uk-63172425. Läst 12 november 2022. 
  2. ^ Charles is the new King” (på brittisk engelska). BBC News. 8 september 2022. https://www.bbc.com/news/uk-59135132. Läst 8 september 2022. 
  3. ^ ”Hur skriver man regentnamn?”. Språkrådet, Frågelådan. https://frageladan.isof.se/visasvar.py?sok=kungligheter&svar=53313&log_id=970464. Läst 9 september 2022. 
  4. ^ BBC 8 september 2022: Charles is the new King, läst 8 september 2022
  5. ^ [a b] ”Prince of Wales will be oldest monarch crowned”. www.telegraph.co.uk. https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/prince-charles/10320264/Prince-of-Wales-will-be-oldest-monarch-crowned.html. Läst 17 september 2022. 
  6. ^ Martorell, Jenny (11 oktober 2022). ”Då ska kung Charles III krönas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kung-charles-ii. Läst 12 oktober 2022. 
  7. ^ No. 38455”, The London Gazette, 15 November 1948, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/38455/page/6003 
  8. ^ No. 38452”, The London Gazette, 9 November 1948, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/38452/page/5889 
  9. ^ No. 41460”, The London Gazette, 29 July 1958, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/41460/page/4733 
  10. ^ Buckingham Palace event marks Prince of Wales' 50 years” (på brittisk engelska). BBC News. 7 mars 2019. https://www.bbc.com/news/uk-wales-47443374. Läst 24 september 2022. 
  11. ^ ”Queen remains ‘very much in charge’ even as Charles makes speech” (på engelska). the Guardian. 10 maj 2022. https://www.theguardian.com/politics/2022/may/10/queen-remains-very-much-in-charge-even-as-charles-makes-speech. Läst 24 september 2022. 
  12. ^ ”Queen’s funeral date set as William, Kate, Harry and Meghan meet crowds” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.co.uk/news/live/uk-62842089. Läst 17 september 2022. 
  13. ^ ”Proclamations read out in Commonwealth countries – as it happened” (på engelska). the Guardian. 11 september 2022. https://www.theguardian.com/uk-news/live/2022/sep/10/king-charles-iii-proclaimed-st-james-palace-accession-council-latest-updates. Läst 17 september 2022. 
  14. ^ ”King Charles Appoints Rishi Sunak as UK Prime Minister in Royal First” (på engelska). Peoplemag. https://people.com/royals/king-charles-appoints-new-prime-minister-rishi-sunak/. Läst 28 oktober 2022. 
  15. ^ [a b c d] No. 60350”, The London Gazette, 7 December 2012, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/60350/page/23557 
  16. ^ H.M. drottningens hovstat (16 juni 2012). ”Honorary Five Star Rank appointment” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 19 februari 2014.
  17. ^ H.K.H. prinsens av Wales hovstat (16 juni 2012). ”The Queen Appoints the Prince of Wales to Honorary Five-Star rank” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 27 juni 2012. ”Her Majesty wishes to acknowledge the dedicated support of His Royal Highness to The Queen in her role as Commander-in-Chief”.
  18. ^ ”Royal Residences: Clarence House” (på engelska). royal.uk. The Royal Household. https://www.royal.uk/royal-residences-clarence-house. Läst 10 november 2021. 
  19. ^ [a b] Feiner, Abby; Dweck, Sophie (22 juni 2021). ”Where Does the Royal Family Actually Live?” (på engelska). Architectural Digest. https://www.architecturaldigest.com/story/british-royal-family-homes-guide. Läst 10 november 2021. 
  20. ^ Johnson, Bonnie; Sanderson Healy, Laura; Thorpe-Tracey, Rosemary; Nolan, Cathy (25 april 1988). ”Growing Up Royal” (på engelska). Time. Arkiverad från originalet den 31 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050331004503/http://www.time.com/time/daily/special/diana/readingroom/8191/4_25.html. Läst 10 november 2021. 
  21. ^ Lyall, Sarah (13 juli 1996). ”Charles and Diana Agree on Divorce Terms” (på engelska). The New York Times. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307140025/http://www.nytimes.com/1996/07/13/world/charles-and-diana-agree-on-divorce-terms.html. Läst 10 november 2021. 
  22. ^ ”Prince Charles honored with HMS’s Global Environmental Citizen Award” (på amerikansk engelska). Harvard Gazette. 1 februari 2007. https://news.harvard.edu/gazette/story/2007/02/prince-charles-honored-with-hmss-global-environmental-citizen-award/. Läst 14 oktober 2022. 
  23. ^ Prince Charles: I understand climate activists' anger” (på brittisk engelska). BBC News. 11 oktober 2021. https://www.bbc.com/news/science-environment-58847456. Läst 14 oktober 2022. 
  24. ^ White, Stephen; Tetzlaff-Deas, Benedict; Munday, David (12 september 2022). ”King Charles doesn't eat lunch and works until midnight” (på engelska). CornwallLive. https://www.cornwalllive.com/news/celebs-tv/king-charles-iii-doesnt-eat-7574575. Läst 14 oktober 2022. 
  25. ^ King Charles will not attend climate summit on Truss advice” (på brittisk engelska). BBC News. 3 oktober 2022. https://www.bbc.com/news/uk-63105522. Läst 14 oktober 2022. 
  26. ^ ”Prince Charles stops playing polo” (på brittisk engelska). 17 november 2005. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/4445424.stm. Läst 14 oktober 2022. 
  27. ^ ”Volume 215: debated on Wednesday 9 December 1992: Prince And Princess Of Wales” (på engelska). Hansard. Storbritanniens parlament. 1992. https://hansard.parliament.uk/commons/1992-12-09/debates/ecfacae4-f52c-461c-b253-d7c04a299735/PrinceAndPrincessOfWales. Läst 9 december 2021. 
  28. ^ ”1997: Princess Diana dies in Paris crash” (på engelska). On This Day: 31 August. BBC. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/august/31/newsid_2510000/2510615.stm. Läst 9 december 2021. 
  29. ^ ”2005: Prince Charles marries Camilla” (på engelska). On This Day: 9 April. BBC. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/april/9/newsid_4872000/4872424.stm. Läst 9 december 2021. 
  30. ^ ”Royal statements on Charles' wedding” (på engelska). CNN. 5 februari 2005. https://edition.cnn.com/2005/WORLD/europe/02/10/charles.text/index.html. Läst 22 september 2022. 
  31. ^ ”Camilla can legally be queen” (på engelska). CBC News. 21 mars 2005. http://www.cbc.ca/world/story/2005/03/21/camilla-queen050321.html. Läst 24 maj 2009. 
  32. ^ ”Queen backs Camilla to be Queen Consort on Jubilee” (på engelska). BBC. 6 februari 2022. https://www.bbc.com/news/uk-60274816. Läst 22 september 2022. 
  33. ^ ”Announcement of the death of The Queen” (på engelska). Royal Househould, Buckingham Palace. 8 september 2022. https://www.royal.uk/announcement-death-queen. Läst 22 september 2022. 
  34. ^ ”Prince of Wales becomes Commodore-in-Chief, Aircraft Carriers, as namesake ship commissions”. Royal Navy. 10 December 2019. https://www.royalnavy.mod.uk/news-and-latest-activity/news/2019/december/10/191012-prince-charles-new-role. 
  35. ^ [a b c d] ”Special Relationships and Regiments”. Clarence House website. Clarence House. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121017130148/http://princeofwales.gov.uk/personalprofiles/theprinceofwales/atwork/supportingthequeen/specialrelationshipsandregiments/. Läst 19 juni 2012. 
  36. ^ Deachman, Bruce; McCulloch, Sandra (9 november 2009). ”Royals arrive in Ottawa in final leg of cross-Canada tour”. Ottawa Citizen. http://www.canada.com/entertainment/Royals+arrive+Ottawa+final+cross+Canada+tour/2203180/story.html. Läst 10 november 2009. 
  37. ^ [a b] Curry, Bill (11 november 2009). ”Governor-General embraces military uniform”. The Globe and Mail. https://www.theglobeandmail.com/news/national/governor-general-embraces-military-uniform/article1360150/. ”Prince Charles, George VI's grandson, was at Ms. Jean's side in Ottawa, also wearing a green Canadian Forces army uniform as lieutenant-general of all three services of the Canadian Forces.” 

Tryckta källorRedigera

  • Händelser man minns – en krönika 1920–1969, fil. dr Harald Schiller 1970

Externa länkarRedigera