Samväldesrike
Samväldesrike (engelska Commonwealth realm) är var och en av de för närvarande sexton olika självständiga stater vilka erkänner den person som är den brittiska monarken som sin egen statschef. Idag innehar drottning Elizabeth II dessa befattningar och eftersom hon agerar som monark för varje enskilt land är hon betitlad därefter; exempelvis är hon i Nya Zeeland känd som just "Drottning av Nya Zeeland". Samtliga samväldesriken är även medlemmar av Samväldet av nationer (engelska Commonwealth of Nations), en sammanslutning bestående av 53 självständiga stater, varav de flesta var en gång delar av det brittiska imperiet.
Samväldesrikenas regeringar kom i december 1952 överens om att varje land eller dominion själv får lagstifta om de kungliga titlarna[1], och den sista lagen som reglerade monarkens titlar i hela imperiet var Titulärakten från 1927.
Utanför Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland utnämner monarken, efter förslag av varje samväldesrikes regeringschef, en generalguvernör som sin personliga representant. Generalguvernören är inte statschef, men kan använda sig av i stort sett alla de befogenheter som tillkommer drottningen i egenskap av vicekunglig representant, men i de flesta sammanhang fyller denne endast en ceremoniell roll.
I samväldesriken som också är förbundsstater, Australien och Kanada, finns också en guvernör eller viceguvernör i varje delstat respektive provins som på lägre nivå fullföljer motsvarande plikter som i generalguvernörer i enhetsstater. Sedan Balfourdeklarationen 1926[2] får en generalguvernör inte längre agera på uppdrag av Förenade kungarikets regering utan skall representera monarken personligen eller repektive lands regering.
Nuvarande samväldesrikenRedigera
Antigua och Barbuda, genom självständighet 1981
Australien, genom antagande av Westminsterstatuten 1942 (retroaktivt till 1939)
Bahamas, genom självständighet 1973
Barbados, genom självständighet 1966
Belize, genom självständighet 1981
Grenada, genom självständighet 1974
Jamaica, genom självständighet 1962
Kanada, genom Westminsterstatuten 1931
Nya Zeeland, genom antagande av Westminsterstatuten 1947
Papua Nya Guinea, genom självständighet 1975
Saint Kitts och Nevis, genom självständighet 1983
Saint Lucia, genom självständighet 1979
Saint Vincent och Grenadinerna, genom självständighet 1979
Salomonöarna, genom självständighet 1978
Storbritannien, se Westminsterstatuten
Tuvalu, genom självständighet 1978
Tidigare samväldesrikenRedigera
Tidigare har ytterligare arton stater, förutom de sexton befintliga, under någon period varit samväldesriken. Efter att de har avskaffat monarkin och infört ett republikanskt eller annat styrelseskick, har de dock med några få undantag kvarstått som medlemmar i Samväldet. Som medlemmar erkänner de fortsatt den brittiska drottningen som Samväldets överhuvud.
Ceylon (1948-1972), ny konstitution
Fiji (1970-1987), militärkupp
Gambia (1965-1970), folkomröstning
Ghana (1957-1960), folkomröstning
Guyana (1966-1970), tillägg till konstitutionen
Indien (1947-1950), ny konstitution
Irländska fristaten (1931-1949), lagstiftning
Kenya (1963-1964), ny konstitution
Malawi (1964-1966), ny konstitution
Malta (1964-1974), tillägg till konstitutionen
Mauritius (1968-1992), tillägg till konstitutionen
Nigeria (1960-1963), tillägg till konstitutionen
Pakistan (1947-1956), ny konstitution
Sierra Leone (1961-1971), ny konstitution
Sydafrikanska unionen (1931-1961), folkomröstning om republik 1960
Tanganyika (1961-1962), ny konstitution
Trinidad och Tobago (1962-1976), ny konstitution
Uganda (1962-1963), tillägg till konstitutionen
KronbesittningarRedigera
Jersey, Guernsey samt Isle of Man är brittiska öar och s.k. kronbesittningar under drottning Elisabeth II. De ingår inte i Förenade kungariket och de är inte heller samväldesriken då de inte är medlemmar i Samväldet.
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Commonwealth realm, 18 oktober 2020.