Öppna huvudmenyn

Sollefteå stad var en tidigare kommun i Västernorrlands län. Centralort var Sollefteå och kommunkod 1952–1970 var 2283.

Sollefteå stad
fd kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÅngermanland
LänVästernorrlands län
Kommun, nuSollefteå kommun
CentralortSollefteå
Inrättad1 januari 1917
 avSollefteå köping
InförlivatSollefteå landskommun (1945)
Multrå landskommun (1952)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iSollefteå kommun
Areal, befolkning
Areal357 kvadratkilometer ()
Läge
Y1952 Sollefteå s.png
Kommunen i länet.
Koordinater63°09′37″N 17°16′01″E / 63.160323888889°N 17.266883055556°Ö / 63.160323888889; 17.266883055556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagSollefteå domsagas tingslag (–)
Ångermanlands mellersta domsagas tingslag ()
Sollefteå tingslag (–)
Koder
Kommunkod2283
Redigera Wikidata
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sollefteå stad. För orten se Sollefteå, för dagens kommun, se Sollefteå kommun.

Administrativ historikRedigera

Sollefteå stad bildades den 1 januari 1917 (enligt beslut den 30 december 1916) genom en ombildning av den dåvarande Sollefteå köping.[1]

Den 25 april 1930 utfärdades av Kunglig Majestät en förklaring av gränsen mellan Sollefteå landskommun och Sollefteå stad.[2]

Den 1 januari 1945 (enligt beslut den 12 augusti 1944) inkorporerades Sollefteå landskommun i staden. Sollefteå socken införlivades samtidigt i avseende på fastighetsredovisningen i staden.[3] När kommunreformen den 1 januari 1952 genomfördes i landet inkorporerades Multrå landskommun i staden.[4]

Som förberedelse inför kommunreformen 1971 trädde Sveriges indelning i kommunblock i kraft den 1 januari 1964. Sollefteå stad ingick då i kommunblocket Sollefteå tillsammans med landskommunerna Långsele, Resele, Helgum, Ådals-Liden, Junsele samt tre av fyra församlingar i Boteå landskommun: Boteå, Överlännäs, Sånga.[5] Den 1 januari 1970 överfördes Ramsele landskommun från det avskaffade Ramsele kommunblock till Sollefteå kommunblock.[6]

Den 1 januari 1971 bildade staden den nya Sollefteå kommun tillsammans med de samtidigt avskaffade landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden.[7]

Staden tillhörde Sollefteå landsfiskalsdistrikt som låg först under Ådals fögderi, och från den 1 juli 1946 (enligt beslut den 18 januari 1946) Sollefteå fögderi.[3]

Judiciell tillhörighetRedigera

I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Ångermanlands mellersta domsaga. Staden tillhörde Sollefteå tingslag till 1948 därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag.[8]

Kyrklig tillhörighetRedigera

I kyrkligt hänseende hörde staden till Sollefteå församling.[9] Fram till den 1 maj 1927 (upphörd det datumet enligt beslut den 11 mars 1927) fanns också militärförsamlingen Norrlands trängkårs församling i staden. Församlingen var icke-territoriell och dess kyrkobokförda medlemmar fanns i både staden och landskommunen.[2] Från den 1 januari 1952 var staden delad på Sollefteå församling och Multrå församling.[9]

SockenkodRedigera

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2493[10] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket då även innefattar Sollefteå socken.

StadsvapnetRedigera

Blasonering: En svart orrhane på silverfält.[11]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1921. Vapnet förs idag av den nuvarande Sollefteå kommun. Se artikeln om Sollefteå kommunvapen för mer information.

GeografiRedigera

Vid bildandet år 1917 hade staden en areal av 5,69 km², varav 5,68 km² var land.[12] Sollefteå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 356,70 km², varav 341,70 km² land.[4]

Tätorter i staden 1960Redigera

I Sollefteå stad fanns tätorten Sollefteå, som hade 7 609 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 77,1 %.[13]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Sollefteå stad 1920–1970[14][15][16]
ÅrFolkmängd
1920
  
2 662
1925
  
2 690
1930
  
2 735
1935
  
2 907
1940
  
3 229
1945
  
7 763
1950
  
9 429
1955
  
9 656
1960
  
9 872
1965
  
9 712
1970
  
9 877
Anm: 1945 inkorporerades Sollefteå landskommun och 1952 Multrå landskommun.
För åren 1920-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1925 och 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Sollefteå stad omfattade när den ombildades till Sollefteå kommun 1 januari 1971.

NäringslivRedigera

 
En byggnad på Norrlands trängregementes kasernområde.

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i stadens huvudnäring uppdelad på följande sätt:[17]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 19,8 % med Övriga inom offentliga tjänster m.m. (vilket bland annat innefattade militär verksamhet) samt 7,6 % med Hälso- och sjukvård samt personlig hygien. 92 av förvärvsarbetarna (2,1 %) hade sin arbetsplats utanför staden.[17]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1919–1966Redigera

ValårVSÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191942559
42559
2577,0
22
1920322810
322810
2538,4
23
192232713
32713
2544,4
23
1926821311
82311
2557,4
25
19309313
9313
2566,4
25
19349313
9313
2564,8
25
193811212
11212
2569,2
22
1942101212
10212
2562,2
214
19461161228
16228
3071,2
28
195019457
19457
3581,8
32
195419457
19457
3582,2
305
195818548
18548
3580,2
296
196220546
20546
3582,0
305
196617846
17846
3583,6
296
  • Övriga 1919 var Underofficerare (2), Tjänstemän och löntagare (2), Kvinnopartiet (1)
  • Övriga 1922 var Vänstersocialisterna
  • Övriga 1926 var Sollefteåbor
  • Övriga 1942-1946 var Underofficerarna
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 76. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  2. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 110. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 88. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
  4. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 109. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  5. ^ SCB Statistiska meddelanden B 1964:6 den 3 mars 1964, sida 8 (Läst 11 mars 2015)
  6. ^ SCB Folkmängd 31.12.1969. Del 2 Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar mm Sida 81; Läst 11 mars 2015
  7. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 91
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sollefteå stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  12. ^ ”SCB: Folkräkningen 1920 sida 76”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpfnsYC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 8 juli 2013. 
  13. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 43 i pdf:en
  14. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 21 juni 2019. 
  15. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 21 juni 2019. 
  16. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 21 juni 2019. 
  17. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 172-173. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.