Öppna huvudmenyn
Containerfartyget "CMA CGM Balzac" i Zeebrugges hamn, Belgien.
Storleksjämförelse av några av världens största fartyg. Uppifrån och ner: Knock Nevis, Emma Mærsk, RMS Queen Mary 2, MS Berge Stahl, och USS Enterprise.
Containerfartyget Emma Mærsk är ett av världens största containerfartyg.
Containerfartyget MSC Marina i Bremerhavens hamn i Tyskland.
Containerfartyget "Rita" lastar i Köpenhamn.

Containerfartyg är en typ av fraktfartyg som lastar ISO-standardiserade containrar. Dessa containrar kan direkt lastas och lossas till eller från fartyg, lastbil eller järnvägsvagnar.

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Till sjöss, förlust av containrar till följd av svåra stormar.

De första containerfartygen var ombyggda tankfartyg som efter andra världskriget fanns i överskott. Det första containerfartyget var Ideal-X, en ombyggd T2-tanker. Under sin första resa i april 1956 mellan Newark, New Jersey och Houston, Texas så hade hon en last med sig bestående av 58 containrar om 35 fot vardera. Detta var innan containrarna standardiserades vilket skedde först 1961. Numera byggs containerfartyg till den funktionen från grunden. Bortsett från vissa supertankers så är dagens containerfartyg några av de absolut största fartyg som seglar till havs.

KonstruktionRedigera

Containerfartyg är konstruerade på sådant sätt att så lite utrymme så möjligt går till spillo. Dess kapacitet mäts i TEU:s (Twenty-feet Equivalent Unit, sv:Tjugofotsekvivalenter), vilket är antalet 20-fots containrar fartyget kan lasta. Majoriteten av dagens containrar är dock 40-fots, så kallade FEU:s (Forty-feet Equivalent Unit sv:Fyrtiofotsekvivalenter).

När fartygen överskrider en viss storlek så har de vanligtvis inte egen utrustning för lastning och lossning utan använder hamnens kranar. Mindre fartyg med en kapacitet upp till 2900 TEU:s, är dock ofta utrustade med egna kranar.

Idag transporterar containerfartyg majoriteten av världens samlade produktion av så kallad torrlast. Last i form av järnmalm, kol och spannmål transporteras dock vanligtvis av bulkfartyg.

Det finns flera olika typer av containerfartyg, dels stora som Emma Mærsk som trafikerar de stora rutterna, och dels mindre (under 1000 TEU:s) som går i matartrafik från mindre hamnar till större hamnar som till exempel Rotterdam.

VarvRedigera

Stora containerfartyg (över 7000 TEU:s) har byggts av följande varv:

RiskerRedigera

Med fartyg som Emma Mærsk har kapaciteten ökat till över 14000 TEU:s, vilket gör att det totala värdet av lasten per fartyg kan uppgå till miljardbelopp.[1] Vid brand eller förlisning ställer detta stora krav på kapacitet hos försäkringsgivare. Ett så stort värde kan också göra fartygen intressanta som objekt för olika typer av organiserad brottslighet till exempel i form av nutida pirater.

2013 fraktades 120 miljoner containrar på världshaven, vilket med omloppstider på någon eller några månader innebär att något tiotal miljoner containrar ständigt är i omlopp.[2] Enligt vissa uppskattningar hamnar något tusental containrar varje år i havet, vilket kan ske vid stormar och hårt väder. Tappade containrar har vid flera tillfällen gett upphov till farliga kollisioner med mindre segelbåtar.[2]

På grund av det stora antalet containrar och deras konstruktion är man hänvisad till containerns godsmanifest för att veta vad containern innehåller eller vart den ska. Detta gör att förväxlingar eller avsiktliga bedrägerier är svåra att upptäcka.

FramtidRedigera

Trenden går mot större och större containerfartyg för att kunna kapa kostnaderna. En begränsning i storlek är Suezmax, det vill säga största möjliga fartyg som kan passera Suezkanalen. Ett fartyg i Suezmax-klassen kan lasta ungefär 14000 TEU:s, har en dödvikt på cirka 137 000 ton, är 400 meter långt och mer än 50 meter brett och har ett djupgående på nästan 15 meter. För att uppnå 25,5 knop krävs en motorstyrka på cirka 85 MW (cirka 115 000 hästkrafter). Ett exempel på fartyg i denna klass är Emma Mærsk.

Ännu större fartyg är att vänta i form av Malaccamax, det vill säga största möjliga fartyg som kan passera Malaccasundet. Ett fartyg i den klassen skulle kunna lasta cirka 18000 TEU:s, ha en dödvikt på cirka 300 000 ton, vara 470 meter långt, 60 meter brett och ha ett djupgående på 20 meter. För att uppnå en hastighet på 25,5 knop krävs en motorstyrka på cirka 100 MW (cirka 136 000 hästkrafter).

Detta är troligtvis gränsen innan man måste ändra rutterna för världens allra största containerfartyg.[3] En svårighet är att hitta passande motorer för fartyg av den här storleken, men utvecklingen har lett fram till motorer som MAN B&W K108ME-C samt Wärtsilä-Sulzer RTA96-C.

En annan svårighet är att hitta tillverkare som kan producera de propellrar som behövs, som är cirka 10 meter i diameter och väger upp emot 130 ton. De allra största fartygsstorlekarna ger också problem som att tiden i hamn för lastning och lossning blir lång, och att möjligheten till flexibla ändringar av rutter är begränsad. De största fartygen kommer inte in till vilka hamnar som helst, vilket är samma fenomen som begränsade storleken på supertankers.

Största fartygenRedigera

Tio största containerfartygen, listade efter TEU
Ranking Byggd Namn Syskonfartyg Längd Bredd Max antal TEU GT Ägare Flagg
1 2012 CMA CGM Marco Polo 8 396,0 m 53,6 m 16020 175343 CMA CGM London
2 2006 Emma Mærsk 7 397,7 m 56,4 m 14500 151687 Maersk Line Danmark
3 2005 Gudrun Mærsk 5 367,3 m 42,8 m 10150 97933 Maersk Line Danmark
4 2006 Xin Los Angeles 6 336,7 m 45,6 m 9600 [4] 107200 CSCL Hongkong
5 2006 Cosco Guangzhou 4 350 m 42,8 m 9450[5] 99833 Cosco Grekland
6 2006 CMA CGM Medea 3 350 m 42,8 m 9415[6] 99500 CMA CGM Frankrike
7 2003 Axel Mærsk 5 352,6 m 42,8 m 9310 93496 Maersk Line Danmark
8 2006 NYK Vega 2 338,2 m 45,6 m 9200 97825 Nippon Yusen Kaisha Panama
9 2005 MSC Pamela 5 336,7 m 45,6 m 9178 90500 MSC Liberia
10 2006 MSC Madeleine 1 348,5 m 42,8 m 9100 107551 MSC Liberia
11 2006 Hannover Bridge 2 336 m 45,8 m 9040 89000 K Line Japan

Världens mest trafikerade containerhamnarRedigera

Tio mest trafikerade hamnar
Ranking Hamn Land TEU:s(x1000)[7] +/- från 2004 % förändring från 2004
1 Singapore Singapore 23200 1900 8,19
2 Hongkong Kina 22430 500 2,28
3 Shanghai Kina 18090 3536 24,30
4 Shenzhen Kina 16200 2540 19,00
5 Busan Sydkorea 11840 349 2,95
6 Kaohsiung Taiwan (Kina) 9471 424 6,54
7 Rotterdam Nederländerna 9300 1000 12,05
8 Hamburg Tyskland 8086 1084 13,40
9 Dubai Förenade Arabemiraten 7619 1190 15,63
10 Los Angeles USA 7485 164 2,19

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera