Öppna huvudmenyn

Bergshammars socken i Södermanland ingick i Jönåkers härad, ingår sedan 1971 i Nyköpings kommun och motsvarar från 2016 Bergshammars distrikt.

Bergshammars socken
Socken
Bergshammars kyrka 2010.jpg
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradJönåkers härad
KommunNyköpings kommun
Bildadmedeltiden
Area32 kvadratkilometer
Upphov tillBergshammars landskommun
Karta
Bergshammars sockens läge i Södermanlands län.
Red pog.svg
Bergshammars sockens läge
i Södermanlands län.
Koordinater58°44′31″N 16°54′12″E / 58.74194444°N 16.90333333°Ö / 58.74194444; 16.90333333
Koder, länkar
Sockenkod0309
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126385 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 32,20 kvadratkilometer, varav 32,13 land.[1] År 2000 fanns här 1 225 invånare[2]. Tätorten och kyrkbyn Bergshammar med sockenkyrkan Bergshammars kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Bergshammars socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bergshammars församling och för de borgerliga frågorna till Bergshammars landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Jönåkers landskommun som 1971 uppgick i Nyköpings kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Kiladalens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Bergshammars, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jönåkers härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Södermanlands båtsmanskompani.[4][5]

GeografiRedigera

 
Tätorten Bergshammar.

Bergshammars socken ligger sydväst om Nyköping kring Kilaån och norr om Kolmården som avskiljs från Kiladalen av en förkastningsbrant. Socknen är en odlad slättbygd i norr och kuperad skogsbygd i söder.[6][1][7][8]

Socknen genomkorsas av europaväg 4 samt Södra Stambanan.

Socknen avgränsas i norr samt i öster av Sankt Nicolai socken. "Tresockenmötet" Bergshammar-Sankt Nikolai-Tunaberg ligger i Marsviken utanför Fredö udd. I söder gränsar socknen mot Tunabergs socken. I väster ligger Tuna socken. Gränsen mellan Bergshammar och Tuna går rakt igenom östra delen av Svalsta tätort så att östligaste delen av Svalsta ligger i Bergshammar och den västra (största) delen ligger i Tuna.

Kring kronoegendomen Väderbrunn, i socknens norra del var fram till 1890 den av Johan Theofil och Hjalmar Nathorst 1841-55 organiserade lantbruksskolan förlagd.

FornlämningarRedigera

Från bronsåldern finns spridda grupper av gravar. Från yngre järnåldern finns några gravfält. I den södra skogsbygden finns rester från järnhyttor. Vid Stora Glashyttan har man bedrivit glastillverkning.[7][6][9][10]

NamnetRedigera

Namnet (1286, Bierxhamarh) kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller berg och hammar, 'stenig höjd, stenbacke' syftande på en markerad höjd invid kyrkan.[11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bergshammar socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Bergshammar socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Häradskarta över Jönåkers härad, mellersta delen 1900
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bergshammars socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bergshammars socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Schnell, Ivar; Bergshammars socken, Nyköping, 1953, serie Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning - 12, BURK-nummer 534488
  • Bergshammars hembygdsförening Indelningsverket i Bergshammar - soldater, grenadjärer, båtsmän! - en betraktelse över indelningsverkets utbredning i Bergshammar, Bergshammar, 2005, BURK-nummer 4769216
  • Skyllberg, Eva (1968-); Tuna bergslag - en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Bergshammars, Tuna och Tunabergs socknar samt Nyköpings stad, Stockholm, Jernkontoret - RAÄ, 1995, serie Atlas över Sveriges bergslag, 99-2015871-2 Jernkontorets bergshistoriska utskott, LIBRIS-id 8226199
  • Skyllberg, Eva (1968-); Glasbrukslämningar vid Stora Glashyttan - historisk tid - RAÄ 99, Stora Marsäng 1:3, Bergshammars socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län - arkeologisk forskningsundersökning, Sörmlands museum, 2003, serie Arkeologiska meddelanden, LIBRIS-id 9687887

Externa länkarRedigera