Wikipedia

Kila socken, Västmanland

socken i Västmanland

Kila socken i Västmanland ingick i Övertjurbo härad, ingår sedan 1971 i Sala kommun och motsvarar från 2016 Kila distrikt.

Kila socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradÖvertjurbo härad
KommunSala kommun
Bildadmedeltiden
Area127 kvadratkilometer
Upphov tillKila landskommun
Kila församling
MotsvararKila distrikt, Västmanland
TingslagVästmanlands östra domsagas tingslag (–)
Övertjurbo tingslag (–)
Karta
Kila socken, Västmanlands läge i Västmanlands län.
Kila socken, Västmanlands läge i Västmanlands län.
Kila socken, Västmanlands läge i Västmanlands län.
Koordinater59°52′12″N 16°32′42″Ö / 59.87°N 16.545°Ö / 59.87; 16.545
Koder, länkar
Sockenkod2294
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Kila distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 127,25 kvadratkilometer, varav 124,93 land.[1] År 2000 fanns här 950 invånare.[2] En del av tätorten Sätra brunn, orten Broddbo samt kyrkbyn Kila kyrkby med sockenkyrkan Kila kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Kila socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kila församling och för de borgerliga frågorna till Kila landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Tärna landskommun som 1971 uppgick i Sala kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kila, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Övertjurbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Väsby kompani och Livregementets grenadjärkår, Östra Västmanlands kompani.[3]

Geografi

redigera

Kila socken ligger sydväst och väster om Sala kring Badelundaåsen och kring Kilaån i sydost. Socknen är en slättbygd vid Kilaån och är i övrigt en småkuperad sjörik skogsbygd till del öppen, till del skogbevuxen.[4][1][5]

Riksväg 56 löper genom socknens södra del. Länsväg 256 (Sala-Salbohed) korsar socknens mellersta del. Längst i norr passerar riksväg 70 genom sockenområdet.

Största ort är Kila kyrkby. Fritidsbebyggelse förekommer bland annat i Ljömsebo vid Ljömsebosjön (73 m ö.h.). Östra delen av kurorten Sätra brunn ligger inom Kila socken. Bland övriga byar kan nämnas (från söder): Lånsta, Kivsta, Grällsta, Tullsta, Ringvalla, Gullvalla samt Jungfrubo. Östanbäcks kloster ligger strax norr om länsväg 256.

Geografisk avgränsning

redigera

Socknens nordligaste punkt ligger i närheten av Sankta Elisabets källa. Här ligger ett "fyrsockenmöte" Kila-Sala-Möklinta-Västerfärnebo. Möklinta socken möter upp från nordost, men gränsar i övrigt inte mot Kila. Från "fyrsockenmötet" gränsar Kila socken i väster mot Västerfärnebo socken och i nordost och öster mot Sala socken. Gränsen mot Västerfärnebo är cirka tio kilometer lång och går söderut till Stävresjön (61,6 m ö.h.). I denna sjö ligger ett "tresockenmöte" Kila-Västerfärnebo-Fläckebo, varifrån gränsen mellan Kila och Fläckebo socken i sydväst sträcker sig cirka 10 kilometer söderut. Vid gården Bergåsa ligger "tresockenmötet" Kila-Fläckebo-Haraker. Gränsen till Harakers socken i Västerås kommun löper över halvannan kilometer mot sydost fram till västra delen av Solingsmyran, varifrån Romfartuna socken (Västerås kommun) avgränsar i söder.

Socknens sydligaste punkt ligger i Lillån cirka tre kilometer sydväst om Ransta. Sydpunkten är ett "tresockenmöte" Kila-Romfartuna-Kumla. Kila socken avgränsas därefter i sydost av Kumla socken och i öster av Sala socken. "Tresockenmötet" Kila-Kumla-Sala ligger cirka 3 kilometer nordost om Kila kyrka.

Fornlämningar

redigera

Lösfynd och 13 boplatser från stenåldern är funna. Från järnåldern finns några gravar, främst inom två gravfält från vikingatiden. Inom socknen finns en runsten. Dessutom finns spår efter lågteknisk järnframställning.[5][4][6][7]

Namnet

redigera

Namnet (1312 Kilum) innehåller plural av kil, åsyftande något kilformigt i terrängen.[8]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Kila socken, Västmanland 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 094
1760
  
1 036
1769
  
1 083
1780
  
1 059
1790
  
1 085
1800
  
1 135
1810
  
1 180
1820
  
1 217
1830
  
1 284
1840
  
1 322
1850
  
1 367
1860
  
1 514
1870
  
1 706
1880
  
1 721
1890
  
1 812
1900
  
1 905
1910
  
1 790
1920
  
1 769
1930
  
1 593
1940
  
1 368
1950
  
1 176
1960
  
1 030
1970
  
825
1980
  
825
1990
  
910
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kila socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Kila socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kila socken, Västmanland
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kila socken, Västmanland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

redigera
  • Kila socken, Kila hembygdsförening, årsskrifter 1962-1974, LIBRIS-id 804447

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kila_socken,_Västmanland&oldid=52614790”