Gustaf Rudolf Abelin
Gustaf Rudolf Abelin[1] (i riksdagen kallad Abelin i Kvillinge), född 17 maj 1819 i Linköping, död 19 september 1903 i Kvillinge församling, Östergötlands län, var en svensk generallöjtnant, Sveriges krigsminister, samt riksdagsledamot (första kammaren) 1871–1898.
| Gustaf Rudolf Abelin | |
,_Svenskt_portr%C3%A4ttgalleri_XIV.png) Gustaf Rudolf Abelin i Svenskt porträttgalleri XIV, foto från 1896 eller tidigare
| |
| Tid i befattningen 5 juli 1867–5 december 1871 | |
| Monark | Karl XV |
|---|---|
| Företrädare | Alexander Reuterskiöld |
| Efterträdare | Oscar Weidenhielm |
Ledamot av Sveriges riksdag
| |
| Mandatperiod 1871 (urtima)-1898 | |
| Valkrets | Östergötlands läns valkrets (1871 urtima-1898) |
| Uppdrag i riksdagen | |
| Ledamot av första kammaren Ledamot av Särskilt utskott 1875, 1877–1878 och 1883 | |
| Född | 17 maj 1819 Linköping, Östergötlands län |
| Död | 19 september 1903 (84 år) Björnsnäs, Kvillinge församling, Östergötlands län |
| Nationalitet |  Sverige
|
| Politiskt parti | Första kammarens protektionistiska parti (1888–1898) |
| Övrig politisk anknytning |
Opolitisk (som statsråd) |
| Yrke | Generallöjtnant Statsråd |
| Ministär | Karl XV:s statsråd |
| Maka | Charlotta Emerentia Karolina Zethelius |
| Barn | Rudolf Abelin (född 1864) Carolina (född 1866) |
| Militärtjänst | |
| Tjänstetid | 1839–1900 |
| Grad | Generallöjtnant |
| Befäl | Norra skånska infanteriregementet 1867–1872 |
| Utmärkelser | Serafimerorden Svärdsorden |
Biografi redigera
Uppväxt redigera
Abelin var son till borgmästaren i Linköping Zacharias Abelin (1774–1849) och Henrika Karolina Lodin.[2] Han var bror till en av pediatrikens första vetenskapsmän i landet, Hjalmar August Abelin och hovjägmästare Karl Johan Zacharias Abelin. Gustaf Rudolf Abelin gifte sig 1863 med Charlotta Emerentia Karolina Zethelius (född 1841 i Torshälla, död 1924 i Jakobs församling, kyrkobokförd i Hedvig Eleonora församling), dotter till brukspatronen Carl Zethelius och Charlotta Catharina Granath. Abelin var far till pomologen Rudolf Abelin (1864–1961) och Carolina Abelin (född 1866).
Karriär redigera
Abelin ingick vid arton års ålder som volontär vid Första livgrenadjärregementet och avlade under följande åren student- och officersexamina. 1839 utnämndes han till underlöjtnant vid Närkes regemente, där han blev löjtnant 1846, regementskvartermästare 1850 och kapten 1855. År 1862 befordrades han till överstelöjtnant vid Södra skånska infanteriregementet.
Under de följande åren arbetade han som ledamot i flera kommittéer, bland annat i den som tillsattes för att avge förslag till bakladdningsgevär för armén.
1867 förflyttades han till överste och chef för Norra skånska infanteriregementet, men redan samma år utnämndes han till generalmajor i armén samt kallades till statsråd och chef för lantförsvarsdepartementet och var Sveriges krigsminister 1867–1871. På grund av 1867 års riksdags anhållan, att ett förslag till härordning måtte uppgöras på en sådan grund, "att svenska armén skulle bestå av stam, innefattande befäl och trupp, samt beväring", utarbetade Gustaf Rudolf Abelin ett sådant till 1869 års riksdag, men det vann inte riksdagens bifall. Han framlade därefter för lagtima riksdagen 1870 samt för lag- och urtima riksdagarna 1871 olika modifikationer av sitt första förslag, men inte heller någon av dessa blev i sin helhet antagen av båda kamrarna. Däremot bifölls på lagtima riksdagen 1871 det viktigaste av det som det förslag som framlagts för riksdagen innehöll rörande artilleriets och fortifikationstruppernas organisation.
Efter urtima riksdagens beslut utnämndes Gustaf Rudolf Abelin till generallöjtnant och återgick till chefskapet för Norra skånska infanteriregementet. 1872–1887 var han generalbefälhavare i andra militärdistriktet och deltog 1874–1875 i kommittén för uppgörande av förslag till övergång till ny härordning. 1887 blev Abelin generallöjtnant i generalitetets reserv.
Sista tiden redigera
Abelin var 1871–1898 ledamot av Första kammaren för Östergötlands län och satt därunder i försvarsutskottet 1875, 1877, 1878 och 1883 samt var 1895 ledamot av hemliga utskottet. Sedan 1867 var han ledamot av första klassen Krigsvetenskapsakademien,[3] och år 1900 tog han avsked ur krigstjänsten. Han var även ordförande i Göta kanals styrelse 1881–1901 och ordförande i styrelsen för Motala Verkstad 1883–1891.
Utmärkelser redigera
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden, 1 december 1886.[4]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 29 juli 1869.[5]
Storkorset av Danska Dannebrogorden, senast 1903.[4]
Riddare av storkorset av Italienska kronorden, senast 1903.[4]
Riddare av första klassen av Preussiska Röda örns orden, senast 1903.[4]
Referenser redigera
- Abelin, Gustaf Rudolf i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Abelin, 2. Gustaf Rudolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Abelin, 2. G. R. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Abelin, Gustaf Rudolf i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
- Sten Drakenberg: Gustaf R Abelin i Svenskt biografiskt lexikon (1918)
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 43
Noter redigera
- ^ Rudolf stavat Rudolph i Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
- ^ Winberg, Torsten (1950). Södra skåningarna, 1811-1949. Allhems förlag. https://books.google.se/books?id=kUcPAQAAMAAJ&q=Zacharias+Abelin&dq=Zacharias+Abelin&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjq-6fSlb7xAhXXnIsKHYZsBp8Q6AEwA3oECAYQAg. Läst 30 juni 2021
- ^ Sveriges statskalender för år 1903. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1902. sid. 411. https://books.google.se/books?id=6lQRAQAAMAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false
- ^ [a b c d] Sveriges statskalender för år 1903. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1902. sid. 431. https://books.google.se/books?id=6lQRAQAAMAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false
- ^ Kommendörer m. st. k. af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges statskalender 1881
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Rudolf Abelin.
| Militära titlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Alexander Reuterskiöld |
Sveriges krigsminister 1867 – 1871 |
Efterträddes av Oscar Weidenhielm |