Rhamnetin (3,3',4',5-tetrahydroxi-7-metoxiflavon) är en polycyklisk aromatisk förening och flavonol. Namnet kommer från de arter av getapelsläktet Rhamnus, bland andra R. saxatilis och R. lycioides, från vars bär rhamnetin framställdes ur xantorhamnin - dess glykosid med trisackariden rhamninos (vilken består av två rhamnos och en galaktos). Xantorhamnin förekommer även hos andra växter, som exempelvis kryddnejlika, malörter och citrusväxter.

Rhamnetin
Strukturformel
Systematiskt namn2- (3,4-dihydroxifenyl) -3,5-dihydroxi-7-metoxikromen-4-en
Övriga namn7-Metylquercetin
Quercetin 7-metyleter
Kemisk formelC16H12O7
Molmassa316,26 g/mol
UtseendeVita till citrongula kristaller
CAS-nummer90-19-7
Egenskaper
Löslighet (vatten)Blandbar
Smältpunkt10,4 °C (295)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande

NFPA 704

NFPA 704.svg

0
2
0
 
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

EgenskaperRedigera

Rhamnetin bildar citongula kristaller, vilka är svårlösliga i vatten, alkohol och eter, men lättlösliga i baser.[1][2] Rhamnetin framställs ur xantorhamnin (som framställs genom kokning av bären i alkohol) genom kokning i svaga syror.[1]

Strukturformeln för rhamnetin och att det var ett metylderivat av quercetin fastställdes av den österrikiske kemisten Josef Herzig.[1]

AnvändningRedigera

Rhamnetin var tidigare ett viktigt färgämne för gulfärgning av läder, papper, tyg med mera[1] och utvanns från bären av Rhamnus-arter, vilka därför kallades "gulbär".[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Rudolf Nietzki, 1906, Chemie der Organischen Farbstoffe, 5 uppl. sid. 311-312. (Även en mindre utförlig äldre upplaga på engelska 1892 Chemistry of the organic dye-stuffs, sid. 256-257).
  2. ^ Rhamnetin i Nordisk familjebok, uggleupplagan, volym 23, spalt 72.
  3. ^ Gulbär i Nordisk familjebok, uggleupplagan, volym 10, spalt 578.