Malörtssläktet

släkte av växter
(Omdirigerad från Malörter)

Malörtssläktet (Artemisia)[1][2] eller malörter[3] är ett släkte i familjen korgblommiga växter[1] med omkring 400 arter.

Malörtssläktet
Romersk malört (A. pontica)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteMalörtssläktet
Artemisia
Vetenskapligt namn
§ Artemisia
AuktorLinné, 1753
Arter med svenska trivialnamn
Afrikansk malört (A. afra)
Alvarmalört (A. oelandica)
Bandgråbo (A. integrifolia)
Bottnisk malört (A. campestris subsp. bottnica)
Brantmalört (A. tanacetifolia)
Buskmalört (A. arborescens)
Dillmalört (A. filifolia)
Donaumalört (A. austriaca)
Douglasmalört (A. douglasiana)
Dragon (A. dracunculus)
Fältmalört (A. campestris)
Fingermalört (A. japonica)
Flikmalört (A. chamaemelifolia)
Glaciärmalört (A. glacialis)
Gråbo (A. vulgaris)
Grovbladig gråbo (A. argyi)
Ismalört (A. frigida)
Kamfermalört (A. alba)
Kauksisk malört (A. caucasica)
Kinesisk gråbo (A. verlotorum)
Kinesisk malört (A. carvifolia)
Krypmalört (A. schmidtiana)
Malört (A. absinthium)
Maskfrö (A. cina)
Norsk malört (A. norvegica)
Pärlmalört (A. lactiflora)
Romersk malört (A. pontica)
Sandmalört (A. stelleriana)
Silkesmalört (A. nitida)
Slottsmalört (A. 'Powis Castle')
Småkorgig gråbo (A. minutiflora)
Smalmalört (A. biennis)
Sommarmalört (A. annua)
Stenmalört (A. rupestris)
Temalört (A. umbelliformis)
Trådmalört (A. capillaris)
Vippmalört (A. scoparia)
Vitmalört (A. ludoviciana)
Åbrodd (A. abrotanum)
Östmalört (A. sieversiana)
För drottningen av antikens Karien, se Artemisia II av Karien.

Beskrivning

redigera

Släktet består av fleråriga örter, halvbuskar eller buskar som ursprungligen kommer från tempererade områden på norra halvklotet. De växer oftast på ganska torra platser.[4]

De flesta malörtsarterna är aromatiska med flikiga, nästan barrliknande blad. Blommorna är små och sitter i klasar.

Det vetenskapliga släktnamnet Artemisia kommer från gudinnan Artemis i den grekiska mytologin.

Användning

redigera

Äkta malört (A. absinthium) har använts i medicin, men används idag främst som krydda i drycker, som till exempel absint, bäsk, fernet och vermouth. Även dragon (A. dranunculus), gråbo (A. vulgaris), åbrodd (A. abrotanum) och romersk malört (A. pontica) används som krydda. Den indiska arten davana (A. pallens) används i parfymer.

Malörtssläktet innehåller följande arter:[1]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (26 maj 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17117496. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Artemisia L. - Malörtssläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 7 juni 2015
  3. ^ Nationalencyklopedin: Malörter
  4. ^ ”Malörter”. Den virtuella floran. Arkiverad från originalet den 23 november 2021. https://web.archive.org/web/20211123104737/http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/artem/welcome.html. 

Externa länkar

redigera