Galaktos eller 2,3,4,5,6-pentahydroxihexanal är en monosackarid som är mycket lik glukos. Den har formeln C6H7O(OH)5 eller summaformeln C6H12O6.

Galaktos
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn2,3,4,5-Pentahydroxihexanal
Kemisk formelC6H7O(OH)5
Molmassa180,156 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer26566-61-0
SMILESOC[C@@H](O)[C@H](O)[C@H](O)[C@@H](O)C=O
Egenskaper
Densitet1,5 g/cm³
Löslighet (vatten)683 g/l
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Isomera strukturer redigera

 
Cykliska former av galaktos
 
Galaktos strukturer

Egenskaper redigera

Galaktos är en diastereomer till glukos och delar de flesta av dess egenskaper. Galaktos har dock inte lika söt smak. Galaktos och glukos kan tillsammans bilda disackariden laktos, men finns inte i fri form.

Galaktos har god löslighet i vatten och är mindre söt än monosackariderna glukos och fruktos. Smältpunkten ligger på 167° Celsius och molmassan är 180,08.

Förekomst redigera

Galaktos ingår i många naturprodukter, som till exempel pektin, gummi och agar. Den finns naturligt i mjölkprodukter, sockerbetor (sockerrör) och växtlim. Den syntetiseras dessutom i kroppen, där den utgör komponenter i glukolipider och glukoproteiner, som finnes i en mängd vävnader. Galaktos används ofta som sötningsmedel, för att det innehåller viktig energi som många celler utnyttjar. Galaktos produceras i däggdjurens mjölkkörtlar.

Medicinsk relevans redigera

Kronisk systemisk exponering av möss, råttor och Drosophila för D-galaktos leder till att senescensen (åldrandet) tilltar och har kommit till användning som modell.[1] Två studier har antytt ett möjligt samband mellan galaktos i mjölk och äggstockscancer.[2][3] Andra studier visar dock ingen korrelation, även i närvaro av defekt galaktosmetabolism.[4][5] Mer forskning krävs för att säkerställa riskfaktorerna.

Alfa-1,3-galaktos eller med kortform alpha-gal, har konstaterats kunna förorsaka fördröjd allergi mot rött kött, som drabbar en växande andel av världens befolkning, nyligen identifierad även på Södersjukhuset i Sverige.[6] Allergins orsak har kopplats till bett av fästingar som kan ha alpha-gal i sin mage. En Alpha-Gal Allergy Awareness (AGAA) grupp har etablerats för att sprida information och höja medvetenheten om denna allergi hos allmänhet och livsmedelsindustri.[7]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Cui, X.; Zuo, P.; Zhang, Q.; Li, X.; Hu, Y.; Long, J.; Packer, L.; Liu, J. (2006). ”Chronic systemic D-galactose exposure induces memory loss, neurodegeneration, and oxidative damage in mice: protective effects of R-alpha-lipoic acid”. Journal of neuroscience research 84 (3): sid. 647–654. doi:10.1002/jnr.20899. PMID 16710848. 
  2. ^ Cramer D (1989). ”Lactase persistence and milk consumption as determinants of ovarian cancer risk”. Am J Epidemiol 130 (5): sid. 904–10. PMID 2510499. 
  3. ^ Cramer D, Harlow B, Willett W, Welch W, Bell D, Scully R, Ng W, Knapp R (1989). ”Galactose consumption and metabolism in relation to the risk of ovarian cancer”. Lancet 2 (8654): sid. 66–71. doi:10.1016/S0140-6736(89)90313-9. PMID 2567871. 
  4. ^ Marc T. Goodman, Anna H. Wu, Ko-Hui Tung, Katharine McDuffie, Daniel W. Cramer, Lynne R. Wilkens, Keith Terada, Juergen K. V. Reichardt, and Won G. Ng (2002). ”Association of Galactose-1-Phosphate Uridyltransferase Activity and N314D Genotype with the Risk of Ovarian Cancer”. Am. J. Epidemiol 156 (8): sid. 693–701. doi:10.1093/aje/kwf104. PMID 12370157. 
  5. ^ Fung, W. L. Alan, Risch, Harvey, McLaughlin, John, Rosen, Barry, Cole, David, Vesprini, Danny, Narod, Steven A. (2003). ”The N314D Polymorphism of Galactose-1-Phosphate Uridyl Transferase Does Not Modify the Risk of Ovarian Cancer”. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 12 (7): sid. 678–80. PMID 12869412. 
  6. ^ Pea Nilsson, Svensk studie ger svar på allergigåta, DN (2013-09-26).
  7. ^ AGAA, AGAA:s webbplats.

Externa länkar redigera