Öppna huvudmenyn

Rafael Hertzberg

finlandssvensk författare, översättare, historiker, affärsman, uppfinnare och publicist

Rafael Hertzberg (även Rafaël Hertzberg), född 18 september 1845 i Åbo, död 5 december 1896 i Helsingfors, var en finlandssvensk författare, översättare, historiker, affärsman, uppfinnare och publicist. Idag är han kanske främst ihågkommen för att ha skrivit orden till julvisan Julpolska ("Nu ha vi ljus här i vårt hus ...").[1]

Rafael Hertzberg
Rafael Hertzberg.
Född18 september 1845
Finland Åbo, Finland
Död12 november 1896 (51 år)
Finland Helsingfors, Finland
NationalitetFinländsk
Yrke/uppdragFörfattare
Översättare
Historiker
Affärsman
Känd förSångtexten till Julpolska

Innehåll

BiografiRedigera

Rafael Hertzberg studerade vid Kejserliga Alexanders-universitet (nuvarande Helsingfors universitet) där han avlade filosofie licentiat-examen 1889 på avhandlingen Vidskepelsen i Finland på 1600-talet. Han medarbetade som litteratur-, teater- och konstkritiker i Helsingfors Dagblad från slutet av 1860-talet (1875–1888 som tidningens kulturredaktör) och senare även i Hufvudstadsbladet. Han deltog periodvis i samhällsdebatten och var bland annat den första som offentligt förespråkade kvinnlig rösträtt i Finland.[2] Han verkade även för förbättringar av de finländska judarnas situation.

Hertzberg debuterade 1870 med översättningsverket Från Saimens och Päijänes stränder och gav ut ett sextiotal böcker, med allt från översättningar av finsk folkdiktning till egen lyrik, kulturhistoriska översikter, barnböcker (illustrerade av bland andra Helene Schjerfbeck, Jenny Nyström, John Bauer och Elsa Beskow) och underhållningslitteratur (det senare i regel under olika pseudonymer – ”Jung Junior”, ”Lucianus”, ”Onkel Tommi”, ”Qvasimodo”, ”Sphinx” med flera). Han var redaktör för tidskrifterna Sylvia: sagor, sånger och skildringar för barn och ungdom och Framtid: fria häften för frågor rörande qvinnans deltagande i kulturarbetet, samt för den första finlandssvenska lyrikantologin, Ur Finlands sång (1880). År 2004 utgavs hans Helsingfors för 300 år sedan och i våra dagar i finsk översättning (Helsinki herra Hertzbergin silmin). Han skrev även pjäser, däribland dramatiseringar av Johan Ludvig Runebergs dikter Vårt land, Landshöfdingen och Bröderna, samt librettot till Jean Sibelius enda opera, Jungfrun i tornet (JS 101, 1896).

1884 gav Hertzberg ut en tidig ”fri” översättning av det finska nationaleposet Kalevala, som han också bearbetade i en barn- och ungdomsversion. Som översättare ägnade han sig inledningsvis åt traditionell finsk folklyrik men över tid kom han att inrikta sig på samtida realistisk litteratur, och översatte bland andra Minna Canth och Juhani Aho. Han gjorde även fria bearbetningar av Rolandssången, italienska folkvisor och Henry Morton Stanleys afrikanska reseskildringar och utförde den första svenska översättningen av Henrik Ibsens Ett dockhem (1880). Hertzbergs översättning av den tyska barnboken "Weihnachtszauber" ("Julgubben och tomtarne", 1881) anses ligga bakom att man i stora delar av Svenskfinland säger "julgubben" i stället för "jultomten"[3].

På 1890-talet var Hertzberg även verksam som finländsk agent för utländska livförsäkringsbolag samt som uppfinnare: bland annat konstruerade han en skrivmaskin ("Sampo") som tillverkades av Husqvarna 1894–95 som den första i Sverige[4], en spottkopp anpassad för att förhindra spridningen av tuberkulos, en myntväxlingsapparat ("Likvidator") och en cigarettmaskin ("Fulmen").

BibliografiRedigera

Översättningar (urval)Redigera

  • Från Saimens och Päijänes stränder: en samling öfwersättningar och bearbetningar efter finskan (Edlund, 1870)
  • Finska toner: ny samling öfversättningar och bearbetningar efter finskan (Eget förlag, 1871)
  • Finska toner: en samling öfversättningar och bearbetningar efter finskan (Bonnier, 1873)
  • Yrjö Koskinen: Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar (Holm, 1874)
  • Julius Krohn: Berättelser ur finska historien (Holm, 1874)
  • Finska folksagor (berättade af Rafaël Hertzberg) (Frenckell, 1880)
  • Pietari Päivärinta: Bilder ur lifvet: noveller (Bonnier, 1883-1884)
  • Kalevala (fri öfversättning) (Edlund, 1884)
  • Juho Reijonen: Noveller (Söderström, 1885)
  • Minna Canth: Lifsbilder från finska hem (Edlund, 1886)
  • Kalevipoeg: esternas hjälteepos (översatt tillsammans med Helmer Winter) (Bokvännen, 1963)

NoterRedigera

  1. ^ ”Rafael Hertzberg”. Svensk mediedatabas. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141027212002/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=217038. Läst 27 oktober 2014. 
  2. ^ Uppgiften, som återfinns i Biografiskt lexikon för Finland (2009), härrör möjligen från den osignerade runan i Nutid: tidskrift för samhällsfrågor och hemmets intressen, ett organ för Kvinnosaksförbundet Unionen, red Helena Westermarck, Helsingfors, nr 1/1897, där det sägs att Rafael Hertzberg "år 1884 – således redan för tretton år sedan – framstälde /.../ yrkandet på politisk rösträtt för kvinnan. Det var första gången fordran på den politiska rösträttens utsträckande till kvinnorna här lät offentligen höra sig." (1884 utkom Hertzbergs I qvinnofrågan, under pseudonymen "En tidningsman", och den 9 mars samma år publicerades hans artikel "Politisk rösträtt åt qvinnan!" i Helsingfors Dagblad.)
  3. ^ Hufvudstadsbladet 1/12 2008 Arkiverad 8 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ The Virtual Typewriter Museum

KällorRedigera

  • Biografiskt lexikon för Finland. 2: Ryska tiden (SLS/Atlantis, 2009), biografisk artikel, Rafael Hertzberg
  • Finlands svenska litteraturhistoria. Andra delen: 1900-talet. Uppslagsdel (SLS/Atlantis, 2000), bibliografi, Rafael Hertzberg

Externa länkarRedigera