Wikipedia

Piteå stadsförsamling

historisk församling i Luleå stift

Piteå stadsförsamling var en församling i Luleå stift och i Piteå kommun. Församlingen uppgick 2010 i Piteå församling.

Piteå stadsförsamling
Före detta församling
LandSverige
KommunPiteå kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
Bildad1686
 av del avPiteå landsförsamling
Upphörd31 december 2009
Uppgått iPiteå församling
Upphov tillPiteå stadsdistrikt
Karta
Piteå stadsförsamlings läge i Norrbottens län.
Piteå stadsförsamlings läge
i Norrbottens län.
Piteå stadsförsamlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat65°19′06″N 21°29′02″Ö / 65.318333333333°N 21.483777777778°Ö / 65.318333333333; 21.483777777778
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod258100 (–)
258101 (–)
KyrkoarkivSE/HLA/1010155
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Församlingen bildades 1686 genom en utbrytning ur Piteå landsförsamling.[1] 1 januari 1940, enligt beslut den 31 mars 1939, överfördes till Piteå stadsförsamling från Piteå landsförsamling vissa områden med 838 invånare omfattande en areal av 2,86 km², varav 2,46 km² land. Samtidigt överfördes andra områden i motsatt riktning med 147 invånare omfattande en areal av 0,73 km², varav allt land.[2][3] 1 januari 1941 (enligt beslut 15 mars 1940) överfördes ett obebott område omfattande en areal av 8,40 km², varav 8,07 km² land från Piteå stadsförsamling till Älvsby församling.[4][3]

1 januari 1971, enligt beslut den 3 april 1970,[5] överfördes från Piteå stadsförsamling till Byske församling i Västerbottens län ett obebott område med en areal av 4,62 km², varav 4,32 km² land.[6] Området bestod av fastigheten Romelsön 1:1 som omfattade ön Romelsön.[5]

Piteå stadsförsamling uppgick 1 januari 2010 i Piteå församling.[7]

Pastorat redigera

Från 1686 var stadsförsamlingen annexförsamling till 1 maj 1901 i Piteå landsförsamlings pastorat, vilket också omfattade Älvsby församling mellan 1809 och 1895. Från 1 maj 1901 utgjorde stadsförsamlingen eget pastorat.[1]

Areal redigera

Piteå stadsförsamling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 35,70 km², varav 35,60 km² land.[8] På 1930-talet justerades Piteå stads totalareal och siffran angavs vara 23,25 km² större, eller 58,95 km².[3] Den 1 januari 1952 omfattade församlingen en areal av 52,68 km², varav 45,15 km² land.[9] Dessa arealsiffror var baserade på Generalstabskartan i skala 1:100 000 över Norrbottens län upprättad 1876-1897.[8][9] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 baserade på nya kartor (ekonomiska kartan i skala 1:10 000) omfattade församlingen den 1 januari 1961 en areal av 46,54 km², varav 43,40 km² land.[10] Piteå stadsförsamling omfattade den 1 januari 1986 en areal av 41,9 km², varav 39,1 km² land.[11]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Piteå stadsförsamling 1805–2005[12][13][14][15][16][17][18]
ÅrFolkmängd
1805
  
899
1810
  
634
1820
  
967
1830
  
1 216
1840
  
1 172
1850
  
1 405
1860
  
1 554
1870
  
1 800
1880
  
2 337
1890
  
2 691
1900
  
2 655
1910
  
2 632
1920
  
3 043
1930
  
3 102
1935
  
3 405
1940
  
4 259
1945
  
4 895
1950
  
5 568
1955
  
6 466
1960
  
7 402
1965
  
8 470
1970
  
9 439
1975
  
10 058
1980
  
10 186
1985
  
10 147
1990
  
10 945
1995
  
11 506
2000
  
11 593
2005
  
11 955
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-2005: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Kyrkoherdar redigera

Ämbetstid[19] Namn Levnadstid Övrigt
1901–1908 Gustaf Hörnström Senare kyrkoherde i Nätra församling.
1908– Jonas Alfred Edström 1864–

Komministrar redigera

Ämbetstid[19] Namn Levnadstid Övrigt
1683–1690 Samuel Hortelius Senare komminister i Piteå landsförsamling.
1690–1691 Isac Aug. Bång 1661–1691
1692–1695 Mårten Beckman
1696–1731 Erik Er. Lönnberg 1659–1731
1732–1774 Michael Wikman 1693–
1775–1789 Jöns Pihlgren 1733–1789
1790–1796 Jonas Backman 1759–1796
1797–1809 Israel Magnus Granlund Senare komminister i Piteå landsförsamling.
1811–1822 Hans Sehlstedt
1823–1842 Johan Schmaltz
1842–1847 Jakob Dahlberg Senare kyrkoherde i Råneå församling.
1847–1855 Anders Aron Stecksén Senare kyrkoherde i överluleå församling.
1855–1860 Johan Læstadius 1815–1895 Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1862–1865 Gustaf Wilhelm Nygren Senare komminister i Älvsby församling.
1865–1898 Fabian Zacharias Grape 1832–1898

Kyrkor redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  2. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1939. Statistiska centralbyrån. sid. 38 & 42. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngden%20inom%20administrativa%20omr%c3%a5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%c3%a4ngden-inom-administrativa-omr%c3%a5den-1939.pdf. Läst 1 maj 2018 
  3. ^ [a b c] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 3*, 105-106. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940. Statistiska centralbyrån. sid. 37 & 41. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngden%20inom%20administrativa%20omr%c3%a5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%c3%a4ngden-inom-administrativa-omr%c3%a5den-1940.pdf. Läst 1 maj 2018 
  5. ^ [a b] ”Byske socken. Alfabetiska registret - R” (DJVU). Lantmäterimyndigheternas arkiv. Lantmäteriet. sid. 8. https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=12&sd_base=lm24&sd_ktun=0005hl20&mdat=20170113094548155055. Läst 1 maj 2018. 
  6. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 69. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  8. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 6* & 125. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4* & 122. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 61 & 206. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 1 maj 2018 
  11. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1985 Del 2, Folkmängd och samboende. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1988. sid. 445. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1985_2.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 9 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 1 maj 2018. 
  13. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 1 maj 2018 
  14. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 1 maj 2018. 
  15. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 1 maj 2018. 
  16. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 120. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 1 maj 2018 
  17. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  18. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 1 maj 2018. 
  19. ^ [a b] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1925). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 97-103. Libris 490180. https://runeberg.org/hernosandh/3/0099.html 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Piteå_stadsförsamling&oldid=54250348”