Wikipedia

Piteå landsförsamling

församling i Luleå stift och i Piteå kommun
Artikel Diskussion

Piteå landsförsamling var en församling i Luleå stift och i Piteå kommun. Församlingen uppgick 2010 i Piteå församling.

Piteå landsförsamling
Före detta församling
Långträskkyrka.jpg
LandSverige
KommunPiteå kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
Bildad1325
 av del avSkellefteå landsförsamling
Avskild frånPiteå socken (1863)
UtbrutetNederluleå församling (1330)
Arvidsjaurs församling (1606)
Piteå stadsförsamling (1686)
Älvsby församling (1809)
Norrfjärdens församling (1915)
Hortlax församling (1918)
Upphörd31 december 2009
Uppgått iPiteå församling
Upphov tillPiteå landsdistrikt
Karta
Piteå landsförsamlings läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Piteå landsförsamlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat65°20′45″N 21°23′47″Ö / 65.34597°N 21.39632°Ö / 65.34597; 21.39632
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod258103 (–)
KyrkoarkivSE/HLA/1010154
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Församlingen bildades på 1320-talet genom utbrytning ur Skellefteå landsförsamling under namnet Piteå församling, namnbyte till detta genomfördes 1686. Ur församlingen utbröts omkring 1330 Luleå församling, 1580 Arvidsjaurs församling, 1686 Piteå stadsförsamling och 1809 Älvsby församling.

Enligt beslut den 31 mars 1905 skulle, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, utbrytas två församlingar: Norrfjärden i norra delen av församlingen och Hortlax i sydöstra delen av församlingen. Utbrytningarna skedde 1 maj 1915 (enligt beslut 31 december 1914) för Norrfjärdens församling med 4 600 invånare (befolkning 31 december 1915) och omfattande en areal av 501,76 km², varav 482,01 km² land, och 1 januari 1918 (enligt beslut 28 september 1917) Hortlax församling, med 3 439 invånare (befolkning 31 december 1917) och omfattande en areal av 319,12 km², varav 291,83 km² land.[2][3][4][5] Enligt beslut 18 mars 1932 överfördes 1 januari 1933 holmarna Lilla Björn och Olsvensakallen omfattande en areal av 0,04 km², varav allt land, från Piteå landsförsamling till Norrfjärdens församling.[6]

1 januari 1940 (enligt beslut 31 mars 1939) överfördes vissa områden med 838 invånare omfattande en areal av 2,86 km², varav 2,46 km² land, från Piteå landsförsamling till Piteå stadsförsamling och i motsatt riktning vissa områden med 147 invånare och omfattande en areal av 0,73 km², varav allt land.[6][7] 1 januari 1941 (enligt beslut 15 mars 1940) överfördes vissa obebodda områden omfattande en areal av 18,90 km², varav 18,86 km² land, från Piteå landsförsamling till Älvsby församling.[6][8] 1 januari 1966 överfördes från Piteå landsförsamling och Piteå kyrkobokföringsdistrikt till Älvsby församling ett obebott område omfattande en areal av 1,02 km² land.[9] 1 januari 1973 överfördes från Piteå landsförsamling och Piteå kyrkobokföringsdistrikt till Norrfjärdens församling ett obebott område omfattande en areal av 0,0 km².[10]

Piteå landsförsamlingen uppgick 1 januari 2010 tillsammans med Piteå stadsförsamling i Piteå församling.[11]

Församlingen var mellan 1 januari 1926 och 1 juli 1991 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Piteå kbfd (250201, från 1967 258103) och Markbygdens kbfd (250202, från 1967 258104).[12]

PastoratRedigera

  • 1320-talet: eget pastorat.
  • 1330-talet: moderförsamling i Piteå, Luleå och Torneå pastorat.
  • 1340-talet till omkring 1400: annexförsamling i Luleå pastorat.
  • omkring 1400 till omkring 1580: eget pastorat.
  • omkring 1580 till 1606: moderförsamling i pastoratet Piteå och Arvidsjaur.
  • 1606 till 1614: eget pastorat.
  • 1614 till 1635: moderförsamling i pastoratet Piteå och Arvidsjaur.
  • 1635 till 24 september 1640: moderförsamling i pastoratet Piteå, Arvidsjaur och Silbojokk.
  • 24 september 1640 till 1686: eget pastorat.
  • 1686 till 1809: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling.
  • 1809 till 1 januari 1895: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling, Piteå stadsförsamling och Älvsby
  • 1 januari 1895 till 1 maj 1901: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling.
  • 1 maj 1901 till 1918: eget pastorat.
  • 1 januari 1918 till 1 maj 1918: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Hortlax.
  • 1 maj 1918 till 1 januari 2010: eget pastorat.

På 1880-talet var Piteå pastorat ett regalt pastorat av första klassen.[13] Pastorats uppdelning på klasser upphörde genom lagen angående tillsättning av präster den 26 oktober 1883 och systemet med regala pastorat avskaffades genom 1910 års prästvallag.

ArealRedigera

Piteå landsförsamling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 3 144,93 kvadratkilometer, varav 3 014,53 kvadratkilometer land,[2] och den 1 januari 1952 en areal av 2 302,98 km², varav 2 220,06 km² land.[14] Båda dessa arealsiffror var baserade på Generalstabskartan i skala 1:100 000 över Norrbottens län upprättad 1876-1897.[2][14] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade församlingen den 1 januari 1961 en areal av 2 360,12 km², varav 2 221,93 km² land.[15] Piteå landsförsamling omfattade den 1 januari 1986 en areal av 2 359,0 km², varav 2 220,9 km² land.[16]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Piteå landsförsamling 1805–2005[17][18][19][20][21][22]
ÅrFolkmängd
1805
  
6 151
1810
  
5 862
1820
  
6 061
1830
  
7 368
1840
  
7 869
1850
  
9 114
1860
  
10 451
1870
  
11 638
1880
  
13 682
1890
  
15 535
1900
  
17 951
1910
  
19 640
1920
  
12 674
1930
  
13 808
1935
  
14 459
1940
  
14 020
1945
  
14 075
1950
  
13 845
1955
  
13 759
1960
  
13 709
1965
  
14 260
1970
  
15 252
1975
  
16 285
1980
  
16 649
1985
  
16 713
1990
  
16 809
1995
  
16 988
2000
  
16 689
2005
  
16 760
Anm: Älvsby församling ingick 1805 och 1810. Norrfjärdens församling utbruten 1 maj 1915 och Hortlax församling utbruten 1918.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1975-2005: befolkning enligt 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

KyrkoherdarRedigera

Ämbetstid[23] Namn Levnadstid Övrigt
–1339 Laurentius
1339 Petrus
1438 Olauus
–1536 Augustinus
1536–1542 Andreas Petri Stolpe
1544–1565 Andreas Johannis
1566–1600 Andreas Nicolai –1600
1600–1628 Nicolaus Andreæ Rhen –1628
1629–1649 Johannes Joh. Hossius –1649
1650–1655 Thomas Jacobi Rozelius
1656–1689 Olaus Stephani Graan 1618–1689
1691–1693 Petrus Olai Graan 1654–1693
1695–1713 Christopher Olai Anzenius 1652–
1714 Carl Wänman
1716–1738 Daniel Solander 1669–1738
1741–1760 Carl Solander 1699–1760
1763–1765 Erik Rhen 1704–1765
1768–1797 Theophilus Ol. Gran 1723–1797
1799–1816 Jonas Nordvall 1748–1816
1818–1830 Brynolf Hesselgren 1770–1830
1833–1855 Isak Grape 1779–1855
1859–1885 Pehr Stjernberg 1798–1885
1888–1897 Gustaf Höijer Senare kyrkoherde i Skellefteå församling.
1897–1909 Carl Alfred Nygren Senare kyrkoherde i Nordmalings församling.
1910– Axel Simeon Sandin 1860–

KomministrarRedigera

Ämbetstid[23] Namn Levnadstid Övrigt
1539 Laurens
1550 Olaus
1593–1600 Nicolaus Andreae
1593 Martinus Nicolai
1606, 1609 Nicolaus Matthiae
1613 Ericus
1616–1623 Nicolaus martini
1629 Johannes Hossius
1629 Michael Nicolai
1633–1640 Petrus Turdinus
1641–1664 Samuel Edvardi Rhen
1664–1679 Lars Henriksson Strand
1680–1690 Petrus Graan Senare kyrkoherde i församlingen.
1690–1700 Samuel Petri Hortelius –1700
1701–1712 Samuel Samuelsson Rhen
1714–1717 Erik A. Molin
1718–1738 Petrus Thelaus 1663–1738
1743–1747 Jonas Djupaedius Ström 1706–17
1749–1772 Erik Hellberg 1710–1772
1776–1782 Axel Örnberg Senare kyrkoherde i Burträsks församling.
1785 Richard Roslin 1719–1785
1788–1806 Jonas Risberg 1747–1806
1809–1826 Israel Magnus Granlund 1764–1826
1826 Pehr Södermark 1780–1827
1829–1856 Johan Clausén 1800–1856
1859–1888 Jonas Nygren 1814–1888
1890–1914 Nils Anton Nordström 1854–1914
Ämbetstid[23] Namn Levnadstid Övrigt
1871–1873 Jonas Löfgren Senare kyrkoherde i Bjurholms församling.
1876–1888 Gustaf Höijer Senare kyrkoherde i Skellefteå församling.
1889–1903 Axel Simeon Sandin Senare kyrkoherde i församlingen.
1905–1917 Nils Johan Nordberg 1860–1917

KyrkorRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/258171000, läst: 17 juni 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 6*, 123 & 126. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 82-83. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 9 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1915. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1916. sid. 34. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1915.pdf. Läst 19 april 2018 
  5. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1917. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1918. sid. 34. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1917.pdf. Läst 19 april 2018 
  6. ^ [a b c] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 104-106. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1939. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1940. sid. 37 & 42. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1939.pdf. Läst 19 april 2018 
  8. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1941. sid. 36 & 41. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1940.pdf. Läst 19 april 2018 
  9. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 64 & 225. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 148. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020. 
  12. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  13. ^ Piteå. 2. i Nordisk familjebok (första upplagan, 1888)
  14. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4* & 121. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  15. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 61 & 206. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 8 april 2018 
  16. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1985 Del 2, Folkmängd och samboende. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1988. sid. 445. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1985_2.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 9 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 19 april 2018. 
  18. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 19 april 2018. 
  19. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 19 april 2018. 
  20. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 120. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 19 april 2018 
  21. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  22. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 19 april 2018. 
  23. ^ [a b c] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1925). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 60-95. Libris 490180. http://runeberg.org/hernosandh/3/0062.html 
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Piteå_landsförsamling&oldid=51050826"