Öppna huvudmenyn

Piteå landsförsamling

församling i Luleå stift och i Piteå kommun

Piteå landsförsamling var en församling i Luleå stift och i Piteå kommun. Församlingen uppgick 2010 i Piteå församling.

Piteå landsförsamling
Fd församling
Långträskkyrka.jpg
LandSverige
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
KommunPiteå kommun[1]
Bildad1325
 av del avSkellefteå landsförsamling
Avskild frånPiteå socken (1863)
UtbrutetNederluleå församling (1330)
Arvidsjaurs församling (1606)
Piteå stadsförsamling (1686)
Älvsby församling (1809)
Norrfjärdens församling (1915)
Hortlax församling (1918)
Upphörd31 december 2009
Uppgått iPiteå församling
Upphov tillPiteå landsdistrikt
Karta
Piteå landsförsamlings läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Piteå landsförsamlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat65°20′45″N 21°23′47″E / 65.34597°N 21.39632°Ö / 65.34597; 21.39632
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod258103
KyrkoarkivSE/HLA/1010154
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Församlingen bildades på 1320-talet genom utbrytning ur Skellefteå landsförsamling under namnet Piteå församling, namnbyte till detta genomfördes 1686. Ur församlingen utbröts omkring 1330 Luleå församling, 1580 Arvidsjaurs församling, 1686 Piteå stadsförsamling och 1809 Älvsby församling.

Enligt beslut den 31 mars 1905 skulle, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, utbrytas två församlingar: Norrfjärden i norra delen av församlingen och Hortlax i sydöstra delen av församlingen. Utbrytningarna skedde 1 maj 1915 (enligt beslut 31 december 1914) för Norrfjärdens församling med 4 600 invånare (befolkning 31 december 1915) och omfattande en areal av 501,76 km², varav 482,01 km² land, och 1 januari 1918 (enligt beslut 28 september 1917) Hortlax församling, med 3 439 invånare (befolkning 31 december 1917) och omfattande en areal av 319,12 km², varav 291,83 km² land.[2][3][4][5] Enligt beslut 18 mars 1932 överfördes 1 januari 1933 holmarna Lilla Björn och Olsvensakallen omfattande en areal av 0,04 km², varav allt land, från Piteå landsförsamling till Norrfjärdens församling.[6]

1 januari 1940 (enligt beslut 31 mars 1939) överfördes vissa områden med 838 invånare omfattande en areal av 2,86 km², varav 2,46 km² land, från Piteå landsförsamling till Piteå stadsförsamling och i motsatt riktning vissa områden med 147 invånare och omfattande en areal av 0,73 km², varav allt land.[6][7] 1 januari 1941 (enligt beslut 15 mars 1940) överfördes vissa obebodda områden omfattande en areal av 18,90 km², varav 18,86 km² land, från Piteå landsförsamling till Älvsby församling.[6][8] 1 januari 1966 överfördes från Piteå landsförsamling och Piteå kyrkobokföringsdistrikt till Älvsby församling ett obebott område omfattande en areal av 1,02 km² land.[9] 1 januari 1973 överfördes från Piteå landsförsamling och Piteå kyrkobokföringsdistrikt till Norrfjärdens församling ett obebott område omfattande en areal av 0,0 km².[10]

Piteå landsförsamlingen uppgick 1 januari 2010 tillsammans med Piteå stadsförsamling i Piteå församling.[11]

Församlingen var mellan 1 januari 1926 och 1 juli 1991 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Piteå kbfd och Markbygdens kbfd.[12]

PastoratRedigera

  • 1320-talet: eget pastorat.
  • 1330-talet: moderförsamling i Piteå, Luleå och Torneå pastorat.
  • 1340-talet till omkring 1400: annexförsamling i Luleå pastorat.
  • omkring 1400 till omkring 1580: eget pastorat.
  • omkring 1580 till 1606: moderförsamling i pastoratet Piteå och Arvidsjaur.
  • 1606 till 1614: eget pastorat.
  • 1614 till 1635: moderförsamling i pastoratet Piteå och Arvidsjaur.
  • 1635 till 24 september 1640: moderförsamling i pastoratet Piteå, Arvidsjaur och Silbojokk.
  • 24 september 1640 till 1686: eget pastorat.
  • 1686 till 1809: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling.
  • 1809 till 1 januari 1895: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling, Piteå stadsförsamling och Älvsby
  • 1 januari 1895 till 1 maj 1901: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling.
  • 1 maj 1901 till 1918: eget pastorat.
  • 1 januari 1918 till 1 maj 1918: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Hortlax.
  • 1 maj 1918 till 1 januari 2010: eget pastorat.

På 1880-talet var Piteå pastorat ett regalt pastorat av första klassen.[13] Pastorats uppdelning på klasser upphörde genom lagen angående tillsättning av präster den 26 oktober 1883 och systemet med regala pastorat avskaffades genom 1910 års prästvallag.

ArealRedigera

Piteå landsförsamling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 3 144,93 kvadratkilometer, varav 3 014,53 kvadratkilometer land,[2] och den 1 januari 1952 en areal av 2 302,98 km², varav 2 220,06 km² land.[14] Båda dessa arealsiffror var baserade på Generalstabskartan i skala 1:100 000 över Norrbottens län upprättad 1876-1897.[2][14] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade församlingen den 1 januari 1961 en areal av 2 360,12 km², varav 2 221,93 km² land.[15] Piteå landsförsamling omfattade den 1 januari 1986 en areal av 2 359,0 km², varav 2 220,9 km² land.[16]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Piteå landsförsamling 1805–2005[17][18][19][20][21][22]
ÅrFolkmängd
1805
  
6 151
1810
  
5 862
1820
  
6 061
1830
  
7 368
1840
  
7 869
1850
  
9 114
1860
  
10 451
1870
  
11 638
1880
  
13 682
1890
  
15 535
1900
  
17 951
1910
  
19 640
1920
  
12 674
1930
  
13 808
1935
  
14 459
1940
  
14 020
1945
  
14 075
1950
  
13 845
1955
  
13 759
1960
  
13 709
1965
  
14 260
1970
  
15 252
1975
  
16 285
1980
  
16 649
1985
  
16 713
1990
  
16 809
1995
  
16 988
2000
  
16 689
2005
  
16 760
Anm: Älvsby församling ingick 1805 och 1810. Norrfjärdens församling utbruten 1 maj 1915 och Hortlax församling utbruten 1918.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1975-2005: befolkning enligt 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

KyrkorRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Nationell Arkiv Databas: SE/258171000, läst: 17 juni 2018
  2. ^ [a b c] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 6*, 123 & 126. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 82-83. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 9 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1915. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1916. sid. 34. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1915.pdf. Läst 19 april 2018 
  5. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1917. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1918. sid. 34. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1917.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 1 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b c] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 104-106. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1939. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1940. sid. 37 & 42. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1939.pdf. Läst 19 april 2018 
  8. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1941. sid. 36 & 41. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1940.pdf. Läst 19 april 2018 
  9. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 64 & 225. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 148. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  12. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  13. ^ Piteå. 2. i Nordisk familjebok (första upplagan, 1888)
  14. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4* & 121. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  15. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 61 & 206. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 8 april 2018  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1985 Del 2, Folkmängd och samboende. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1988. sid. 445. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1985_2.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 9 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 19 april 2018. 
  18. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 19 april 2018. 
  19. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 19 april 2018. 
  20. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 120. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 22 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  22. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 19 april 2018.