Piteå landsförsamling
Piteå landsförsamling var en församling i Luleå stift och i Piteå kommun. Församlingen uppgick 2010 i Piteå församling.
Piteå landsförsamling Före detta församling | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Piteå kommun[1] |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Luleå stift |
Bildad | 1325 |
av del av | Skellefteå landsförsamling |
Avskild från | Piteå socken (1863) |
Utbrutet | Nederluleå församling (1330) Arvidsjaurs församling (1606) Piteå stadsförsamling (1686) Älvsby församling (1809) Norrfjärdens församling (1915) Hortlax församling (1918) |
Upphörd | 31 december 2009 |
Uppgått i | Piteå församling |
Upphov till | Piteå landsdistrikt |
Karta | |
Piteå landsförsamlings läge i Norrbottens län. | |
Koordinat | 65°20′45″N 21°23′47″Ö / 65.34597°N 21.39632°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 258103 (–) |
Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010154 |
Redigera Wikidata |
Administrativ historik
redigeraFörsamlingen bildades på 1320-talet genom utbrytning ur Skellefteå landsförsamling under namnet Piteå församling, namnbyte till detta genomfördes 1686. Ur församlingen utbröts omkring 1330 Luleå församling, 1580/1606/1614 Arvidsjaurs församling, 1686 Piteå stadsförsamling och 1809 Älvsby församling.
Enligt beslut den 31 mars 1905 skulle, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, utbrytas två församlingar: Norrfjärden i norra delen av församlingen och Hortlax i sydöstra delen av församlingen. Utbrytningarna skedde 1 maj 1915 (enligt beslut 31 december 1914) för Norrfjärdens församling med 4 600 invånare (befolkning 31 december 1915) och omfattande en areal av 501,76 km², varav 482,01 km² land, och 1 januari 1918 (enligt beslut 28 september 1917) Hortlax församling, med 3 439 invånare (befolkning 31 december 1917) och omfattande en areal av 319,12 km², varav 291,83 km² land.[2][3][4][5] Enligt beslut 18 mars 1932 överfördes 1 januari 1933 holmarna Lilla Björn och Olsvensakallen omfattande en areal av 0,04 km², varav allt land, från Piteå landsförsamling till Norrfjärdens församling.[6]
1 januari 1940 (enligt beslut 31 mars 1939) överfördes vissa områden med 838 invånare omfattande en areal av 2,86 km², varav 2,46 km² land, från Piteå landsförsamling till Piteå stadsförsamling och i motsatt riktning vissa områden med 147 invånare och omfattande en areal av 0,73 km², varav allt land.[6][7] 1 januari 1941 (enligt beslut 15 mars 1940) överfördes vissa obebodda områden omfattande en areal av 18,90 km², varav 18,86 km² land, från Piteå landsförsamling till Älvsby församling.[6][8] 1 januari 1966 överfördes från Piteå landsförsamling och Piteå kyrkobokföringsdistrikt till Älvsby församling ett obebott område omfattande en areal av 1,02 km² land.[9] 1 januari 1973 överfördes från Piteå landsförsamling och Piteå kyrkobokföringsdistrikt till Norrfjärdens församling ett obebott område omfattande en areal av 0,0 km².[10]
Piteå landsförsamlingen uppgick 1 januari 2010 tillsammans med Piteå stadsförsamling i Piteå församling.[11]
Församlingen var mellan 1 januari 1926 och 1 juli 1991 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Piteå kbfd (250201, från 1967 258103) och Markbygdens kbfd (250202, från 1967 258104).[12]
Pastorat
redigera- 1320-talet: eget pastorat.
- 1330-talet: moderförsamling i Piteå, Luleå och Torneå pastorat.
- 1340-talet till omkring 1400: annexförsamling i Luleå pastorat.
- omkring 1400 till omkring 1580: eget pastorat.
- omkring 1580 till 1606: moderförsamling i pastoratet Piteå och Arvidsjaur.
- 1606 till 1614: eget pastorat.
- 1614 till 1635: moderförsamling i pastoratet Piteå och Arvidsjaur.
- 1635 till 24 september 1640: moderförsamling i pastoratet Piteå, Arvidsjaur och Silbojokk.
- 24 september 1640 till 1686: eget pastorat.
- 1686 till 1809: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling.
- 1809 till 1 januari 1895: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling, Piteå stadsförsamling och Älvsby
- 1 januari 1895 till 1 maj 1901: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling.
- 1 maj 1901 till 1918: eget pastorat.
- 1 januari 1918 till 1 maj 1918: moderförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Hortlax.
- 1 maj 1918 till 1 januari 2010: eget pastorat.
På 1880-talet var Piteå pastorat ett regalt pastorat av första klassen.[13] Pastorats uppdelning på klasser upphörde genom lagen angående tillsättning av präster den 26 oktober 1883 och systemet med regala pastorat avskaffades genom 1910 års prästvallag.
Areal
redigeraPiteå landsförsamling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 3 144,93 kvadratkilometer, varav 3 014,53 kvadratkilometer land,[2] och den 1 januari 1952 en areal av 2 302,98 km², varav 2 220,06 km² land.[14] Båda dessa arealsiffror var baserade på Generalstabskartan i skala 1:100 000 över Norrbottens län upprättad 1876-1897.[2][14] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade församlingen den 1 januari 1961 en areal av 2 360,12 km², varav 2 221,93 km² land.[15] Piteå landsförsamling omfattade den 1 januari 1986 en areal av 2 359,0 km², varav 2 220,9 km² land.[16]
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Piteå landsförsamling 1805–2005[17][18][19][20][21][22] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1805 | 6 151 | |||
1810 | 5 862 | |||
1820 | 6 061 | |||
1830 | 7 368 | |||
1840 | 7 869 | |||
1850 | 9 114 | |||
1860 | 10 451 | |||
1870 | 11 638 | |||
1880 | 13 682 | |||
1890 | 15 535 | |||
1900 | 17 951 | |||
1910 | 19 640 | |||
1920 | 12 674 | |||
1930 | 13 808 | |||
1935 | 14 459 | |||
1940 | 14 020 | |||
1945 | 14 075 | |||
1950 | 13 845 | |||
1955 | 13 759 | |||
1960 | 13 709 | |||
1965 | 14 260 | |||
1970 | 15 252 | |||
1975 | 16 285 | |||
1980 | 16 649 | |||
1985 | 16 713 | |||
1990 | 16 809 | |||
1995 | 16 988 | |||
2000 | 16 689 | |||
2005 | 16 760 | |||
Anm: Älvsby församling ingick 1805 och 1810. Norrfjärdens församling utbruten 1 maj 1915 och Hortlax församling utbruten 1918. För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1975-2005: befolkning enligt 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. |
Kyrkoherdar
redigeraÄmbetstid[23] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
–1339 | Laurentius | ||
1339 | Petrus | ||
1438 | Olauus | ||
–1536 | Augustinus | ||
1536–1542 | Andreas Stolpe | ||
1544–1565 | Andreas Johannis | ||
1566–1600 | Andreas Nicolai | –1600 | |
1600–1628 | Nicolaus Andreæ Rhen | –1628 | |
1629–1649 | Johannes Hossius | –1649 | |
1650–1655 | Thomas Jacobi Rozelius | ||
1656–1689 | Olaus Graan | 1618–1689 | |
1691–1693 | Petrus Graan | 1654–1693 | |
1695–1713 | Christopher Anzenius | 1652–1713 | |
1714 | Carl Wänman | 1659–1714 | Avled före tillträdet. |
1716–1738 | Daniel Solander | 1669–1738 | |
1741–1760 | Carl Solander | 1699–1760 | |
1763–1765 | Erik Rhen | 1704–1765 | |
1768–1797 | Theophilus Gran | 1723–1797 | |
1799–1816 | Jonas Nordvall | 1748–1816 | |
1818–1830 | Brynolf Hesselgren | 1770–1830 | |
1833–1855 | Isak Grape | 1779–1855 | |
1859–1885 | Pehr Stjernberg | 1798–1885 | |
1888–1897 | Gustaf Höijer | Senare kyrkoherde i Skellefteå församling. | |
1897–1909 | Alfred Nygren | 1855– | Senare kyrkoherde i Nordmalings församling. |
1910–1934 | Axel Sandin | 1860–1947 |
Komministrar
redigeraÄmbetstid[23] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1539 | Laurens | ||
1550 | Olaus | ||
1593–1600 | Nicolaus Andreae | ||
1593 | Martinus Nicolai | ||
1606, 1609 | Nicolaus Matthiae | ||
1613 | Ericus | ||
1616–1623 | Nicolaus martini | ||
1629 | Johannes Hossius | ||
1629 | Michael Nicolai | ||
1633–1640 | Petrus Turdinus | ||
1641–1664 | Samuel Edvardi Rhen | ||
1664–1679 | Lars Henriksson Strand | ||
1680–1690 | Petrus Graan | Senare kyrkoherde i församlingen. | |
1690–1700 | Samuel Petri Hortelius | –1700 | |
1701–1712 | Samuel Samuelsson Rhen | ||
1714–1717 | Erik A. Molin | ||
1718–1738 | Petrus Thelaus | 1663–1738 | |
1743–1747 | Jonas Djupaedius Ström | 1706–17 | |
1749–1772 | Erik Hellberg | 1710–1772 | |
1776–1782 | Axel Örnberg | Senare kyrkoherde i Burträsks församling. | |
1785 | Richard Roslin | 1719–1785 | |
1788–1806 | Jonas Risberg | 1747–1806 | |
1809–1826 | Israel Magnus Granlund | 1764–1826 | |
1826 | Pehr Södermark | 1780–1827 | |
1829–1856 | Johan Clausén | 1800–1856 | |
1859–1888 | Jonas Nygren | 1814–1888 | |
1890–1914 | Nils Anton Nordström | 1854–1914 |
Ämbetstid[23] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1871–1873 | Jonas Löfgren | Senare kyrkoherde i Bjurholms församling. | |
1876–1888 | Gustaf Höijer | Senare kyrkoherde i Skellefteå församling. | |
1889–1903 | Axel Simeon Sandin | Senare kyrkoherde i församlingen. | |
1905–1917 | Nils Johan Nordberg | 1860–1917 |
Kyrkor
redigeraSe även
redigeraKällor
redigera- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/258171000, läst: 17 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 6*, 123 & 126. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6Tb6rLpBf?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 19 april 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 82-83. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpfnsYC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 9 april 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1915. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1916. sid. 34. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1915.pdf. Läst 19 april 2018
- ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1917. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1918. sid. 34. Arkiverad från originalet den 1 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180501225505/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1917.pdf. Läst 19 april 2018
- ^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 104-106. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 19 april 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1939. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1940. sid. 37 & 42. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1939.pdf. Läst 19 april 2018
- ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1941. sid. 36 & 41. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1940.pdf. Läst 19 april 2018
- ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 64 & 225. Arkiverad från originalet den 24 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VpIdxjHN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 19 april 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 148. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 1 maj 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Piteå. 2. i Nordisk familjebok (första upplagan, 1888)
- ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4* & 121. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 19 april 2018 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 61 & 206. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014172059/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 8 april 2018
- ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1985 Del 2, Folkmängd och samboende. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1988. sid. 445. Arkiverad från originalet den 15 september 2015. https://www.webcitation.org/6bYZtueNX?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1985_2.pdf. Läst 19 april 2018 Arkiverad 9 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 19 april 2018.
- ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 19 april 2018.
- ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 19 april 2018.
- ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 120. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145426/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 19 april 2018
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
- ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 19 april 2018.
- ^ [a b c] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1925). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 60-95. Libris 490180. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Bygd%C3%A9nL/titlar/Hern%C3%B6sandsStiftsHerdaminne3/sida/62/faksimil