Öppna huvudmenyn

Luleå stift är ett stift inom Svenska kyrkan. Det är till ytan Svenska kyrkans största stift, och omfattar Västerbottens län och Norrbottens län. Stiftsstad är Luleå och stiftskyrka är Luleå domkyrka. Stiftet har åtta kontrakt, 9 pastorat och 57 församlingar (2014).[1]

Luleå stift
Lulea Kirche, modified.jpg
Inrättat1904
FöregångareUppsala stift, Härnösands stift
SamfundSvenska kyrkan
BiskopssäteSverige Luleå, Sverige
DomkyrkaLuleå domkyrka
BiskopÅsa Nyström
Antal kontrakt8 (2014)
Antal pastorat37 (2014)
Antal församlingar57 (2014)
Vapen
Luleå stift vapen.svg
Karta
Map of Diocese of Luleå.svg

Biskop är sedan 2018 Åsa Nyström.

HistoriaRedigera

De första tecknen på kristen bygd i nuvarande Luleå stift går tillbaka till 1314. Då nämns både Ume socken (nuvarande Umeå landsförsamling) och Bygde socken (nuvarande Bygdeå församling) som de nordligaste församlingarna i Uppsala stift. Tretton år senare nämns även Skellefte socken (nuvarande Skellefteå landsförsamling). Senare tillkom även Pite socken (nuvarande Piteå församling) och Lule socken (nuvarande Nederluleå församling). Under 1400-talet bildades Torne socken (i nuvarande Haparanda församling) och Kalix socken (nuvarande Nederkalix församling).

Luleå stift bildades 1904 genom delning av Härnösands stift, varigenom den norra delen avskildes därifrån. I samband med Luleå stifts tillkomst och som en förutsättning för detta uppgick Kalmar stift i Växjö stift 1915.[2]

Sedan bildandet 1904 har befolkningen fördubblats till &&&&&&&&&0520929.&&&&&0520 929 invånare (2019).[3] Inom stiftet bor det flera olika språkminoriteter. Förutom på svenska bedriver stiftet även arbete på finska, meänkieli och samiska.

De huvudsakliga väckelserörelserna i Luleå stift är læstadianismen och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS).

KontraktRedigera

BiskopslängdRedigera

Följande är en lista över biskopar genom tiderna i Luleå stift:

LitteraturRedigera

  • Martin Bergman, "Luleå stifts inrättande och Kalmar stifts upphörande : en stiftsreglering; dess motiv och orsaker" Kyrkohistorisk årsskrift 101 (2001, s. 67-100

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera