Peter Harryson

svensk skådespelare och programledare
(Omdirigerad från Peter Harrysson)

John Peter Kaj Harryson, född 2 april 1948 i Norrköping, är en svensk skådespelare och programledare.

Peter Harryson
Peter Harryson 2011
FöddJohn Peter Kaj Harryson
2 april 1948 (73 år)
Norrköping, Sverige
VistelseortGöteborg
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragSkådespelare, programledare
Känd förProgrammet ”Så ska det låta”
Barn2
FöräldrarJohn Harryson
Ulla-Britt Dahl

BiografiRedigera

Harryson är son till skådespelaren John Harryson och Ulla-Britt Dahl (1926-2011). Han började spela teater i de yngre tonåren. När han var sexton år gammal fick han anställning vid Göteborgs stadsteater som scenarbetare. Han kom in på Dramatens elevskola 1967 och efter tre års studier fick han fast anställning på Dramaten. 1974 valde han att lämna nationalscenen och bli frilans. Det blev några år på Folkan där Harryson fick demonstrera sin komiska talang i Kar de Mumma-revyn. Han spelade en av sopåkarna i My Fair LadyOscarsteatern 1977 och medverkade i operetten Csardasfurstinnan på samma scen 1981. I början av 80-talet var han anställd vid Uppsala Stadsteater.

Harryson blev välkänd för den stora publiken genom den folkkära TV-serien Hedebyborna 1978–81, där han spelade mot sin far, John Harryson. Under 1990-talet spelade han den bullrige redaren Pehr Silver i såpan Rederiet, samtidigt som han blev riktigt folkkär genom sin programledarroll i fredagsunderhållningen Så ska det låta. Harryson har vunnit På spåret två gånger, en gång med Carina Lidbom och en gång med Malin Petersson. Han har även blivit tvåa en gång tillsammans med Eva Bysing.

Stockholms stadsteater gjorde Harryson succé i rollen som herr Padda i barnpjäsen Det susar i säven.[1] Han spelade en av huvudrollerna i musikalen Guys and Dolls på Oscarsteatern 1997 och återvände till sin hemstad Norrköping för rollen som Peachum i TolvskillingsoperanÖstgötateatern 2002.

Harryson är en duktig vissångare och har framträtt som sådan tillsammans med gitarristen Bengt Magnusson och framfört visor av bland annat Bellman, Evert Taube och Ruben Nilsson.[2][3]

Som röstskådespelare har han bland annat gjort sig känd som den svenska rösten bakom Paddan i Det susar i säven, Shaggy i Media Dubbs versioner av Scooby-Doo, Knotan i SuperTed, Philoctetes i Disneys Herkules, ett flertal roller i de tecknade Asterixfilmerna (oftast som Centurion), Silver Fang och hade även rollen som Skeletor i He-Man and She-Ra: A Christmas Special och som Miles Mayhem i M.A.S.K..

2009 var han med och spelade in ett avsnitt av Grillad, som dock aldrig sändes då producent, programledare och flera av de medverkande upplevde programmet som tjatigt och kränkande med många skämt om Harrysons utseende.[4]

2019 medverkade han i TV-serien Bröllop, begravning och dop.[5]

År 1998 blev Harryson utsedd till Filipstads ambassadör. Han är sedan 1971 gift med f. dansösen Charlotte Kuylenstierna, född 1948. Paret har två barn.

Filmografi i urvalRedigera

TV (urval)Redigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1970 Roy, marxist Borgaren och Marx
Lars Forssell
Mimi Pollak Dramaten
1970 Karlsson Karlsson på taket
Astrid Lindgren
Mats Ek Dramaten
1971 Funktionär I Modern
Stanislaw Ignacy Witkiewicz
Alf Sjöberg Dramaten
1972 Neuffer Hölderlin
Peter Weiss
Lars Göran Carlsson Dramaten
1972 Likdrängen Mäster Olof
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1976 Medverkande Strålande tider, revy
Kar de Mumma
Hans Dahlin Folkan
1976 Medverkande Hem till stan, revy
Kar de Mumma
Hans Dahlin Folkan[6][7]
1977 My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Henny Mürer Oscarsteatern[8]
1980 Scanarelle Don Juan
Molière
Ulf Fredriksson Uppsala stadsteater
1980 Härberget
Maxim Gorkij
Christian Tomner Uppsala stadsteater
1980 Tiger Brown, polismästare Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Lars Göran Carlson Parkteatern[9]
1980 Historien om en häst
Leo Tolstoj
Ulf Fredriksson Uppsala stadsteater
1981 Erasmus Montanus Erasmus Montanus
Ludvig Holberg
Ulf Fredriksson Uppsala stadsteater
1981 Eugen von Rohnsdorff Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Ivo Cramér Oscarsteatern[10]
1982 Jorden runt på 80 dagar
Bengt Ahlfors efter Jules Verne
John Zacharias Parkteatern
1983 Karlsson på taket Karlsson på taket
Astrid Lindgren
Kent Malmström Riksteatern
1983 Godnattstunden
Beppe Wogers
Hans Klinga Folkan
1984 Sam Master Harold
Athol Fugard
Ulf Fredriksson Uppsala Stadsteater
1985 Guys and Dolls
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows
Lars Göran Carlson Parkteatern
1985 Herodes Jesus Christ Superstar
Andrew Lloyd-Webber och Tim Rice
Julie Arenal Göta Lejon[11]
1986 Leva loppan
Georges Feydeau
Pierre Fränckel Vasateatern[12]
1988 Nicola/Stormästaren Momo
Michael Ende
Ulf Fredriksson Uppsala Stadsteater
1988 Blunt Rövaren eller Karneval i Neapel
Aphra Benn
Ulf Fredriksson Uppsala Stadsteater
1990 Ubbe Kung Ubu
Alfred Jarry
Ulf Fredriksson Uppsala Stadsteater
1991 Ellard Simms Kom igen Charlie!
Larry Shue
Johan Hult Uppsala Stadsteater
1991 Agamemnon Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Georg Malvius Vasateatern[13]
1992 Padda Det susar i säven
Kenneth Grahame
Allan Svensson Stockholms Stadsteater
1994 Algernon Moncrieff Mister Ernest
Oscar Wilde
Tim Luscombe Stockholms stadsteater
1994 Kyrkoherde Heinrich Besök av en gammal dam
Friedrich Dürrenmatt
Hilda Hellwig Stockholms stadsteater
1995 Djävulen Merlin, djävulens son
Tankred Dorst
Ronny Danielsson Stockholms stadsteater
1996 Theramenes Fedra
Jean Racine
Hilda Hellwig Stockholms stadsteater
1996 Alfred Doolittle Pygmalion
George Bernard Shaw
Giles Havergal Stockholms stadsteater
1998 Gottigottgott Johnson Guys and Dolls
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows
Hans Marklund Oscarsteatern[14]
2000 Sir John Falstaff Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare
Ronny Danielsson Stockholms stadsteater
2000 Sir John Falstaff Henrik IV
William Shakespeare
Ronny Danielsson Stockholms stadsteater
2001 Luka På botten
Maxim Gorkij
Hilda Hellwig Stockholms stadsteater
2005 Jack Diamond Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack
Staffan Aspegren Göteborgsoperan[15]
2008 Rysk roulette
Moira Buffini fritt efter Nikolaj Erdmann
Anette Norberg Göteborgs stadsteater
2009 Bustopher Jones Cats
Andrew Lloyd-Webber och T.S. Eliot
Hans Berndtsson Cirkus, Stockholm[16]
2011 Thénardier Les Misérables
Claude-Michel Schönberg, Alain Boublil och Herbert Kretzmer
Ronny Danielsson Malmö Opera
2013 Greve Waldemar von Bracke Charmören från Långedrag
Franz Arnold och Ernst Bach
Anders Aldgård Gunnebo slottsteater[17]

RegiRedigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1992 Spånskiva, kabaré Ethel Berg, Robert Sjöblom, Peter Harryson, Jan Bandel och Carsten Palmær Turteatern[18]
1998 En kurd i stan
Adde Malmberg, Johan Schildt och Robert Sjöblom Uppsala stadsteater
1999 Stockholmsblod
Olov Svedelid och Kalle Sörnäs Stockholms stadsteater
2008 Värdshusvärdinnan
La locandiera
Carlo Goldoni Gunnebo slottsteater[19]

ReferenserRedigera

  1. ^ "Peter Harryson". NE.se. Läst 25 januari 2014.
  2. ^ Margareta Artsman (2 september 2005). ”Porträtt av Taube på turné”. Svenska Dagbladet: s. 75. https://www.svd.se/arkiv/2005-09-02/75. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ Klara soppteater - föreställningen "Stockholm"”. Svenska Dagbladet: s. 85. 19 april 2002. https://www.svd.se/arkiv/2002-04-19/85. Läst 13 maj 2018. 
  4. ^ Martin Ekelund (13 april 2009). ”Hånades för sin kropp - ”Grillad”-avsnittet med Harryson stoppat: Det blev underlig stämning”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11759788.ab. Läst 13 maj 2018. 
  5. ^ Hultman, Alexander. ”Dubbelt tv-aktuella Peter Harryson allvarligt sjuk”. gp.se. http://www.gp.se/1.13456997. Läst 18 oktober 2019. 
  6. ^ Leif Zern (1 oktober 1976). ”Folkan: Inte så roligt”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-10-01/267/26. Läst 25 maj 2019. 
  7. ^ Leif Zern (2 januari 1977). ”Folkan i Stockholm: Kisa lyckas i vital revy”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-01-02/1/10. Läst 25 maj 2019. 
  8. ^ Marcus Boldemann (24 september 1977). ”'My Fair Lady' på Oscars: Ladyn lever än”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-09-24/260/20. Läst 22 augusti 2015. 
  9. ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1980). ”Charmigt lustspel utan Brechts beskhet”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1980-06-06/152/22. Läst 8 mars 2018. 
  10. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24807&pos=25. Läst 26 juni 2015. 
  11. ^ Marcus Boldemann (5 oktober 1985). ”'Jesus Christ Superstar': Spel för söndagsskolan”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1985-10-05/271/22. Läst 17 september 2016. 
  12. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 58. 3 oktober 1986. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-03/268/58. Läst 18 september 2016. 
  13. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 24. 20 september 1991. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1991-09-20/256/24. Läst 12 juni 2016. 
  14. ^ ”Guys and Dolls”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/guys-and-dolls/. Läst 3 september 2015. 
  15. ^ ”Kiss me Kate!, 2005”. Riksantikvarieämbetet. http://www.kringla.nu/kringla/objekt?text=jangfeldt&referens=GSM/event/828953. Läst 23 februari 2019. 
  16. ^ Johanna Paulsson (7 september 2009). ”'Cats' på Cirkus, Stockholm”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/cats-pa-cirkus-stockholm/. Läst 21 april 2018. 
  17. ^ Gunnebo sommarteater”. Göteborgs-Posten. 12 juli 2013. http://www.gp.se/n%C3%B6je/gunnebo-sommarteater-charm%C3%B6ren-fr%C3%A5n-l%C3%A5ngedrag-1.561739. Läst 1 juli 2016. 
  18. ^ Tove Ellefsen (14 mars 1992). ”Genialisk skruv i hyllan Uffe”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1992-03-14/72/20. Läst 7 december 2020. 
  19. ^ Gunnebo slott och trädgårdar (15 juli 2008). ”Gunnebo sommarteater - premiär imorgon 16 juli”. Pressmeddelande. Läst 1 juli 2016.

Externa länkarRedigera