Pehr Högström, född 10 november 1714 i Selånger i Medelpad, död 14 juli 1784 i Skellefteå, var en svensk präst och författare. Han var med och utformade det sydlapska bokspråket som kom att dominera den litteratur som utgavs på samiska i Sverige under slutet av 1700-talet och under 1800-talet.
| Pehr Högström | |
 | |
| Född | 12 november 1714[1] Selångers församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 14 juli 1784[2][1] (69 år) Skellefteå församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Entomolog, missionär[3], präst, författare, kyrklig ämbetsman[3] |
| Befattning | |
| Kontraktsprost Kyrkoherde, Gällivare församling (1742–1749) Kyrkoherde, Skellefteå landsförsamling (1749–1784) | |
| Barn | Inga Margareta Högström (f. 1745)[4] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraHögström blev 1733 student vid Uppsala universitet, där han 1743 promoverades till filosofie magister. Två år tidigare hade han prästvigts i Stockholm och blivit missionär i Lappland, där han fick sin verksamhet i områdena kring Kaitumälven. År 1742 utnämndes han till kyrkoherde i den nyinrättade församling, som fick namnet Gällivare.
År 1743 och 1744 deltog Högström i de konferenser som syftade till att utveckla ett standardiserat samiskt skriftspråk som initierats av kyrkoherde Pehr Fjellström i Lycksele församling. Resultatet av dessa konferenser blev det sydlapska bokspråket. Högström vidareutvecklade detta skriftspråk genom att ta större hänsyn till den samiska som talades längst i norr. Hans variant av det sydlapska bokspråket blev det officiella och användes vid översättning och revidering av samiska böcker under lång tid. Bland annat gavs Bibeln ut på detta språk 1811.[5]
Under sina vidsträckta ämbetsresor, dels i sin församling, dels som visitator, hade han goda tillfällen att studera lappmarkernas natur samt seder och bruk. Utifrån dessa studier skrev han Beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande lappmarker som gavs ut 1747, vilken översattes till flera språk och ledde till att Högström fick plats i Vetenskapsakademien. År 1749 blev han kyrkoherde i Skellefteå. Han bevistade 1755–1756, 1765–1766, 1769–1770 och 1771–1772 års riksdagar och blev 1772 teologie doktor. Högström gjorde stora insatser för att samer skulle kunna utbilda sig, både genom sin egen lärarverksamhet men även genom sin översättning till samiska av Johann Gabriel Güttners postilla (1748) och författande av en kortfattad förklaring till Luthers katekes samma år. I den 1744 på samiska utgivna psalmboken översatte han 20 psalmer. Han hade även stort naturvetenskapligt intresse och verkade för att jordbruket i Skellefteå skulle moderniseras.
Förutom redan nämnda arbeten gav han bland annat ut Christeliga tal och betraktelser uppå böne-, bot-, klago- och tacksägelsedagar (1757–1775; andra upplagan 1773–1783) och Missionsförrättningar i Lappmarken 1741 och följande år (1774).
Familj
redigeraHögström gifte sig första gången 1743 med Catharina Fjellström (1722–1763). Hon var dotter till kyrkoherden Pehr Fjellström i Lycksele församling. De fick tillsammans barnen Mårten Högström (1744–1744), kamreraren Mårten Högström, Inga Margareta Högström (1746–1812) som var gift med orgelbyggaren Carl Wåhlström, komministern Pehr Högström i Skellefteå församling, Anna Catharina Högström (1749–1750), Martha Agatha Högström (1755–1821) som var gift med majoren Joh. Göhlberg och landssekreteraren Anders Häggström i Umeå, Fahle Högström (1757–1757), Anna Catharina Högström som var gift med biskopen Carl Gustaf Nordin, Eva Christina Högström (född 1761) som var gift med lektorn P. Hellzén och Ebba Catharina Högström som var gift med handlanden Nils Tjernberg i Härnösand.[6]
Högström gifte sig andra gången med Margareta Gavelin. Hon var dotter till länsmannen Pehr Gavelin i Åsele församling.[6]
Bibliografi (i urval)
redigera- Bättrings-röst til det ifrån Jacobs Gud til otro och afguderi förfalna Jacobs hus. Uti en christelig betraktelse öfwer den sidste allmänne bönedagens högmäszo-text af innewarande år 1745, för Gelliware församling på lapska språket förestäld : af P. Högström. Stockholm, tryckt hos Lars Salvius.. Stockholm. 1746. Libris 12322698. https://digital.ub.umu.se/node/361727?fulltext-query=
- Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande lapmarker. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 3 (Facs.-utg. /med komment. och efterskrift av Israel Ruong och Gunnar Wikmark). Umeå: Två förläggare. 1980[1747]. Libris 7753335. ISBN 91-85920-02-9. https://runeberg.org/lapmarker/
- Anmärkning öfver de djuren, som sägas komma ned utur skyarne i Norrige.. [Stockholm]. 1749. Libris 2719543
- En evangelisk predikare til des egenskaper, göremål och förmoner; förestäld i en christelig inträdes predikan uppå Christi himmels-färds dag den 4. maji 1749, för Skellefteå församling i Wästerbotn. Stockholm. 1749. Libris 12322760. https://digital.ub.umu.se/node/361762?fulltext-query=
- Christelige tal och betragtelser, holdne uppå de af höga öfwerheten årligen påbudne almänna böne- bot- klage- och taksäjelse-dagar, öfwer de dertil förordnade högmäszo-texter, uti Skellefta-kyrka i Wästerbotn, af Pehr Högström, ifrån: des tilträde til samma församling år 1749. Stockholm, tryckt hos directeuren Lars Salvius, 1757.. Stockholm. 1757. Libris 2421013
- Om säfs plantering i sjöar til foder för boskap.. [Stockholm]. 1752. Libris 2719549
- Anmärkningar vid folk-ökningen i Skellefteå socken i Wästerbotten.. [Stockholm]. 1755. Libris 2719544
- Tal om orsakerna, hvarföre säden mera skadas af köld på somliga orter i Norrland, än på andra; hållit för kongl. svenska vetensk. academien den 25 octob. 1755. Af Pehr Högström ... då han intog sit säte såsom ledamot i academien. På kongl. vetensk. academ. befalning. Stockholm, trykt hos Lars Salvius. Stockholm. 1755. Libris 10474537. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:rara-11
- Om säds och växters friande ifrån köld genom rök.. [Stockholm]. 1757. Libris 2719548
- Anmarkningar [dvs anmärkningar] vid den år 1763 i Västerbotten infallna märkvärdiga vinter. Stockholm: [Kungl. Vetenskapsakademien]. 1764. Libris 2076818
- Svar på kongl. vetensk. academiens för år 1764 upgifna fråga: hvilka äro svenska climatets förmoner och olägenheter, i anseende til allmänna och enskildta hushållningen, i jämförelse emot andra länders? =Anon.= Stockholm, tryckt på dir.: Lars Salvii kostnad, 1766.. Stockholm. 1766. Libris 2411829
- Tal om landtmanna-näringar i Wästerbotten, besynnerligen Skellefta soken, hållit för kongl. vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 1 maji 1765. Af Pehr Högström ... Stockholm, trykt hos direct. Lars Salvius, 1765.. Stockholm. 1765. Libris 14181277. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2411340
- Christelige tal och betragtelser, holdne uppå de af höga öfwerheten årligen påbudne almänne böne- bot- och taksäjelse-dagar, öfwer de dertil förordnade högmäszo-texter, uti Skellefta kyrka i Wästerbotn, af Pehr Högström. ... Andra bandet.: Stockholm, tryckt hos Lorens Ludvig Grefing, 1768, å egit förlag.. Stockholm. 1768. Libris 2421014
- Förnuftiga tankar om Gud, eller Kort inledning til den kundskap, som en mäniskja, under det hon rätt brukar sitt sunda förnufts-ljus, kan få om sin skapare, då hon betraktar sitt eget tilstånd, samt den stora werldenes bygnad och naturliga: beskaffenhet: framgifne af Pehr Högström. Andra uplagan. Gefle, tryckt med egen bekostnad af Ernst Peter Sundqvist, 1773.. Gävle. 1773. Libris 2405310
- Probstens i Skellefteå doctor Pehr Högströms Missions-förrätningar i lapmarken, 1741 och de följande åren. Pro fide et christianismo. Stockholm, 1774. Tr. hos H. Fougt, r. af k.w.o. och kongl. boktr.. Stockholm. 1774. Libris 10474530. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:rara-16
- Christelige tal och betraktelser, holdne wid särskildte embets-förrättningar, af Pehr Högström ... Tredje och sidsta bandet. På bokhandl. Magni Swederi bekostnad. Upsala, tryckte hos Johan Edman, kongl. acad. boktr. 1775.. Uppsala. 1775. Libris 2421015
- Folk-numern uti några flera församlingar i Lappmarken meddelt.. [Stockholm]. 1777. Libris 2719546
- Pehr Högströms Missionsförrättningar och övriga bidrag till samisk kyrkohistoria. Studia missionalia Upsaliensia, 0585-5373 ; 50. Uppsala: Svenska institutet för missionsforskning. 1990. Libris 8379743. ISBN 91-85424-19-6 - Redaktör: Carl Fredrik Hallencreutz.
Källor
redigera- Högström, Per i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
Noter
redigera- ^ [a b c d] Pehr Högström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Biographies of the Entomologists of the World, Senckenberg Deutsches Entomologisches Institut, ID-nummer i Entomologists of the Worlds databas: 15163, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2018995169, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 1925, s. 310-311, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Forsgren, Tuuli (1988). Samisk kyrko- och undervisningslitteratur i Sverige 1619-1850 [Elektronisk resurs]. Scriptum, 0284-3161 ; 6 ([2. uppl.]). Umeå: Forskningsarkivet, Umeå universitet. Libris 10268140. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33296
- ^ [a b] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1925). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 310-311. Libris 490180. https://runeberg.org/hernosandh/3/0312.html
Vidare läsning
redigera- Ericsson, Ture (1956). ”Ur lappmissionens historia”. Kristendomens väg till Sverige : läsebok i kyrkohistoria (1956): sid. 177-185. Libris 9461015
- Forsgren, Tuuli (1995). ”Vad ansåg Pehr Högström om samerna, egentligen?.”. Föredrag vid Nordiska samehistoriska symposiet i Lövånger 13-14 februari 1995 / Roger Kvist (red.) (Umeå : Historiska institutionen, Univ., 1995): sid. 47-57 : tab.. Libris 2188262
- Hallencreutz, Carl Fredrik (1990). Pehr Högström och Anna Olofsdotter [Elektronisk resurs : ett bidrag till 1740-talets samiska kyrkohistoria]. Scriptum, 0284-3161 ; 27. Umeå: Forskningsarkivet, Umeå universitet. Libris 10267956. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37890
- Lundmark, Bo (1997). ”Pehr Högström och hans lappmarksbeskrivning: ett 250-års minne”. Provins (Piteå) (Skellefteå : Norrländska författarsällskapet, 1982-) 1997 (16:4),: sid. 47-49 : ill.. ISSN 0280-9974. ISSN 0280-9974 ISSN 0280-9974. Libris 2868951
- Lundmark, Bo (1996). ”Prästen som samisk språkforskare”. Finsk-ugriska institutionen i Uppsala 1894-1994 / Raimo Raag och Lars-Gunnar Larsson (utg.) (1996): sid. [95]-115 : ill.. Libris 8736328
- Parkman, Allan (1957). ”Samfundet Pro fide et christianismo och Härnösands stift 1771-1800”. Forum theologicum 1957(14),: sid. [85]-126. 0280-9176. ISSN 0280-9176. Libris 10319646
- Wikmark, Gunnar (1979). Pehr Högström: en storman i Norrlands kulturliv. Bidrag till Kungl. Svenska vetenskapsakademiens historia, 0081-9956 ; 15. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakad. Libris 288814
- Pehr Högström i Svenskt biografiskt lexikon