Carl Wåhlström
Carl Wåhlström, född 14 mars 1736 i Västlands socken, Uppsala län, död efter 1785 i Finland, var en svensk orgelbyggare. Den största orgeln han byggde var i Vasa kyrka med 28 stämmor. Wåhlström utförde även reparationer runt i Stockholm och Åbo.
Carl Wåhlström | |
Född | 1736 Västlands socken, Sverige |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Organist, orgelbyggare, klavikordbyggare[1] |
Föräldrar | Anders Wåhlström |
Redigera Wikidata |
BiografiRedigera
Carl Wåhlström föddes 14 mars 1736 på Snattrabodarna i Västlands socken, Uppsala län. Han var son till organisten Anders Wåhlström (–1770) och Cecilia Törnroos.[2] Han blev 1750 elev hos Jonas Gren och Petter Stråhle i Stockholm.[3][4] Wåhlström blev senast 1761 orgelbyggargesäll hos Gren och Stråhle. Han tog över deras verkstad och privilegium 1765.[5][6] Flyttade mellan åren 1776–1777 till Finland. Olof Schwan övertog verkstaden efter han hade flyttat.
FamiljRedigera
Wåhlström gifte sig 28 augusti 1766 i Stockholm med Inga Margareta Högström (1746–1812). Hon var dotter till prosten Pehr Högström och Katarina Fjellström. De fick tillsammans sonen Peter Wåhlström (1770–1817). Han utbildades sig till fänrik och flyttade till Överkalix.[7][8]
Lista över orglarRedigera
År | Ursprunglig kyrka | Stift | Bild | Manualer | Pedal | Stämmor | Bevarad orgel/fasad | Övrigt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1765 | Vallby kyrka | Uppsala | 1 | Bihangspedal | 10 | Nej/Nej | Kontrakt med Jonas Gren och Petter Stråhle 1763. | |
1765 | Råneå kyrka | Härnösands | 1 | Bihangspedal | 10 | Nej/Nej | [3] Olof Schwan satte upp orgelverket i kyrkan under 28 dagar.[9] | |
1767 | Tövsala kyrka | Åbo | 1 | Bihangspedal | 11 | Nej/Ja | Orgeln skänktes till kyrkan av Johan Österman. Den hade 3 bälgar och byggdes med en stor öppning som orgeln i Klara kyrka.[3] Byggdes tillsammans med Olof Schwan. | |
1767 | Rimito kyrka | Åbo | 1 | Bihangspedal | 8 | Nej/Ja | Orgeln skänktes till kyrkan av handelsmannen Henrik Österman.[3] Byggdes tillsammans med Olof Schwan. | |
1768 | Ilmola kyrka | Åbo | 1 | Bihangspedal | 8 | Nej/Ja | Orgeln kostade 7300 daler kopparmynt och hade en dubbelblåsbälg.[3] Byggdes tillsammans med Olof Schwan. | |
1769 | Julita kyrka | Strängnäs | 1 | Bihangspedal | 12 | Nej/Nej | Orgeln skänktes till kyrkan av grevinnan Charlotta Sjöblad.[3] | |
1769 | Svinnegarns kyrka | Uppsala | 8 | Ja/Ja | [3] | |||
1772 | Ulrika Eleonora kyrka, Helsingfors | Finland | 1 | 8 | Nej/Ja | [3] Orgeln flyttades senare till Finby kyrka. | ||
1772 | Mariakyrkan, Fredrikshamn | Finland | Nej/Nej | Tillverkade ett öververk. Orgeln och kyrkan förstördes i en brand 1821. [10] | ||||
1784 | S:ta Maria kyrka, Korsholm | Finland | 2 | Självständig | 28 | Nej/Nej | ||
1785 | Brahestads gamla kyrka | Finland | 1 | Bihangspedal | 8 | Nej/Nej | Användes gamla delar från Bejerorglet (8/I, 1689) som var förstörda i Stora ofreden 1714. [11] | |
1785 | Östre-Borg | [3] | ||||||
Frederikshavn | Kontrakt skrevs med Gren och Stråhle och de avled före fullbordandet. Orgeln fullbordades av Wåhlström.[3] |
ReparationerRedigera
År | Ursprunglig kyrka | Stift | Bild | Manualer | Pedal | Stämmor | Bevarad orgel/fasad | Övrigt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1768 | Tierps kyrka | Uppsala | 1 | Självständig | 14 | 1747 byggde Olof Hedlund, Stockholm en orgel med 14 stämmor. Orgeln stod långt fram i kyrkan. 1768 flyttades orgeln till västra delen i kyrkan av Wåhlström.[3] | ||
1784 | Jakobstads kyrka | Finland | 1 | 10 | Delvis | 1784 flyttade och reparerade Wåhlström med Jakob Westervik en gammal orgel av Anders Telin från Vasa (Korsholm) till Jakobstad. [11] | ||
Borås kyrka | Skara | 2 | Självständig | 28 | Johan Niclas Cahman, Stockholm byggde 1736 en orgel med 28 stämmor för 5000 daler silvermynt. Wåhlström reparerade orgeln.[3] | |||
Klara kyrka | Reparation.[3] | |||||||
Katarina kyrka | Reparation.[3] |
GesällerRedigera
- Olof Schwan (1744–1812). Han var 1767 orgelbyggargesäll hos Wåhlström.[5]
- Hans Bergstedt (född 1738). Han var 1767 snickargesäll hos Wåhlström.[5]
- Johan Blanck (född 1740). Han var 1767 snickargesäll hos Wåhlström.[5]
- Johan Westelman (född 1740). Han var 1767 lärling hos Wåhlström.[5]
- Wilhelm Londiger (född 1746). Han var 1767 lärling hos Wåhlström.[5]
- Adolph Hessler. Han var 1767 lärling hos Wåhlström.[5]
- Anders Rangström (1743–1801). Han var 1769 gesäll hos Wåhlström.[5]
- Olof Flygare. Han var 1769 gesäll hos Wåhlström.[5]
- Jöns Lindström (född 1740). Han var 1769–1770 gesäll hos Wåhlström.[5]
- Erik Wikander (född 1743). Han var 1770 lärgosse hos Wåhlström.[6]
Litteratur och källorRedigera
- Einar Erici: Orgelinventarium, Kyrkomusikernas riksförbund (1964)
- http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/laestadius/11-134_44.htm
- http://aforum.genealogi.se/discus/messages/370865/10086.html?945622738
- Riksdagens tidning 1766 nummer 97.
- Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:386 (1812) Sida: 723-726
NoterRedigera
- ^ läs online, www.klaverenshus.se, läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Västland (C) C:2 (1733-1771) Sida: 15
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 168, 190-191, 225, 235, 256-258, 275, 290-291, 300. Libris 2413220
- ^ Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:21:3 (1760) Sida: 283
- ^ [a b c d e f g h i j] Kungsholm (A, AB) AIa:2 (1761–1778) Sida: 11, 36-37, 61, 79, 101, 110, 119
- ^ [a b] Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:23:8 (1770) Sida: 493, 534
- ^ Överkalix (BD) AIa:3 (1772-1814) Sida: 171
- ^ Överkalix (BD) C:3 (1775-1825) Sida: 107
- ^ Råneå (BD) LIa:2 (1726–1775) Bild: 2350
- ^ Hela, Martti (1924). Nils Strömbäck. Kuvaus Suomen urkurakennuksen vaiheista Ruotsin vallan aikana. Porvoo. sid. 69-70
- ^ [a b] Hela, Martti (1924). Nils Strömbäck. Kuvaus Suomen urkurakennuksen vaiheista Ruotsin vallan aikana. Porvoo. sid. 221