Carl Wåhlström

svensk orgelbyggare och klavikordbyggare i Stockholm, Sverige

Carl Wåhlström, född 14 mars 1736 i Västlands socken, Uppsala län, död efter 1785 i Finland, var en svensk orgelbyggare. Den största orgeln han byggde var i Vasa kyrka med 28 stämmor. Wåhlström utförde även reparationer runt i Stockholm och Åbo.

Carl Wåhlström
Född1736
Västlands socken, Sverige
MedborgarskapSverige
SysselsättningOrganist, orgelbyggare, klavikordbyggare[1]
FöräldrarAnders Wåhlström
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Carl Wåhlström föddes 14 mars 1736Snattrabodarna i Västlands socken, Uppsala län. Han var son till organisten Anders Wåhlström (–1770) och Cecilia Törnroos.[2] Han blev 1750 elev hos Jonas Gren och Petter Stråhle i Stockholm.[3][4] Wåhlström blev senast 1761 orgelbyggargesäll hos Gren och Stråhle. Han tog över deras verkstad och privilegium 1765.[5][6] Flyttade mellan åren 1776–1777 till Finland. Olof Schwan övertog verkstaden efter han hade flyttat.

FamiljRedigera

Wåhlström gifte sig 28 augusti 1766 i Stockholm med Inga Margareta Högström (1746–1812). Hon var dotter till prosten Pehr Högström och Katarina Fjellström. De fick tillsammans sonen Peter Wåhlström (1770–1817). Han utbildades sig till fänrik och flyttade till Överkalix.[7][8]

Lista över orglarRedigera

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1765 Vallby kyrka Uppsala 1 Bihangspedal 10 Nej/Nej Kontrakt med Jonas Gren och Petter Stråhle 1763.
1765 Råneå kyrka Härnösands 1 Bihangspedal 10 Nej/Nej [3] Olof Schwan satte upp orgelverket i kyrkan under 28 dagar.[9]
1767 Tövsala kyrka Åbo 1 Bihangspedal 11 Nej/Ja Orgeln skänktes till kyrkan av Johan Österman. Den hade 3 bälgar och byggdes med en stor öppning som orgeln i Klara kyrka.[3] Byggdes tillsammans med Olof Schwan.
1767 Rimito kyrka Åbo 1 Bihangspedal 8 Nej/Ja Orgeln skänktes till kyrkan av handelsmannen Henrik Österman.[3] Byggdes tillsammans med Olof Schwan.
1768 Ilmola kyrka Åbo 1 Bihangspedal 8 Nej/Ja Orgeln kostade 7300 daler kopparmynt och hade en dubbelblåsbälg.[3] Byggdes tillsammans med Olof Schwan.
1769 Julita kyrka Strängnäs 1 Bihangspedal 12 Nej/Nej Orgeln skänktes till kyrkan av grevinnan Charlotta Sjöblad.[3]
1769 Svinnegarns kyrka Uppsala 8 Ja/Ja [3]
1772 Ulrika Eleonora kyrka, Helsingfors Finland 1 8 Nej/Ja [3] Orgeln flyttades senare till Finby kyrka.
1772 Mariakyrkan, Fredrikshamn Finland Nej/Nej Tillverkade ett öververk. Orgeln och kyrkan förstördes i en brand 1821. [10]
1784 S:ta Maria kyrka, Korsholm Finland 2 Självständig 28 Nej/Nej
1785 Brahestads gamla kyrka Finland 1 Bihangspedal 8 Nej/Nej Användes gamla delar från Bejerorglet (8/I, 1689) som var förstörda i Stora ofreden 1714. [11]
1785 Östre-Borg [3]
Frederikshavn Kontrakt skrevs med Gren och Stråhle och de avled före fullbordandet. Orgeln fullbordades av Wåhlström.[3]

ReparationerRedigera

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1768 Tierps kyrka Uppsala 1 Självständig 14 1747 byggde Olof Hedlund, Stockholm en orgel med 14 stämmor. Orgeln stod långt fram i kyrkan. 1768 flyttades orgeln till västra delen i kyrkan av Wåhlström.[3]
1784 Jakobstads kyrka Finland 1 10 Delvis 1784 flyttade och reparerade Wåhlström med Jakob Westervik en gammal orgel av Anders Telin från Vasa (Korsholm) till Jakobstad. [11]
Borås kyrka Skara 2 Självständig 28 Johan Niclas Cahman, Stockholm byggde 1736 en orgel med 28 stämmor för 5000 daler silvermynt. Wåhlström reparerade orgeln.[3]
Klara kyrka Reparation.[3]
Katarina kyrka Reparation.[3]

GesällerRedigera

  • Olof Schwan (1744–1812). Han var 1767 orgelbyggargesäll hos Wåhlström.[5]
  • Hans Bergstedt (född 1738). Han var 1767 snickargesäll hos Wåhlström.[5]
  • Johan Blanck (född 1740). Han var 1767 snickargesäll hos Wåhlström.[5]
  • Johan Westelman (född 1740). Han var 1767 lärling hos Wåhlström.[5]
  • Wilhelm Londiger (född 1746). Han var 1767 lärling hos Wåhlström.[5]
  • Adolph Hessler. Han var 1767 lärling hos Wåhlström.[5]
  • Anders Rangström (1743–1801). Han var 1769 gesäll hos Wåhlström.[5]
  • Olof Flygare. Han var 1769 gesäll hos Wåhlström.[5]
  • Jöns Lindström (född 1740). Han var 1769–1770 gesäll hos Wåhlström.[5]
  • Erik Wikander (född 1743). Han var 1770 lärgosse hos Wåhlström.[6]

Litteratur och källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ läs online, www.klaverenshus.se, läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Västland (C) C:2 (1733-1771) Sida: 15
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 168, 190-191, 225, 235, 256-258, 275, 290-291, 300. Libris 2413220 
  4. ^ Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:21:3 (1760) Sida: 283
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Kungsholm (A, AB) AIa:2 (1761–1778) Sida: 11, 36-37, 61, 79, 101, 110, 119
  6. ^ [a b] Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:23:8 (1770) Sida: 493, 534
  7. ^ Överkalix (BD) AIa:3 (1772-1814) Sida: 171
  8. ^ Överkalix (BD) C:3 (1775-1825) Sida: 107
  9. ^ Råneå (BD) LIa:2 (1726–1775) Bild: 2350
  10. ^ Hela, Martti (1924). Nils Strömbäck. Kuvaus Suomen urkurakennuksen vaiheista Ruotsin vallan aikana. Porvoo. sid. 69-70 
  11. ^ [a b] Hela, Martti (1924). Nils Strömbäck. Kuvaus Suomen urkurakennuksen vaiheista Ruotsin vallan aikana. Porvoo. sid. 221