1784
år
1784 (MDCCLXXXIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 15 januari – Henry Cavendishs Experiments on Air till Royal Society of London visar vad vatten består av.[1]
Mars
redigera- Mars – Gustav III tvingas ställa in de militära förberedelserna, eftersom det förväntade stödet från Preussen och Österrike uteblir.
April
redigera- 6 april – Den danske adelsmannen Ove Høegh-Guldberg, som sedan 1772 i praktiken har haft regeringsmakten i Danmark, utnämns officiellt till dansk statsminister, en vecka innan kronprins Fredrik tar över styret.
- 14 april – Den danske kronprinsen Fredrik tar över den danska regeringsmakten, som ställföreträdare för sin far Kristian VII, som sedan 1770 har varit psykiskt sjuk. Kristian förblir dock officiellt kung av Danmark och Norge till sin död 1808.
Juli
redigera
- 1 juli – På sin hemresa från Frankrike stannar Gustav III ett tag i Paris, där han lyckas förvärva den västindiska ön Saint-Barthélemy som svensk koloni. Han får också till stånd en hemlig allians mellan Sverige och Frankrike på fem år. Man vill endast hjälpa Sverige om det blir anfallet, inte hjälpa till att erövra Norge.[2]
Augusti
redigera- Augusti – Gustav III kommer till Sverige.
December
redigera- December
- Den ryske ministern Arkadij Morkov får i uppdrag av Katarina II att återupprätta "det ryska partiet" i Sverige, för att få bort det franska inflytandet i landet. Gustav III får vetskap om dessa planer och detta kommer starkt att påverka hans politik.
- Fregatten Sprengtporten avseglar från Göteborg mot den nyförvärvade svenska kolonin S:t Barthélemy.
Okänt datum
redigera- Göran Magnus Sprengtporten försöker övertala hertig Karl (XIII) att göra Finland till ett autonomt ryskt storfurstendöme. Försöket misslyckas.
- En badinrättning för salta bad öppnas i Strömstad, Sverige.
- Trankokeriägarna i Bohuslän låter trycka Trangrums-Acten, en protestskrift mot att de skulle tvingas sluta dumpa sillavskräde i havet.
- Peter Hernquist öppnar ett veneriskt lasarett (för behandling av könssjukdomar) i Skara, Sverige.
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 2 januari – William Allen, amerikansk författare.
- 21 januari – Andrew Stevenson, amerikansk politiker och diplomat.
- 28 januari – George Hamilton-Gordon, 4:e earl av Aberdeen, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1852–1855.
Februari
redigera- 2 februari – August Krehl, tysk teolog.
- 11 februari – Adolph Boye, dansk författare.
- 14 februari – Heinrich Joseph Baermann, tysk klarinettist.
- 29 februari – Leo von Klenze, tysk arkitekt.
Mars
redigera- 7 mars – Svend Hersleb, norsk teolog.
- 25 mars – Johan Gabriel Richert, svensk jurist, politiker och liberal förkämpe.
- 26 mars – John W. Taylor, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1820–1821 och 1825–1827.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 5 april – Louis Spohr, tysk kompositör och violinist.
- 8 april – Dionisio Aguado, spansk kompositör och gitarrist.
Maj
redigera- 21 maj – Johan Jacob Bergström, svensk ämbetsman.
Juni
redigera- 30 juni – Sir George Thomas Napier, brittisk militär.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 7 juli – Wilibald Swibert Joseph Gottlieb von Besser, österrikisk botaniker och entomolog.
- 21 juli – Charles Baudin, fransk sjömilitär.
- 30 juli – Pehr Fredrik Blidberg, svensk musiker.
Augusti
redigera- 21 augusti
- Charlotta Berger, svensk grevinna och författare.
- Enos T. Throop, amerikansk politiker, New Yorks guvernör 1829–1832.
- 25 augusti – George Eden, 1:e earl av Auckland, brittisk politiker.
- 26 augusti – Ludwig Aurbacher, tysk författare.
September
redigera- 21 september – Carl Thomas Mozart, son till Wolfgang Amadeus Mozart och Constanze Mozart.
- 26 september – Christopher Hansteen, norsk astronom och fysiker.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 14 oktober – Ferdinand VII av Spanien, spansk kung 1808 och 1814–1833.
- 15 oktober
- Hans Olov Holmström, svensk ärkebiskop 1852–1855.
- Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, fransk marskalk.
- 18 oktober – Frederik Adolph Holstein, dansk politiker och filantrop.
- 29 oktober – Lord Palmerston, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1855–1858 och 1859–1865.
November
redigera- 6 november – Laure Junot, fransk memoarförfattare.
- 10 november – Sir William Maynard Gomm, brittisk militär.
- 15 november – Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807–1813, bror till Napoleon I.
- 17 november – Ebenezer Henderson, skotsk teolog.
- 24 november
- Johann Ludwig Burckhardt, schweizisk forskningsresande och orientalist.
- Zachary Taylor, amerikansk militär och politiker, USA:s president 1849–1850.
December
redigera- 10 december – Walter Lowrie, skotsk-amerikansk politiker.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 24 januari – Santa Rita Durão, brasiliansk poet.
Februari
redigera- 14 februari
- Charlotta Löfgren, 64, svensk poet.
- Christoph Carl Ludwig von Pfeil, 72, tysk psalmförfattare.
- 15 februari – Carl Gustaf Roxendorff, 86, svensk friherre, militär och ämbetsman.
- 18 februari – Sven Björkman, 68, svensk politiker.
Mars
redigera- 10 mars – Christian Wilhelm Franz Walch, 57, tysk teolog.
- 11 mars – Henrik af Trolle, 53, svensk sjömilitär.
- 19 mars – Peter Ernst, 69, svensk urmakare.
- 26 mars – Thomas Bond, 71, amerikansk läkare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 4 april – Carl Gustaf Ekeberg, 68, svensk upptäcktsresande och konstnär.
- 15 april – Maximilian Friedrich von Königsegg-Rothenfels, 75, tysk präst och kurfurste.
Maj
redigera- 8 maj – Anna Maria Elvia, 71, svensk författare.
Juni
redigera- 13 juni – Henry Middleton, amerikansk politiker.
- 26 juni
- Caesar Rodney, 55, amerikansk politiker, Delawares president 1778–1781.
- Caroline Stanhope, 62, brittisk grevinna.
- Gustava Westerberg-Mæchel, 30, svensk etsare.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 1 juli – Wilhelm Friedemann Bach, 73, tysk kompositör och organist.
- 9 juli – Torbern Bergman, 49, svensk kemist.
- 13 juli – Adolf Fredrik Silfversparre, 39, svensk jurist.
- 14 juli – Pehr Högström, 69, svensk präst och författare.
- 31 juli
- Sven Axtelius, 69, svensk orgelbyggare.
- Denis Diderot, 70, fransk författare och filosof.
Augusti
redigera- 3 augusti – Giovanni Battista Martini, 78, italiensk musikolog.
- 10 augusti – Allan Ramsay, 70, skotsk porträttmålare.
- 28 augusti – Junípero Serra, 70, spansk missionär.
September
redigera- 4 september – César-François Cassini de Thury, 70, fransk astronom.
- 8 september – Ann Lee, 48, brittisk-amerikansk religiös ledare.
- 18 september
- Erik Ekholm, 67, svensk journalist och författare.
- Georg Haupt, 43, svensk konsthantverkare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 2 oktober – Gabriel Rosén, 63, svensk teolog.
- 8 oktober – Barthold Rudolf Hast, 60, finländsk läkare.
November
redigera- 20 november – Fredrik Carl Dohna, 60, svensk greve och militär.
- 22 november – Paolo Frisi, 56, italiensk matematiker.
- 28 november – Antoine Grimaldi, 87, ställföreträdande regent i Monaco 1732–1784.
December
redigera- 11 december – Anders Johan Lexell, 43, finländsk astronom och vetenskapsman.
- 13 december
- Fredrik Granatenhjelm, 76, svensk militär.
- Samuel Johnson, 75, brittisk författare.
- 26 december – Otto Friedrich Müller, 54, dansk naturforskare.
Okänt datum
redigera- Josefa Francisca Valverde, peruansk politisk aktivist.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ Cavendish, Henry (27 november 1784). ”Experiments on Air”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London "75": ss. 372–384. http://www.jstor.org/pss/106582.
- ^ World Statesmen
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1784.
