Den här artikeln handlar om landet Guinea. För andra betydelser, se Guinea (olika betydelser).

Guinea (franska: Guinée), formellt Republiken Guinea (franska: République de Guinée), ibland Guinea-Conakry för att skilja landet från Guinea-Bissau,[1] är en suverän stat och republik i Västafrika.

Republiken Guinea
République de Guinée
Flagga Statsvapen
ValspråkTravail, Justice, Solidarité
(Franska: Arbete, Rättvisa, Solidaritet)
Nationalsång: Liberté
Huvudstad
(även största stad)
Conakry
Officiellt språk franska
Demonym guinean, guineanska[1]
Statsskick Presidentiell republik
 -  President Mamady Doumbouya
 -  Premiärminister Mohamed Béavogui
Självständighet från Frankrike 
 -  Erkänd 2 oktober 1958 
Area
 -  Totalt 245 857 km²[2] (80:e)
 -  Vatten (%) 0,00 %
Befolkning
 -  2018 års uppskattning 11 883 516[3] (77:e)
 -  2014 års folkräkning 10 523 261 
 -  Befolkningstäthet 48,3 inv./km² (134:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 44,455 miljarder USD[4] (127:e)
 -  Per capita 3 029 USD[4] (171:a)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 20,952 miljarder USD[4] (119:e)
 -  Per capita 1 428 USD[4] (180:e)
HDI (2018) 0,466[5] (174:e)
Valuta guinesisk franc (GNF)
Tidszon Greenwich Mean Time (UTC+0)
Topografi
 -  Högsta punkt Mont Nimba, 1 752 m ö.h.
 -  Längsta flod Gambiafloden, 1 130 km
Nationaldag 2 oktober
Nationalitetsmärke RG
Landskod GN, GIN, 324
Toppdomän .gn
Landsnummer 224
1) Folkräkningen hölls den 1 mars 2014.

Guinea ligger på atlantkusten mellan Guinea-Bissau och Sierra Leone, och gränsar i norr till Senegal och Mali, i öster mot Elfenbenskusten och i söder mot Liberia.

Guinea var en fransk koloni 1890-1958, men bröt med kolonisatörstaten 1958 och blev självständigt. Från 1958 till 1984 styrdes Guinea av en socialistisk president, och därefter styrde militära styrkor landet. Därefter har ansträngningar gjorts för att göra landet demokratiskt. Namnet kan vara en avledning av Ganuya, vilket var namnet på ett västafrikanskt rike på 1300-talet.[6]

HistoriaRedigera

Stenredskap, slipade yxor och keramik från 4000-talet f. Kr. är funna i Guinea. Utmed kusten har även spånredskap och kökkenmöddingar från cirka 4000 - 2000 f. Kr. påträffats.

Landets ursprungsbefolkning drevs på 700-talet ut mot kusten av invandrare, särskilt susu och malinke, som etablerade mindre kungadömen i det inre av det nuvarande Guinea. Dessa kungadömen kom i sin tur att erövras av större västafrikanska maktblock som kungarikena Ghana (på 900-talet) och Sossoriket (på 1100- och 1200-talen).

Maliriket lade under sig området efter slaget vid Kirina 1235. Så småningom försvagades detta rike av inre motsättningar och splittrades på 1400-talet upp i olika hövdingadömen. Ett av dessa, Songhairiket lyckades efter hand lägga under sig de andra hövdingadömena och blev både större, rikare och mer välmående än sina föregångare - inte minst tack vare handeln med de portugisiska handelsmän som från 1445 bytte alkoholdrycker, textilvaror och eldvapen mot guld och slavar.

Inte heller detta rike blev bestående, Songhai skakades av inbördeskrig och omfattande fulaniinvandring och upplöstes efter slaget vid Tondibi 1591.

 
Guinea 1662.

I det inre höglandet (Fouta Jalloo) uppstod ett muslimskt fulanirike, som 1725 startade heligt krig för att omvända den omgivande befolkningen. Riket upplöstes av inre strider och erövrades slutligen av Frankrike.

Tidigt under 1800-talet upprättades franska och brittiska handelskolonier.

1890 blev landet en fransk koloni, under namnet Franska Guinea. Samma år grundlades huvudstaden Conakry på ön Tombo. 1895 inlemmades landet i Franska Västafrika.

Majoritetsbefolkningen förtrycktes, motståndet mot kolonialmakten växte och 1958 röstade Guinea, som enda franska koloni, ja till självständighet och nej till den nya konstitution som Charles de Gaulle föreslagit. Guinea kom därför inte att ingå i Femte republiken utan blev, som första franska koloni i Afrika, självständigt till priset av omedelbart stopp för allt franskt bistånd.

Efter självständigheten kom Guinea att styras av president Ahmed Sékou Touré. Touré försökte genomdriva sina idéer om självständig "afrikansk socialism" med hårt undertryckande av det fria ordet och andra mänskliga rättigheter. Efter 1960 gjordes flera kuppförsök mot Touré och en stor del av befolkningen flydde ut ur landet undan Tourés diktatoriska styre.

Några dagar efter Tourés död 1984 genomfördes en oblodig militärkupp under ledning av officeren Lansana Conté. Till en början tycktes det slutna, fattiga Guinea gå mot en ljusare framtid. Oppositionen tilläts bilda partier och ställa upp i val. De första allmänna valen hölls 1993. Då valdes general Lansana Conté till president i den nya civila regeringen. Han omvaldes 1998 och 2003.

Demokratin fick dock inte fäste. Regimen anklagades för att vinna alla val genom fusk. Landets ekonomi försämrades genom fallande priser på den viktigaste exportvaran bauxit. Arbetslösheten ökade. Missnöjet tilltog.

Under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet drogs Guinea in i konflikterna i grannländerna Sierra Leone och Liberia. Hundratusentals flyktingar vällde in över gränserna, och de interna politiska spänningarna ökade också.

Den 10 januari 2007 inleddes en allmän strejk mot regimen, arrangerad av landets två största fackförbund och uppbackad av fjorton oppositionspartier som krävde att Högsta domstolen avsatte Conté och att en samlingsregering skulle bildas. I sammanstötningar med strejkande sköt kravallpolisen ihjäl minst 59 människor och flera höga fackföreningsledare greps.

Efter arton dagar avblåstes strejken sedan facket och oppositionen kommit överens med regeringen om att:

  • en ny premiärminister som parterna kan enas om ska tillsättas
  • priserna på bränsle och ris ska sänkas

Lansana Conté utsåg den 9 februari 2007 64-årige Eugene Camara, en hittills tämligen anonym topptjänsteman, till ny premiärminister. Oppositionen var dock missnöjd med valet och den 26 februari utsågs en mer samlande kandidat, Lansana Kouyaté - som året därpå i sin tur efterträddes av Ahmed Tidiane Souaré.

Militärkuppen i december 2008Redigera

Efter Contés död, strax före jul 2008, utbröt en maktkamp i landet och militären Moussa Dadis Camara sade sig ha upplöst regeringen, något Souaré dock förnekade.

Den 29 december fördömde Freds- och säkerhetsrådet inom Afrikanska Unionen (AU) kuppen och beslutade att frysa Guineas medlemskap i AU tills den konstitutionella ordningen återupprättats.[7]

Även den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS beslutade att avstänga Guinea, vid ett möte i Nigeria, lördagen den 10 januari 2009.[8]

Under 2010 hölls två presidentval som gick relativt lugnt till. Oroligheter uppstod dock till följd av det andra valet i november, vilket ledde till att man meddelade att man stängde gränserna. Detta varade dock inte särskilt länge och det är oklart om gränserna överhuvudtaget var stängda. Valet hade i huvudsak tre huvudkandidater. Alpha Conde stod som vinnare och fick makten. Detta leder till en optimism bland folket som framförallt hoppas på förbättringar på arbetsmarknaden med sin enorma arbetslöshet. Även infrastrukturen är ett stort område där Conde lovade förbättringar.

Militärkuppen i september 2021Redigera

I september 2021 genomfördes en militärkupp som ledde till att presidenten Alpha Condé greps och hans regering störtades. Guineanska armékommendören Mamady Doumbouya förklarade den nya tiden kommen. Orsaken till kuppen troddes vara flera kontroversiella beslut som Alpha Condé hade fattat under sin styrelsetid, bland annat en författningsändring som möjliggjorde att han ställde upp i val en tredje gång. Enligt landets ursprungliga konstitution kan en president bara sitta två mandatperioder om 5 år vardera, men när Condé närmade sig slutet på sin sista mandatperiod föreslog han att detta skulle ändras till två mandatperioder om 6 år. Förslaget ledde till kraftiga protester från oppositionen och minst 60 personer har dött i samband med demonstrationerna under 2019 och 2020. [9]

GeografiRedigera

 
Karta över Guinea.

Guinea är beläget på den västafrikanska kusten. Landet gränsar till Elfenbenskusten, Guinea-Bissau, Liberia, Mali, Senegal och Sierra Leone.

HydrografiRedigera

Floderna Niger och Milo har sina källor i Guineas bergsområden.[källa behövs]

KlimatRedigera

Klimatet är i allmänhet hett och fuktigt. Från juni till november är det en monsun-liknande regntid. Under den torra säsongen resten av året, blåser harmattan-vinden, som är het och sandmättad.[källa behövs]

NaturskyddRedigera

Några av Guineas större miljöproblem är avskogning vilket leder till jorderosion, otillräckliga mängder färskvatten, markförorening och överfiskning.[källa behövs]

Styre och politikRedigera

Guinea har bara haft fyra presidenter sedan landet förklarade sig självständigt den 2 oktober 1958. Lansana Conté tog kontroll över landets ledning 1984, efter Sékou Tourés död. Conté valdes officiellt 1993 och omvaldes 1998 och 2003. Dock har giltigheten i dessa val starkt ifrågasatts av oppositionen. Han satt vid makten fram till sin död i december 2008. På julafton samma år utsågs Moussa Dadis Camara till ny president efter att en militärjunta ledd av honom tagit makten i landet sedan Conté avlidit.[10] När Camara i december 2009 sköts i huvudet vid ett mordförsök och flögs till Marocko för behandling tog hans vicepresident, Sekouba Konaté, över makten.[11] Nyval utlystes till 2010, och första omgången hölls i juni samma år; Cellou Dalein Diallo och Alpha Condé gick till den andra valomgången.[12] Den andra omgången sköts upp flera gånger på grund av etniskt våld och brister i planeringen, men hölls slutligen den 7 november 2010. Alpha Condé vann ett jämnt val med 52,52 % av rösterna mot Diallos 47,48 %. Valdeltagandet var 67,87 %.[13]

Administrativ indelningRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Guineas administrativa indelning.

Guinea är indelat i sju regioner (régions) samt huvudstaden Conakry som utgör en egen region i form av en speciell zon (zone spéciale). De övriga sju regionerna är vidare indelade i 33 prefekturer (préfectures).

Internationella organisationerRedigera

Guinea är medlem i bland annat följande internationella organisationer:

  • Förenta Nationerna (FN) och de flesta av FN: s fackorgan
  • Världsbanken
  • Världshandelsorganisationen WTO
  • Afrikanska unionen (AU). Här har landet dock suspenderats två gånger. Första gången från den 23 December 2008 till januari 2011 efter militärkuppen 2008, och andra gången 2021 efter en ny statskupp.
  • ECOWAS (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap)
  • Cotonouavtalet.[14]

PresidenterRedigera

RegeringscheferRedigera

Ekonomi och infrastrukturRedigera

Guinea har stora naturtillgångar, men är ändå ett underutvecklat land. Här finns över en tredjedel av världens bauxit-tillgångar och Guinea är världens näst största bauxit-producent. 1999 stod gruvsektorn för 75% av exporten.

Det pågår ekonomiska reformer, men tyvärr hindras utvecklingen av stridigheter vid gränserna mot Sierra Leone och Liberia. Dels kostar försvaret pengar, dels avstår investerare från insatser i Guinea. Utländska gruvbolag tar hem sin personal och varuhamstring skapar lokal inflation och matbrist. Guinea får ekonomisk hjälp från det internationella samfundet.[källa behövs]

NäringslivRedigera

Energi och råvarorRedigera

55% av elektriciteten produceras av vattenkraft och resterande av fossila bränslen.

Guineas naturtillgångar inkluderar bauxit, järnmalm, diamant, guld, uran, vattenkraft och fisk.[källa behövs]

InfrastrukturRedigera

Utbildning och forskningRedigera

Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre: 30,4 % (2015)

  • Hos män: 38,1 % (2015)
  • Hos kvinnor: 22,8 % (2015)[2]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

StatistikRedigera

Guineas demografi
 
Befolkning12 877 894 (2021 est.)
Befolkningsförändring2,76 % (2021 est.)
Födelsetal35,67 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal8,12 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Förväntad levnadslängd63,53 år (2021 est.)
Summerad fruktsamhet4,89 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet50,99 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto0 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år41,2 % (2020 est.)
15–64 år54,9 % (2020 est.)
Könsfördelning
Källa: https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/guinea/#people-and-society (2022)

Tillväxten har varit lägre än i många andra afrikanska länder, främst till följd av hög utvandring under många år.[15]

UrbaniseringRedigera

Guinea är relativt glest befolkat (48,3 invånare per km²).[2]

Den största befolkningskoncentrationen har Fouta Djalon, där jorden är god och klimatet är relativt tempererat. De flesta människor lever och arbetar på landsbygden, men den urbana delen av befolkningen ökar (38,2 % 2017[2] mot 28 % 2003 och 5 % 1950). Största stad är huvudstaden Conakry.[2]

EtnicitetRedigera

Det finns omkring 16 olika etniska grupper med relativt stora skillnader i språk, kultur och traditionella sociala system. Fulani utgör cirka 40 % av befolkningen och lever huvudsakligen i Fouta Djalon som boskapsskötare och jordbrukare. Malinke utgör cirka 26 % och är dominerande i det glest befolkade övre Guinea. I den tätbefolkade kustregionen Nedre Guinea är den viktigaste gruppen susu. De omfattar cirka 11 % av befolkningen, men deras språk har blivit det dominerande i regionen. I det sydvästra skogsområdet utgör kissi (6,5 %) och kpelle (4,8 %) de största etniska grupperna.[15]

MigrationRedigera

Guinea mottog tidigt på 2000-talet många flyktingar från Liberia och Sierra Leone, och nästan 100 000 av landets egna invånare tvingades fly på grund av oroligheter i gränsområdena. Flyktingproblemet har tärt på landets ekonomi, och har också lett till oroligheter bland vissa etniska grupper.[15]

SpråkRedigera

Franska är landets officiella språk. Det finns åtta nationella språk: fula, malinke, susu, basāri, kissi, koniagi, kpelle och loma.[15]

ReligionRedigera

Islam är den dominerande religionen i Guinea. Omkring 85 % av befolkningen är muslimer, de flesta av dem är sunniter men det finns även shiiter. 8 % räknas som kristna (romersk-katolska, anglikaner, baptister och andra evangelikala, Jehovas vittnen, sjundedagsadventister m.fl.) och 7 % tillämpar traditionell naturreligion. Det finns även mindre grupper Bahá'ítroende, hinduer, buddhister och kinesisk folkreligion.[16]

Sociala förhållandenRedigera

Andel flickor och kvinnor i åldrarna 15-49 som genomgått kvinnlig könsstympning (Unicef): 97 %[17][2]

Hemliga sällskapRedigera

I Guinea, liksom i Sierra Leone och Liberia, finns de hemliga samfunden poro, för män, och sande, för kvinnor. Samfunden har en tydlig hierarkisk struktur och leds av zóo-ŋa- medicinmän- som anses besitta övernaturliga krafter.

Alla som tillhör ett landsbygdssamfund blir invigda i samfunden genom en övergångsritual vid övergången från barn till vuxen. Övergångsritual kan vara från några dagar till flera år. Exkluderande är personer med psykiskt funktionshinder, psykisk sjukdom och personer som inte genomgått övergångsritualen. Kristna och muslimer är välkomna in sällskapen.

Övergångsritualen består av en bushskola där pojkar rituella blir slukade av "skogsanden" eller "djävulen" (ŋamù) och flickor slukas av dess kvinnliga motsvarighet, zèγele- både flickor och pojkar blir därefter ärrade för att visa att de genomgått ritualen. Pojkar blir omskurna och flickor blir könsstympade. Det ingår också utbildning, pojkar lär sig om stamhistoria, krigföring, hantverk, jordbruk och medicin medan flickor lär sig om hushållskunnande, jordbruk, barnuppfostran och medicin. Medlemmar svär på sitt liv att hålla sällskapets hemligheter endast inom sällskapen.[18]

HälsaRedigera

Andelen av vuxna befolkningen med hiv/aids beräknades till 1,5 % år 2016.ä, totalt 120 000 smittade. Antalet dödsfall under året 2016 som en följd av aids var 5 800.[2]

Guinea hade problem med Ebola under Ebolautbrottet i Västafrika 2014-2016. Med undantag för ett klusterutbrott år 2021 har dock den epidemin upphört i landet.[19][20]

Andel av den vuxna befolkningen som led av fetma år 2016 beräknades till 7,7 %. Andelen barn under 5 års ålder som beräknades vara underviktiga år 2012 var 18,7 %. Mödradödligheten år 2015 var 679 dödsfall per 100 000 födslar.[2]

Övrig befolkningsdataRedigera

  • Befolkningens könsfördelning (2017):
    • Vid födseln: 1,03 män per kvinna
    • 0-14 år: 1,02 män per kvinna
    • 15-24 år: 1,02 män per kvinna
    • 25-54 år: 1,01 män per kvinna
    • 55-64 år: 0,92 män per kvinna
    • 65 år och äldre: 0,79 män per kvinna
    • Hela befolkningen: 1,00 män per kvinna
  • Moderns medianålder vid första barnets födelse för mödrar i åldern 25-29 år: 18,9 år (2012)

Siffror tagna från CIAs The World Factbook.[2]

Den senaste folkräkningen hölls den 15 mars 2014 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Guinea (de facto) till 10 523 261 invånare, varav 5 084 306 män och 5 438 955 kvinnor.[21] Folkräkningar hade tidigare hållits 1996 och 1983.[22] Invånartalet i Guinea uppskattades i juli 2017 av The World Factbook till 12 413 867 invånare,[2] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2017) till 12 717 000 invånare,[23] av Internationella valutafonden till 12 970 000 invånare (för år 2017)[4] samt av Världsbanken (juli 2016) till 12 395 924 invånare.[24] Enligt en projektion av Guineas nationella statistikinstitut Institut national de la statistique (INS) beräknades antalet invånare 2018 till 11 883 516 personer.[3]

KulturRedigera

KonstarterRedigera

BildkonstRedigera

Flera folkgrupper är kända för tillverkning av masker i Guinea, bland andra baga, nalu, mmani och landuma. Maskerna föreställer bland annat djur med antropomorfa drag. Under islams inflytande har dock många folkgrupper slutat tillverka skulpturer.[25]

LitteraturRedigera

Det har producerats en viss mängd franskspråkig litteratur i Guinea. Bland annat har gamla folkliga berättelser skrivits ner, vilka sedan har uppmärksammats internationellt. Tidningspressen är mycket begränsad, med endast en dagligt utkommande nyhetstidning.[25]

Internationella rankningarRedigera

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 120 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 107 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 138 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 174 av 189

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] (  PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 75. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 3 juni 2018 
  2. ^ [a b c d e f g h i j] ”Country: Guinea” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 24 maj 2018. Arkiverad från originalet den 19 september 2015. https://web.archive.org/web/20150919074825/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook//geos/gv.html. Läst 3 juni 2018. 
  3. ^ [a b] ”Population de la Guinée” (på engelska). Institut national de la statistique. Arkiverad från originalet den 10 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180610134018/http://www.stat-guinee.org/index.php/bases-des-donnees/donnees-statistiques/population-de-la-guinee. Läst 4 juni 2018. 
  4. ^ [a b c d e] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) (  PDF). United Nations Development Programme. sid. 300-303. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 8 januari 2019. 
  6. ^ ”Guinea – republikk i Afrika”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Guinea/republikk_i_Afrika. 
  7. ^ ”Communique of the 165th Meeting of The Peace and Security Council” (på engelska) (pdf). 29 december 2008. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150323054815/http://www.blayney.nsw.gov.au/ArticleDocuments/329/3h%20-%20Hobbys%20Yards%20Heritage%20Items.pdf.aspx. Läst 30 december 2008. 
  8. ^ SVT 10 jan 2009
  9. ^ ”Så vill militären styra Guinea efter kuppen”. Blankspot. 11 september 2021. https://blankspot.se/sa-vill-militaren-styra-guinea-efter-kuppen/. Läst 20 oktober 2021. 
  10. ^ Dag Leraand. ”Guinea - historie”. Store norske leksikon. http://snl.no/Guinea/historie. Läst 16 september 2010. 
  11. ^ ”Guinea country profile”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/country_profiles/1032311.stm. Läst 16 september 2010. 
  12. ^ ”Guinea presidential polls postponed”. Al-Jazeera English. 16 september 2010. http://english.aljazeera.net/news/africa/2010/09/2010915194054164310.html. Läst 16 september 2010. 
  13. ^ ”Second tour Présidentielle 2010 - Résultats provisoires”. Arkiverad från originalet den 11 november 2010. https://web.archive.org/web/20101111090040/http://www.presidentielle2010.ceniguinee.org/index.php?option=com_content&view=article&id=50&Itemid=41. Läst 28 november 2010. 
  14. ^ ”Guinea – internasjonale forbindelser”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Guinea/internasjonale_forbindelser. Läst 16 september 2010. 
  15. ^ [a b c d] ”Guinea – befolkning”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Guinea/befolkning. Läst 16 september 2010. 
  16. ^ ”Guinea” (på engelska). International Religious Freedom Report for 2017. USA:s utrikesdepartement, Bureau of Democracy, Human Rights and Labor. https://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2017&dlid=280748#wrapper. Läst 19 juni 2018. 
  17. ^ ”Guinea” (på engelska). Female Genital Mutilation/ Cutting Country Profiles. Unicef. https://data.unicef.org/wp-content/uploads/country_profiles/Guinea/FGMC_GIN.pdf. Läst 4 juni 2018. 
  18. ^ Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon (Landinfo) (30 mars 2010). Liberia-Sierra Leone: Poro/sande og andre “hemmelige samfunn”. Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon (Landinfo). https://landinfo.no/wp-content/uploads/2018/03/Liberia-Sierra-Leone-Poro-sande-og-andre-%25E2%2580%259Chemmelige-samfunn%25E2%2580%259D-30032010.pdf. 
  19. ^ ”Ebola virus disease” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/westernpacific/health-topics/ebola. Läst 8 mars 2022. 
  20. ^ ”Ebola outbreak 2021- N’Zerekore, Guinea” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/emergencies/situations/ebola-2021-nzerekore-guinea. Läst 8 mars 2022. 
  21. ^ ”Table 3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Demographic Yearbook 2016. Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 1. https://unstats.un.org/unsd/demographic-social/products/dyb/documents/dyb2016/table03.pdf. Läst 4 juni 2018. 
  22. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?q=finland+datamart%5bPOP%5d&d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a324%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 4 juni 2018. 
  23. ^ ”Country profile Guinea” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/en/iso/gn.html. Läst 4 juni 2018. 
  24. ^ ”Population, total, data; Guinea” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=GN. Läst 4 juni 2018. 
  25. ^ [a b] [död länk] ”Mali”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se [död länk]. Läst 16 september 2010.