Paavo Väyrynen

finländsk partiordförande, minister och Europaparlamentariker

Paavo Väyrynen, född 2 september 1946 i Kemi landskommun, är en finländsk statsvetare och politiker. Han är politices doktor och docent i internationella relationer vid Lapplands universitet i Rovaniemi.

Paavo Väyrynen
Paavo Väyrynen, 6 augusti 2009.
FöddPaavo Matti Väyrynen
2 september 1946[1][2][3] (78 år)
Kemi[2] ​eller ​Keminmaa
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
Åbo Akademi
SysselsättningPolitiker, diplomat, universitetslärare
Befattning
Kommunfullmäktigeledamot i Finland[4]
Kommunfullmäktigeledamot i Finland[5]
Ledamot av Finlands riksdag
Finlands 25:e riksdag, Finlands 26:e riksdag, Finlands 27:e riksdag, Finlands 28:e riksdag, Finlands 29:e riksdag och Finlands 30:e riksdag, Lapplands valkrets (1970–1991)
Finlands undervisningsminister
Regeringen Miettunen II (1975–1976)
Finlands arbetsminister
Regeringen Miettunen III (1976–1977)
Finlands utrikesminister
Regeringen Sorsa II (1977–1979)
Finlands utrikesminister
Regeringen Koivisto II (1979–1982)
Ordförande för Centern i Finland (1980–1990)
Finlands statsministers ställföreträdare
Regeringen Sorsa IV (1983–1987)
Finlands utrikesminister
Regeringen Sorsa IV (1983–1987)
Ledamot av Finlands riksdag
Finlands 31:a riksdag, Nylands valkrets (1991–1995)
Finlands utrikesminister
Regeringen Aho (1991–1993)
Europaparlamentariker
fjärde Europaparlamentet, Finland (1995–1999)[6]
Ledamot av Finlands riksdag
Finlands 33:e riksdag, Nylands valkrets (1999–1999)
Europaparlamentariker
femte Europaparlamentet, Finland (1999–2004)[6]
Europaparlamentariker
sjätte Europaparlamentet, Finland (2004–2007)[6]
Ledamot av Finlands riksdag
Finlands 35:e riksdag, Lapplands valkrets (2007–2011)
Finnish Minister for Development Cooperation and Foreign Trade
Regeringen Vanhanen II (2007–2010)
Finnish Minister for Development Cooperation and Foreign Trade
Regeringen Kiviniemi (2010–2011)
Europaparlamentariker
åttonde Europaparlamentet, Finland (2014–2018)[7]
Ledamot av Finlands riksdag
Finlands 37:e riksdag, Lapplands valkrets (2015–2015)
Ledamot av Finlands riksdag
Finlands 37:e riksdag, Lapplands valkrets (2018–2019)
ArbetsgivareLapplands universitet
Politiskt parti
Centern i Finland ()[8]
Medborgarpartiet ()[9]
Rörelsen sju stjärnor ()[10]
partilös ()
Centern i Finland (–)
Utmärkelser
Storkorset av isländska falkorden (1977)[11]
Storkorset av Isabella den katolskas orden (1978)[12]
Militärens förtjänstmedalj (1984)[13]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1984)[14]
Uppgående solens orden, första klass (1986)[15]
Storkorset av Finlands Lejons orden (1987)[16]
San Marinos orden[17]
Stort hederstecken i guld med band av Österrikiska republikens förtjänstorden[18]
Jugoslaviska fanans orden med band[17]
Storkorset av Nationalförtjänstorden[17]
Storkors av Dannebrogorden[17]
San Carlos-orden[17]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors[19]
Storkors av Fenixorden[18]
Storofficer av Hederslegionen[19]
Storkors av Sankt Olavs orden[19]
Storkors av Sankta Agatas orden[20]
Heraldiskt vapen
Webbplatspaavovayrynen.fi/
Redigera Wikidata

Väyrynen har bland annat varit partiordförande för Centern 1980–1990, minister i fler regeringar, varav flera gånger utrikesminister och i två omgångar Europaparlamentariker. Han var presidentkandidat 1988, 1994, 2012 och 2018, de tre första gångerna som Centerns kandidat och sist som oberoende kandidat genom en valmansförening, varvid han erhöll fler röster än Centerns officiella kandidat Matti Vanhanen. Inför 2024 års presidentval avsåg han också att kandidera, men den gången lyckades hans valmansförening inte samla det nödvändiga stödet i form av tillräckligt många namnunderskrifter.[21]

År 2016 grundade han Medborgarpartiet (fi. Kansalaispuolue)[22] men lämnade detta 2018 då han planerade att delta i Centerns ordförandeval.[23] Väyrynen lämnade därefter Centern och sin plats i Europaparlamentet 2018, men återvände samma år som riksdagsledamot på ett mandat han vunnit vid valet 2015.[24][25] Hans nya parti Sjustjärnerörelsen (fi. Seitsemän tähden liike) infördes i partiregistret i december 2018.[26][27] I riksdagsvalet 2023 ställde han upp för Centern men blev inte invald.[28]

Politisk karriär

redigera

Utmärkelser

redigera

[Redigera Wikidata]

Källor

redigera
  1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0904895co0047972, läst: 14 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, www.eduskunta.fi .[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000015064, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Keminmaa: Ehdokkaat vertauslukujärjestyksessä (på finska), Yle, läs online, läst: 14 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Helsinki - Kuntavaalit 2017 - Vaalien tulospalvelu (på finska), Yle, läs online, läst: 20 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] läs online, www.europarl.europa.eu .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.europarl.europa.eu .[källa från Wikidata]
  8. ^ Paavo Väyrynen palaa keskustan jäseneksi (på finska), Yle, 3 februari 2020, läs online, läst: 23 november 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Paavo Väyrynen eroaa perustamastaan kansalaispuolueesta – haluaa varmistaa paikkansa keskustan puheenjohtajakisassa (på finska), Yle, 12 april 2018, läs online, läst: 23 november 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Paavo Väyrynen eroaa Tähtiliikkeestä – tähtää seuraaviin presidentinvaaleihin (på finska), Yle, 13 maj 2019, läs online, läst: 23 november 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, www.forseti.is , läst: 31 maj 2023.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] BOE-ID: BOE-A-1979-12129.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 4 juni 1984, s. 19 .[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1984, s. 41 .[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 2 oktober 1986, s. 8 .[källa från Wikidata]
  16. ^ [a b] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 495, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b c d e f g h i j] Vem är vem i Finland, 1994.[källa från Wikidata]
  18. ^ [a b c d] Suomen valtiokalenteri, 2023, s. 163.[källa från Wikidata]
  19. ^ [a b c d e f] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1980, s. 29 .[källa från Wikidata]
  20. ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3957, läst: 23 november 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ Ingemo Lindroos i Hufvudstadsbladet: "Väyrynen kastar in handduken – fick inte tillräckligt stöd för att ställa upp i presidentvalet", 20.12.2023, läst 2023-12-20
  22. ^ Hufvudstadsbladet 4 februari 2016
  23. ^ Yle 12 april 2018
  24. ^ Hufvudstadsbladet 25 april 2018
  25. ^ Hufvudstadsbladet 20 maj 2018
  26. ^ Hufvudstadsbladet 22 december 2018
  27. ^ Yle 17 december 2018
  28. ^ "Floppar och toppar i riksdagsvalet". svenska.yle.fi 3 april 2023.

Externa länkar

redigera


Företrädare:
Lauri Posti
Finlands undervisningsminister
1975–1976
Efterträdare:
Marjatta Väänänen
Företrädare:
Paavo Aitio
Finlands arbetskraftsminister
1976–1977
Efterträdare:
Arvo Aalto
Företrädare:
Keijo Korhonen
Finlands utrikesminister
1977–1982
Efterträdare:
Pär Stenbäck
Företrädare:
Pär Stenbäck
Finlands utrikesminister
1983–1987
Efterträdare:
Kalevi Sorsa
Företrädare:
Johannes Virolainen
Partiordförande för Centern i Finland
1980–1990
Efterträdare:
Esko Aho
Företrädare:
Pertti Paasio
Finlands utrikesminister
1991–1993
Efterträdare:
Heikki Haavisto
Företrädare:
Paula Lehtomäki
Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister
2007–2011
Efterträdare:
Alexander Stubb
som Europa- och utrikeshandelsminister
Efterträdare:
Heidi Hautala
som utvecklingsminister