Administrativ historik
redigera
Topografi och hydrografi
redigera
Kommunen ligger formellt i Svealand men naturgeografiskt i norrlandsterräng. På grund av den osannolika händelsen att en meteorit slagit ner i denna norrlandsterräng har en ring av mjuka och kalkrika bergarter bildats, kallad Siljansringen. Utmed denna kalkring har en förtätad bondebygd utvecklat sig sedan tidig medeltid. Utanför kalkringen växer barrskog. Eftersom många av Svealands trädgårdsväxter därtill har sin NV-gräns nära Orsa samhälle är ett par av kommunens motton sakligt underbyggda, främst "På gränsen mellan vildmark och kulturbygd". Medan "Där Vildmarken börjar" gäller vid ankomst från söder då den mer höglänta norrlandsterrängen börjar strax norr om Orsa samhälle. Då höglandet numer i stort sett är obebott och björnen tydligt ökat i antal är beteckningen "Vildmark" inte fel.
Administrativ indelning
redigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Orsa församling.
Från 2016 indelas kommunen indelad i ett enda distrikt, Orsa distrikt.[7]
Det finns 2 tätorter i Orsa kommun.[8]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
redigera
Kommunfullmäktige
redigera
Presidium 2018-2022
|
Ordförande
|
C
|
Anne-Marie Fröjdh
|
Förste vice ordförande
|
C
|
Bernt Westerhagen
|
Andre vice ordförande
|
S
|
Anders Rosell
|
Mandatfördelning i Orsa kommun, valen 1970–2022
redigera
Valår | V | S | MP | FRK | SPI | SD | NYD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1970 | | 12 | | 2 | | | | 2 | 10 | 3 | | 2 | | 31 | 86,0 | |
1973 | | 12 | | 1 | | | | | 13 | 2 | | 3 | | 31 | 86,0 | |
1976 | 1 | 12 | | | | | | | 10 | 3 | 1 | 4 | | 31 | 87,2 | |
1979 | 1 | 13 | | | | | | | 9 | 3 | 1 | 4 | | 31 | 85,0 | |
1982 | 1 | 15 | 1 | | | | | | 5 | 1 | 1 | 7 | | 31 | 86,2 | |
1985 | 1 | 14 | 1 | | | | | | 6 | 4 | 1 | 4 | | 31 | 85,0 | |
1988 | | 13 | 3 | | | | | | 6 | 4 | 1 | 4 | | 31 | 79,5 | |
1991 | 1 | 11 | 1 | | | | 4 | | 6 | 3 | 2 | 3 | | 31 | 81,9 | |
1994 | 2 | 13 | 2 | | | | | 2 | 6 | 2 | 1 | 3 | | 31 | 81,4 | |
1998 | 3 | 12 | 2 | | | | | | 6 | 1 | 3 | 4 | | 31 | 77,29 | |
2002 | 2 | 13 | 1 | | | 1 | | | 7 | 2 | 2 | 3 | | 31 | 75,52 | |
2003 | 2 | 12 | 1 | | 2 | 1 | | | 8 | 1 | 2 | 2 | | 31 | 79,73 | |
2006 | 2 | 13 | 1 | | | 1 | | | 8 | 1 | 2 | 3 | | 31 | 78,87 | |
2010 | 2 | 11 | 2 | | | 2 | | | 9 | 1 | 2 | 2 | | 31 | 81,06 | |
2014 | 2 | 8 | 1 | | | 5 | | | 12 | 1 | 1 | 1 | | 31 | 83,63 | |
2018 | 2 | 8 | 1 | | | 3 | | | 13 | | 2 | 2 | | 31 | 84,54 | |
2022 | 2 | 7 | 1 | | | 5 | | | 11 | | 2 | 3 | | 31 | 82,23 | |
- Övriga 1970 var Kommunal Samling
- Övriga 1994 var Orsapartiet
- Valet till kommunfullmäktige 2002 överklagades och omval utlystes. Omvalet genomfördes 16 mars 2003.[9]
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnd |
Ordförande
|
Vice ordförande
|
Kommunstyrelsen
|
C
|
Mikael Thalin
|
S
|
Magnus Bjurman
|
Byggnadsnämnden
|
C
|
Anders Borg
|
S
|
Pia Ström
|
Valnämnden
|
C
|
Sven-Erik Sjöberg
|
S
|
Anders Rosell
|
Utskott för lärande
|
C
|
Susann Lindblad
|
S
|
Gunilla Elings Friberg
|
Utskott för omsorg
|
C
|
Håkan Yngström
|
S
|
Hans-Göran Olsson
|
Ekonomi och infrastruktur
redigera
Orsa kommuns näringsliv består främst av små och medelstora företag inom skogs- och verkstadsindustrin samt turistnäringen. Till de största industriföretagen hör AB Kandre (toalettsitsar), beläget i centralorten Orsa. De flesta arbetstillfällena finner man dock inom offentlig sektor och turistnäringen.
- Orsa Grönklitt är en åretruntöppen skid- och familjeanläggning.
- Orsa Rovdjurspark ligger i Orsa Grönklitt och är Europas största rovdjurspark med bland annat Sveriges enda isbjörnar.
Befolkningsutveckling
redigera
Befolkningsutvecklingen i Orsa kommun 1970–2020[10] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1970 | | 6 917 |
1975 | | 7 005 |
1980 | | 7 354 |
1985 | | 7 353 |
1990 | | 7 351 |
1995 | | 7 399 |
2000 | | 6 986 |
2005 | | 7 020 |
2010 | | 6 922 |
2015 | | 6 750 |
2020 | | 6 877 |
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
De stora skogarna börjar strax norr om Orsa. Här finns det glesbefolkade Orsa finnmark, dit många skogsfinnar flyttade in på 1600-talet. Populärt är även att vintertid åka längdskidor på Koppången, som ligger några mil norr om Orsa.
Blasonering: I fält av guld tre röda orsaslipstenar, ordnade två och en.
Tillverkning av slipstenar har skett länge i trakten och en sådan finns också på ett sockensigill från 1720. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1943 för Orsa landskommun.[11] Kommunen berördes inte av 50- och 70-talens indelningsreformer, men vapnet registrerades hos PRV enligt de nya reglerna för kommunala vapen år 1974.
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 23 maj 2012.
- ^ Valmyndigheten: Valprövningsnämndens beslut, 2002:39: Fem förtidsröster hade inte nått valnämnden i tid. Felet har bedömts ha påverkat valutgången. Omval Arkiverad 1 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 januari 2016
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
- ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1979. Draking 1994