Öppna huvudmenyn

Orsa socken ligger i Dalarna och motsvarar området som sedan 1971 utgör Orsa kommun och från 2016 Orsa distrikt.

Orsa socken
Socken
Orsa kyrka i snöfall.jpg
LandSverige
LandskapDalarna
KommunOrsa kommun
Bildadmedeltiden
Area1 807 kvadratkilometer
Karta
Orsa sockens läge i Dalarnas län.
Red pog.svg
Orsa sockens läge
i Dalarnas län.
Koordinater61°07′11″N 14°36′52″E / 61.11972222°N 14.61444444°Ö / 61.11972222; 14.61444444
Koder, länkar
Sockenkod2370
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127321 (tryck "pil" för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 1 807,90 kvadratkilometer, varav 1 751,70 land.[1] År 2000 fanns här 7 040 invånare[2]. Tätorten Skattungbyn samt tätorten och kyrkbyn Orsa med sockenkyrkan Orsa kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Orsa socken har medeltida ursprung. Omkring 1441 utbröts Ore församling som 1607 blev eget pastorat och Ore socken. 1 november 1846 överfördes en större del som senare blev Hamra församling till Los socken i Gävleborgs län.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Orsa församling och för de borgerliga frågorna till Orsa landskommun. 19 maj 1893 utbröts Skattunge församling som sedan återgick 3 juli 1925. Landskommunen ombildades 1971 till Orsa kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Orsa, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalaregementet, Orsa kompani.[3]

GeografiRedigera

Orsa socken ligger kring Oreälven, Ämån, Orsasjön och Skattungen. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och vattendragen och är i övrigt en myr- och sjörik höglänt skogsbygd med höjder som i Korpmäki når 732 meter över havet.[4][1][5]

I norr har socknen vidsträckta, mycket glesbebyggda skogsmarker, med byar som Hornberga, Näckådalen, Untorp, Emådalen, Gråtbäck, Rosentorp och Kvarnberg. Detta stora skogsområde ingår i Orsa finnmark.

Väster om Skattungen ligger Skattunge kapell, Sveriges äldsta baptistkapell. Vid Orsasjön låg Bäcka sanatorium, vilket i historisk tid varit järnbruk och porfyrverk. Vid Kallholsfors och Skattungbyn fanns förr kalkbrott.

Genom socknen går europaväg 45 samt Inlandsbanan samt en gamla järnvägen Orsa-Voxna-Bollnäs.

HistoriaRedigera

Boplatser från stenåldern samt gravar från järnåldern är funna. Vidare finns inom socknen omkring 350 fångstgropar samt slagg från lågteknisk järnhantering.[5][4][6][7] Orsa skans ligger längs Oreälven och är från 1600-talet. Historisk är Orsa socken bekant för slipstenstillverkning samt hemslöjd. Från 1886 undveks helt kommunal beskattning, eftersom alla kommunala utgifter kunde täckas genom skogsmedelsfond från Orsa besparingsskog.

NamnetRedigera

Namnet (1325 Orosum) är kommer möjligen från kyrkbyn men kommer ursprungligen från Oreälvens mynning i Orsasjön, Oruos. Förleden ora är en dialektvariant av ör, 'grus(bank)'. Efterleden är os, 'åmynning'.[8]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Orsa socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Orsa socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Orsa socken
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Orsa socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • J. Boëthius, "Sägner m.m. från Orsa socken", 1914
  • J. Boëthius, "Orsamålet", 1918
  • Karl-Erik Forsslund "Med Dalälven från källorna till havet - del 1-4", 1921
  • Axel Hambraeus, "Orsa socken", 1923

Externa länkarRedigera