Öppna huvudmenyn

Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd

Generalsekretariatets byggnad Justus Lipsius i Bryssel, Belgien.

Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd, informellt rådssekretariatet, bistår Europeiska unionens råd och dess ordförandeskap samt Europeiska rådet och dess ordförande i deras dagliga arbete. Trots att Europeiska rådet och Europeiska unionens råd är två skilda institutioner delar de på samma sekretariat. Generalsekretariatet leds av en generalsekreterare,[1] som sedan den 1 juli 2015 är Jeppe Tranholm-Mikkelsen.[2]

Rådssekretariatet har sitt säte i Bryssel, Belgien, med Justus Lipsius-byggnaden som huvudbyggnad. Schengensekretariatet,[3] Västeuropeiska unionens generalsekretariat och sekretariatet för Europeiska politiska samarbetet har alla integrerats med rådssekretariatet i samband med att deras respektive tillhörande samarbetsformer införlivades inom Europeiska unionens ramar.

Innehåll

Organisation och säteRedigera

Rådssekretariatet leds av sin generalsekreterare, som utses med kvalificerad majoritet av Europeiska unionens råd.[4] Han eller hon bär huvudansvaret för att rådssekretariatets arbete fungerar väl. Rådet antar med enkel majoritet ytterligare bestämmelser om hur rådssekretariatet ska vara organiserat.[1][5]

Generalsekreteraren bistår ordförandeskapet i Europeiska unionens råd under dess ledning. Han eller hon ansvarar för organiseringen och samordningen av rådets arbete och genomförandet av rådets 18-månadersprogram.[6] Generalsekreteraren ansvarar också för att utarbeta ett utkast till beräkning av rådets utgifter, vilket ligger till grund för rådets årliga budget, vars förvaltning generalsekreteraren ansvarar för.[7][8]

Rådssekretariatet är uppdelat i sju generaldirektorat, en juridisk avdelning samt fem avdelningar under generalsekreteraren, däribland internrevisionen. Totalt har rådssekretariatet ungefär 3 200 anställda, men betydligt fler är involverade i rådets arbete eftersom medlemsstaternas företrädare är anställda av de nationella regeringarna.[9] Rådssekretariatet har sitt säte i Bryssel, Belgien, med Justus Lipsius-byggnaden som huvudbyggnad.

Funktioner och uppgifterRedigera

Rådssekretariatet ansvarar för planerandet och genomförandet av rådets dagliga arbete. Detta innefattar att planera, sammankalla och organisera alla typer av sammanträden, däribland ungefär cirka 100 rådssammanträden och mer än 3 500 arbetsgruppsmöten och andra sammankomster per år, arrangera lokaler och översättning samt upprätta arkiv för bland annat internationella avtal.[10]

Rådssekretariatet fungerar även som en juridisk och politisk rådgivare till ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Den juridiska avdelningens företrädare närvarar på alla rådssammanträden för att klargöra juridiska aspekter och konsekvenser. Den företräder också rådet inför Europeiska unionens domstol vid rättsliga processer.

Utöver detta fyller rådssekretariatet en viktig funktion vid unionens regeringskonferenser eftersom rådssekretariatet i regel tillhandahåller regeringskonferensens eget sekretariat. Detta gör rådssekretariatet till en av de viktigaste aktörerna i regeringskonferensen.[11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Artikel 240.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 154. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ ”Rådets beslut (EU) 2015/654 av den 21 april 2015 om utseende av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd för perioden 1 juli 2015–30 juni 2020”. EUT L 107, 25.4.2015, s. 74. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32015D0654. 
  3. ^ ”Artikel 7 i protokoll 2 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen”. EUT C 321 E, 29.12.2006, s. 194. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:C2006/321E/01. 
  4. ^ ”Artikel 23.1 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  5. ^ ”Artikel 23.2 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  6. ^ ”Artikel 23.3 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  7. ^ ”Artikel 23.4 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  8. ^ ”Artikel 23.5 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  9. ^ ”Fakta om EU-anställda”. EU-upplysningen. 2 juli 2013. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Fakta-om-EU-anstallda/. Läst 20 augusti 2013. 
  10. ^ ”An introduction to the Council of the European Union”. Europeiska unionens råd. 10 juli 2008. http://bookshop.europa.eu/en/an-introduction-to-the-council-of-the-european-union-pbQC8107177/. Läst 22 juli 2014. 
  11. ^ Gray, Mark; Alexander Stubb (2001). Keynote article: The Treaty of Nice – Negotiating a Poisoned Chalice?. Journal of Common Market Studies, 39 Annual Review. sid. 5-23 

Externa länkarRedigera

  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.