Ingeborg Herlitz

svensk kurator

Ingeborg Herlitz, född 26 november 1898 i Stockholm, död 26 februari 1982,[1] var en svensk försäkringstjänsteman, politiker och kurator. Hon var ledamot av Stockholms stadsfullmäktige mellan 1938 och 1946, och var sekreterare för Högerpartiets grupp i stadsfullmäktige. Hon hade en lång rad positioner inom Högerpartiet i Stockholm. Mellan 1945 och 1946 var hon kurator vid Lärbro sjukhus, där före detta koncentrationslägerfångar omhändertogs efter andra världskriget. På Riksarkivet finns korrespondens från Herlitz bevarad, i ett privatarkiv.

Ingeborg Herlitz
Född26 november 1898
Stockholm
Död26 februari 1982 (83 år)
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidSofi Almquists samskola Arbcom ru editing.svg
SysselsättningAktuarie, politiker
FöräldrarKarl Herlitz
SläktingarNils Herlitz (syskon)
Ivar Herlitz (syskon)
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Herlitz föddes 1898 i Stockholm.[2] Hon var dotter till Karl Herlitz och hans fru Gerda Fredholm.[3] 1916 tog hon studenten vid Sofi Almquists samskola, och 1922 avlade hon en filosofie kandidat i matematik, statistik och nationalekonomi.[2]

Herlitz var engagerad i Högerpartiet, och var ledamot av Stockholms stadsfullmäktige mellan 1938 och 1946.[2][4] I stadsfullmäktige var hon bland annat sekreterare i dess högergrupp mellan 1940 och 1942.[2][5] 1939 till 1941 varh on också andre vice ordförande för Högerns kvinnoråd i Stockholm.[2] Hon var även ordförande i Högerns kvinnoklubb i Oscars församling, liksom aktiv nykterist.[6][7] 1941 till 1952 var hon ledamot av Högerns kvinnliga medborgarskola, och satt i flera därtill hörande styrelser och nämnder.[2] Dessutom satt hon i centralkommitten för Svenska kvinnornas nationalförbund och i styrelsen för Kvinnliga bank- och försäkringstjänstemannaklubben när den bildades, under Karin Kocks ordförandeskap.[8] Som försäkringstjänsteman arbetade hon mellan 1923 och 1956 för Thule.[7][2] Mellan 1948 och 1956 var hon biträdande aktuarie och chef för personalavdelningens pensionsgrupp.[2]

Mellan 1945 och 1946 var Herlitz kurator för vård av före detta koncentrationslägerfångar från andra världskriget vid Lärbro sjukhusGotland.[9] Omkring 500 tidigare fångar från koncentrationsläger vårdardes vid sjukhuset. Från sin tid som kurator finns ett privatarkiv av Herlitz, som bland annat består av korrespondens med koncentrationslägerfångar, andra kuratorer och myndigheter, men även anteckningar, teckningar och minnessaker från överlevande. Korrespondensen är på svenska, engelska, tyska och franska, och finns på Riksarkivet i Marieberg.[10]

ReferenserRedigera

  1. ^ AB, Eniac Data. ”Sök gravsatt på SvenskaGravar.se”. www.svenskagravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/45667076. Läst 25 juli 2020. 
  2. ^ [a b c d e f g h] Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1982-03-03/16. Läst 25 juli 2020. 
  3. ^ Haettner Aurelius, Eva; Larsson Lisbeth, Sjöblad Christina (1991). Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige 1650-1989: en bibliografi. Litteratur, teater, film, 0347-7770 ; N.S., 6. Lund: Lund Univ. Press. Libris länk. ISBN 9179661718 
  4. ^ Sundqvist, Karolina, Kvinnor i arbetslivet – en jämförande analys av hur svensk press skrev om kvinnor i arbetslivet, Uppsala Universitet, maj 2018. Läst 25 juli 2020.
  5. ^ Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1942-09-14/5. Läst 25 juli 2020. 
  6. ^ Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1936-03-20/9. Läst 25 juli 2020. 
  7. ^ [a b] Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1938-05-25/9. Läst 25 juli 2020. 
  8. ^ Hertha i maj 1931. Läst 25 juli 2020.
  9. ^ Åsberg, Kerstin Hulter; docent; Neurovetenskap, Institutionen För (7 oktober 2014). ”Krigssjukhuset på Gotland en tillflykt för krigets offer”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2014/10/krigssjukhuset-pa-gotland-en-tillflykt-for-krigets-offer/. Läst 25 juli 2020. 
  10. ^ Sverige. Utredningen om ett museum om Förintelsen.. Sveriges museum om Förintelsen. ISBN 978-91-38-25044-0. OCLC 1151488025. https://www.worldcat.org/oclc/1151488025. Läst 25 juli 2020